Östra Ölands fria horisont

Nu har du vänt på "kappan", KL!...

Vad betyder "arbetarklass övre skiktet". Finns det ett övre skikt, mellanskikt och kanske ett lägsta skikt.

Är det någon form av det som finns i Indien där det finns olika kast?

Vore tacksam få reda på vilket skikt jag tillhör i så fall. Om någon kanske kan definiera detta för mig så jag vet när även jag skall ansöka hos FRA som guldkund.

Min pappa var rörmokare, min mamma arbetade på fabrik. De var sossar båda men när min pappa blev riktigt ilsken på sossarna brukade han rösta på kommunisterna.

Nu har jag förstås avncerat en bit på den sociala skalan eftersom jag tagit steget från arbetarstadsdelen Aspudden i Stockholm till Östermalm i Stockholm. Ack ja detta klassamhälle!

Är ju väldigt svårt med klassbegreppen idag!! Kanske därför socialdemokratin blir miljömuppar allmer. Det gamla slagordtänkandet funkar inte längre. Men stora stygga kapitalismen kan man ju skrämma med!! Tycks ju gå hem. Men tänker man ett varv extra så är väl även var o varannan Lo medlem aktieägare..vi är väl alla mer eller mindre kapitalister !!???

Under rubriken ”Vem är Obama” gjorde Hans Begström flera intressanta avslöjanden i en ledare på DN nyligen, som förklarar vänsterns okritiska beundran för Obama.

”När man börjar titta på Barack Obamas idéprägling genom åren finner man en ovanlig samling mentorer med extrema bakgrunder och idéer.” Det rör sig inte om individer som han råkat möta under sina år i Chicagopolitiken ”utan om mentorer och sammanhang som säger något väsentligt om de idékretsar han kommer ur.

Bergström nämner tre av dem:

Alice Palmer som visat aktiva sympatier för Sovjetunionen och som redaktör för The Black press Review bevakade 1986 års kommunistiska partikongress i Sovjetunionen. Hon handplockade Obama som sin efterträdare för senaten i Illionois delstatsförsamling 1996 vilket var starten på hans politiska bana.
William Ayers som tillsammans med sin hustru Bernardine Dohrn bildade organisationen Weather Underground, den amerikanska motsvarigheten till Baader-Meinhoffligan och en militant utpost av den marxistiska studentrörelsen efter 1968.
”Under sin elva år långa period av inhemsk terrorism deltog Ayers i 30 bombdåd bl a mot kongressbyggnaden i Washington. Så sent som förra året har han klargjort att han ingenting ångrat. Han har tvärtom sagt att han önskat att han utfört fler terroraktioner.” Ayers har spelat en betydelsefull roll för Obama. ”1996 höll paret Ayers-Dorhn valmöte för och med Obama i sin bostad. Paret engagerade Obama för att under åren 1995-99 ’höja den politiska medvetenheten’ i Chicagos allmänna skolor. Det skulle ske i enlighet med den förändringsfilosofi som utvecklats av den radikale aktivisten Saul Alinsky. Ett huvuddrag i Alinskys filosofi är att vänsterradikaler ska gå ut i ’community organizing.’ Obamas tema ”change we can believe in” har sitt ursprung hos Alinsky och dennes bok “Reveille for Radicals.”

* Jeremiah Wright, pastor i Trinity Chuch var Obamas främste mentor och ledare under de 20 år han tillhörde församlingen som han lämnade först sommaren 2008! ”Wright företräder en svart nationalistfilosofi och en ”befrielseteologi” som måste betecknas som extremistisk” skriver Bergström. ”Wright har så sent som i år hävdat att de makthavande vita i USA medvetet spridit hiv/aids för att döda de svarta.” Han har haft nära samverkan ”med de svarta muslimernas ledare Louis Farrakhan, bl a i en vänskapsresa till Libyens ledare Khadaffi medan denne ännu finansierade terrorism.” Titeln på Obamas bok ”Audacity of Hope” är hämtad från en predikan av Wright.

”Många andra med samma idéinriktning har spelat en roll i Obamas ideologiska skolning, även i mogen ålder och i sen tid” konstaterar Bergström och fortsätter ”Det intressanta är att de idéperspektiv som format Obama, och de kretsar han valt att gå in i, inte alls stämmer med den bild han velat ge inför 2008 års val (min fetstil) av en gränsöverskridare i det politiska mittfältet. Hans röstmönster gör det inte heller, Dessa båda omständigheter reser frågan ”Vem är Obama ideologiskt?” Redan att ställa den, som Hilary Clinton gjorde, är att ägna sig åt ’hat’ och ’en otäck kampanj’ enligt bl a Expressens ledarsida. Verkligen?” slutar Bergström sin synnerligen avslöjande och intressanta ledare.

Det tycks finnas betydligt större anledning till oro än vad vi tidigare fått veta!

Hur mycket kan man t ex mot denna bakgrund lita på att Obama - enligt egen utsago – inte längre är muslim utan katolik! Det är helt klart mycket som inte stämmer.

Jag vågar påstå att Obama med framgång tillämpar de muslimska begreppen ”iham” dvs svindleri och ”taqija” – rätten att ljuga om lögnen gagnar islam eller en själv!

ISM

> Elisabeth B

"Är det någon form av det som finns i Indien där det finns olika kast?"

Beträffande kasten i Indien gäller följande:
- Underskasten arbetar och sliter dag ut och dag in.
- Överkasten ligger bara på sängarna och har det bra!

Till Skånepåg

Oj, vad vitsigt!

Undrar om indierna förstår vad du menar.?
Jag menar de indier som inte förstår svenska.

Tänk att folk som skriver här har så svårt att förstå ironi. Eller är det bara tröga skåningar?

> Elisabeth B.

"Eller är det bara tröga skåningar?

Helt korrekt påstående. Jag faller på knä och tackar ödmjukast för den synnerligen intellektuella och knivskarpt genomtänkta tillrättavisningen.

Lovar att aldrig mer leka med ord här på bloggen, eftersom jag nu förstår att det är något som ligger helt utanför mitt kompetensområde. Tänkte inte på det!

För övrigt anses ju ironi som allra bäst, när den som utsätts för det inte begriper det!

Elisabeth B.

"Arbetarklassens övre skikt" är väl en fullt förståelig om än lite gammalmodig beskrivning.

Under arbetarrörelsens pionjärtid så förekom uttrycket. Då stod folkbildningen i fokus och idealet som lyftes fram var samhälligt engagerade arbetare med "hyllorna fulla av böcker" (och då ingalunda endast politisk litteratur).

Det fanns också uttryck som "arbetararistokrati" (t.ex. typografer och annat yrkesskickligt folk), elitproletariat, trasproletariat, osv. vilket nuförtiden knappas yttras från SAP-företrädare.

Jag menar inte att det var bättre förr, men man hade på sätt och vis större tilltro på människors förmåga att utvecklas och var därför varken rädd för att lyfta fram ideal eller fördöma mindre önskvärda beteenden.

Det är förvisso inte bara i tid det är ett långt avstånd mellan den professorslike Tage Erlander och Mona Sahlin.