Sosse-PRO pensionärernas största problem

Pensionärerna kunde vara en rasande björn som satte skräck
i politikerna, men på grund av PRO har denna viktiga folkgrupp
förvandlats till en mesig och sömnig nalle Puh.
Du som i dagarna tagit del av innehållet i det röda kuvertet från pensionsmyndigheten och chockats över beskedet om din ynkligt lilla pension kan åtminstone vara glad över att riksdagsmännen inte behöver plöja upp gräsmattan och sätta potatis när de går i pension.
Detta har jag snott på riksdagens hemsida: www.riksdagen.se:
För att ha rätt till ålderspension ska en ledamot ha varit i riksdagen i 6 år och ha fyllt 50 år när hon eller han avgår. För hel pension krävs 12 år i riksdagen.
För de ledamöter som inte har rätt till ålderspension men som arbetat sammanhängande i riksdagen i 3 år eller mer före 65 års ålder fastställs en egenlivränta.
Inkomstgaranti
En ledamot som avgår före 65 års ålder efter minst 3 års sammanhängande arbete i riksdagen har rätt till inkomstgaranti. Det innebär att riksdagen garanterar en före detta ledamot en viss inkomst varje månad. För ledamöter som har andra inkomster minskar garantin.
Hel inkomstgaranti kan den få som varit ledamot i minst 12 år. Garantin är då 66 procent av det arvode och eventuella tilläggsarvoden som betalas när ledamoten avgår. Men första året är garantin alltid 80 procent.
För den som arbetat en sammanhängande tid under minst 3 men inte 6 år gäller garantin endast 1 år. Den är då 80 procent. För den som arbetat mellan 6 och 12 år i riksdagen är garantin olika stor, men även då 80 procent första året.
Hur länge ledamoten får garantin beror på hur gammal ledamoten är när hon eller han avgår. Men för att få garantin mer än ett år krävs mer än 6 sammanhängande riksdagsår.
Visst är det stötande, men hela livet är på något sätt stötande.
Häromdagen stod ordföranden i PRO och jämrade sig i TV över livsmedelspriserna - av alla, PRO, organisationen är ju en del av problemet eftersom PRO är en del av sosseapparaten.
Genom att till stor del vara organiserade i PRO har pensionärerna förlorat all politisk betydelse - det är det femte hjulet under sossevagnen.
När jag ser hur lite en del äldre kvinnor, änkor, min egen mamma, min svärmor har i pension blir jag nästan illamående av ilska.
Och att då ständigt få höra att detta land är det rikaste i världen samtidigt som vi behandlar äldre kvinnor med sådant förakt, det är outhärdligt.
En distriktssköterska i bekantskapskretsen berättade att en del äldre kvinnor, som blivit änkor och som nu sitter i sina stora hus på landsbygden, knappt har råd att köpa mat eftersom energipriserna rusat så i höjden.
Pensionen kommer, 7 000 kr i månaden, energiräkningarna skall betalas, sedan är pengarna slut.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
Sverige ska inte sätta tak för invandringen ty vi är ett rikt land.
Världens socialkontor blir bara bättre och bättre för oss skattebetalare att bo i.
Dock har vi råd med flyktingar då dessa utgör runt 8% av alla som får uppehållstillstånd och rätt till bidrag. Dessa 8% hjälper jag gärna. Resten bör avvisas redan vid gränsen.
Vi får säkert se fler som mig. Änka, pensionär som fått avveckla fast boende för att bli permanentboende i husvagn. En alldeles vanlig kvinna, akademiker som arbetat hela livet och tagit hand om mina barn. Jag har inga missbruksproblem men ser hur alltfler i samhällets utkanter väljer denna boendeform. I och för sig är det ett bra boende, varmt och skönt och med närhet till naturen men det ses trots allt med viss misstänksamhet från omgivningen.
Visst är det som du skriver Kurt. Håller med om allt faktiskt. Sedan tycker jag att de som oavsett vad du skrivit om skriver samma text om och om igen rörande invandring, judar, "negrer" osv. ägnar sig åt svensson-gnäll. Tyvärr är det gärför det går åt pipsvängen med mycket, och styrningen är utom kontroll. Det räcker kanske för de flesta att stiga upp och läsa tidningen varje morgon och slänga ur sig standard harangen, så mår man bra... för stunden. Alla kanske borde pröva på att må bra för stunden, utan egentlig förändring`?
Här i Finland tittar vissa av oss förundrat på Sverige och spekulerar om när ni skall gå om oss i välstånd, lag och ordning, försvar, utbildning och annat som hör staten till.
Nog är det väl så att det blir aldrig. Varför tror ni att kameldrivare, klanledare, iman och skuldindrivare är framtidsbranscher? Vet ni något som andra européer inte vet?
Riksdagsmännens pension är tydligen baserad på treårsperioder vilket var mandattiden fram till 1994. Då fick vi fyraårsperioder men ändrade man sina pensionsförmåner - nej då. Nu är det dags att revidera deras pensionssystem. Jag tycker att de i jämlikhetens namn skall ha exakt samma pensionssystem som alla vi andra. Vi är inte deras undersåtar! De skall föreställa "våra valda ombud". Varför skulle de ha ett förmånligare pensionssystem ovanpå den omotiverat höga lönen och alla andra förmåner som de roffat åt sig? Kan vi få personval tack? Speciellt som partierna verkar vara på väg att avlida. Jag vill rösta på en person som är vettig inte en nickedocka som satts på valsedeln av ett parti.
I Sverige målar de som styr gärna upp bilden av svensken som ett över-människofolk och landet som ofallerbart av natur. Sedan med det som försäkran gör man allsköns saker som redan ställt till det i otaliga andra länder och
menar att överlandet Sveriga med sina "fornstora dar" klarar biffen mot alla odds.
Oklart om Pierre Sternegård syftade på mitt inlägg (förvisso oklart vad han menade överhuvudtaget), men för att inte se sammanhanget intäkter - kostnader torde man vara blind.
Om staten får in 2500 miljarder per år och 2490 av dessa går till olika utgifter så finns bara 10 kvar. Enkel matematik.
Om pengar går till utlandsstyrkan i Tchad, försörjande av anhöriginvandrare osv osv så blir det någon annan som får mindre pengar. Det är ett oumkullrunkeligt faktum.
Sen att jag personligen hellre ser att svensk sjukvård fungerar och att min farmor får en bra pension än att vi tar emot 8-barns somaliska familjer utan skyddsbehov, ja det får väl stå för mig då den grymma rashatande människa jag tydligen är trots alla uppenbara signaler om att pengarna inte räcker ens till oss 'svenskar'.
Jag tycker KL gör en bra insats inom ramen för folkupplysningen.
Dessa bloggare, för KL är inte ensam, gör att vi småfolk ute i stugorna får dagliga kickar.
KL är också en god pedagog som vet, att ständiga repetitioner till slut slår hål på den mest förstockade och indoktrinerade ärkenöt.
Enligt principen droppen urholkar stenen kommer så småningom en ändring till stånd även i Sverige.
För makten utgår faktiskt från folket, inte från vänsterkoftornas kultursidor.
"För makten utgår faktiskt från folket, inte från vänsterkoftornas kultursidor."
Det citatet låter faktiskt rätt revolutionärt. Däremot att som kulturskribent, anse sig veta bättre och att med intellektuell överlägsenhet förklara sig som vänster är inte särskilt, revolutionärt. Det har snarare en sorts fascitistiskt drag över sig.
Apropå pensioner. Någon här på KL:s blogg nämnde att KL fungerar som en folkupplysare och vet att man måste upprepa budskapet om och om igen. Här kommer en intressant sak om pensioner.
ÄLDREFÖRSÖRJNINGSSTÖD
Proposition nr 2000/01:136, överlämnad till riksdagen den 31 maj 2001 av Lena Hjelm-Wallén och Lars Engqvist, utarbetad i samarbete med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, röstades igenom i riksdagen den 14 november 2001 under rubriken ?Lättare för anhöriginvandring?. Enda reservationen kom från moderaterna som ville utsträcka vistelsetiden utanför EES-området till 6 månader per år.
Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år skall i regel anses vara bosatt här. Personer som är 65 år eller äldre skall garanteras en viss lägsta levnadsstandard i form av ett äldreförsörjningsstöd. Stödet är skattefritt, regleras i en särskild lag och finansieras av statsmedel och ersätter systemet med socialbidrag till äldre anhöriginvandrare..
Av humanitära skäl tillåts en vistelse utanför EES-området på högst 3 månader utan att rätten till äldreförsörjningsstöd upphör. Vid vistelse inom EES-området eller i Schweiz utbetalas äldreförsörjningsstödet under ett års tid. Ansökan om ÄFS göres en gång per år.
Nyttjare av äldreförsörjningsstödet tillförsäkras dels en skälig levnadsnivå, dels tillförsäkras medel att täcka de bostadskostnader som inte överstiger 6.200 kronor per månad för ogift och 3.100 kronor för gift. Som skälig levnadsnivå räknas 1,294 prisbasbelopp, för närvarande 4.346 kronor per månad för ogift och 3.640 för gift. Eventuell pension eller förmögenhet/fast egendom i hemlandet beaktas inte eftersom ?administrativa svårigheter kan göra det omöjligt att föra över förmånerna från hemlandet?.
Utdrag ur propositionen: ?Trots knappa omständigheter är det dock inte ovanligt att äldre människor lyckats spara ihop ett litet sparkapital. Ett sådant sparkapital har stor betydelse för äldres trygghet. Det vore orimligt att kräva att äldre personer som redan lever på marginalen skall behöva använda hela sitt sparkapital innan de kan få äldreförsörjningsstöd.? Denna empatiska inställning gäller dock inte för vanliga svenska pensionärer.
§ 3 i lagen om ÄFS: Bestämmelsen innebär att äldreförsörjningsstöd endast utges om den stödberättigade tar ut samtliga sådana förmåner som han eller hon har rätt till i form av inkomstgrundad ålderspension enligt lagen 1998:674 om inkomstgrundad ålderspension, garantipension enligt lagen 1998:702 om garantipension eller bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg enligt lagen om bostadstillägg till pensionärer m fl, prop 2000/01:140. Det skall således inte vara möjligt att avstå från dessa förmåner och istället erhålla äldreförsörjningsstöd för samma tid.
En jämförelse mellan garantipensionerna och äldreförsörjningsstödet ger vid handen att den svenske pensionären kommer till korta gentemot nyttjare av ÄFS. Två män över 65 år bor i samma fastighet i likadana lägenheter med en hyra på 6.200:-/mån.
Ali är anhöriginvandrare och får ut 4.346:- + 6.200:- till hyran, = 10.546:-/mån.
Erik får ut högsta garantipensionen 7.326:- minus skatt = 5.128:-
Som högst får Erik ut 93 % av 5.000:- i bostadstillägg, därifrån dras det belopp som överskjuter fribeloppet 87.451:-/år. Erik får ett bostadstillägg på 4.626:-/mån. Erik får 9.754:-/mån sammanlagt, och när hyran är betald återstår 3.554:-/mån.
Varje månad får Ali ut 792 kronor mer att leva på, än vad Erik ?får?.
Det blir 9.504 kronor per år!
Tack Ingeborg för att du lade ut denna text.
Jag visste redan om detta som infördes för flera år sedan, vilket enormt svek det är mot etniska svenskar men man kan inte skriva om det för ofta.
Ja, det här är den största - tror jag - sveket av sossarna och jag undrar om Lars Engqvist vrider sig i sin grav när vi nu sett konsekvenserna av beslutet.
Tänkte på det för en stund sedan när jag såg en huckletant på TV som stod vid bankomaten och hämtade ut pengar.
Lena Wallin inhöstar väl fortfarande cred för sin insats när hon springer och fjantar sig med slöja på huvudet tillsammans med Mona Muslim i MOSKÉRNA.
Invällare som aldrig betalt ett öre i skatt i vårt land får mer att leva på under sin ålderdom än etniska svenskar som betalt skatt i hela sitt liv.
Hoppas att rövarpacket sossarna aldrig mer kommer till makten i vårt land.
Galder
Beträffande Lars Engqvist så är väl han livs levande. När i så fall skulle han ha "kolat vippen"?
Jag tror att en av de som drev det här med äldreförsörjningsstöd mest var Lennart Beijer (vpk). När någon påpekade för honom det orättvisa i systemet, så blev hans häpnadsväckande svar: "svenskarna får skylla sig själv eftersom man inte sett till att få bättre pension, den möjlighten har däremot inte de som kommit hit utifrån". Ursäkta men vilken dj-a dåre!
Nej nu får ni hia er!
Lars Engqvist bor i Jönköping.
URSÄKTA - URSÄKTA
Jag förväxlade honom med Leif "Blomman" Blomberg. Man kan inte hålla reda på alla socialministrar och jag får väl hoppas att Lars Engqvist inte läser denna blogg och vad jag skrivit.
Man kan skämta om allt men inte om döden.
Hej,hej ! Köpte igår Kalles kaviar av den nyutkomna typen som har lite starkare röksmak ! Den passade min smak alldeles förträffligt ! Men efter att jag njutit av detta livets goda .så kom jag att tänka på hur länge vi får ha den lille blonde typiskt svenska killen på tuben ! Man kanske måste befara att han kanske ses som en diskriminering av invandrare och att det rätt som det är istället för Kalles kaviar står Alis kaviar och då med en bild av en liten arab ! Sverige har ju blivit alldeles fjossiga av detta med invandring så det skulle inte förvåna mej ett dugg om detta skulle inträffa ! Mvh S-e Karlsson .
s-e karlsson
Jo det är säkert på gång.
På infarten till Karlskrona fanns en gång en stor bild som hälsade välkommen till staden. Pryddes av en familj med blonda kalufser.
Detta ansågs synnerligen diskriminerande av stadens dårar, f´låt politiker skall det visst vara, och blev följaktligen bortplockad!
och ersattes med skyltar på en segelbåt vilket gjorde att vi som har motorbåt kändes oss krängta.
Ändå ska ni gå och rösta på dessa politiska taskspelare igen.
URL: http://www.contra.nu
Bästa fubbe lerrysson!
Nu är du defentivt ute och cyklar. Du menar väl; att det finns de som ändå går och röstar på dessa taskspelare igen?
I vissa delar av Skåne så betyder en fubbe eller fubnick en lite halvknas individ, därav min ordlek!
Gå in på denna intressanta länk om Enoch Powell och klicka vidare i detta ämne.
http://www.bbc.co.uk/white/rivers_blood.shtml
Observera!
Om ni går in på länken Related links, nere till höger på sidan, så finner ni flera läsvärda artiklar om Enoch Powell, som var en mycket bildad man.
Finns det någon som kan lägga ut den svenska översättningen till Rivers of Blood här?
Den engelska versionen finns här:
"Like the Roman, I see the River Tiber foaming with much blood"
The supreme function of statesmanship is to provide against preventable evils. In seeking to do so, it encounters obstacles which are deeply rooted in human nature. One is that by the very order of things such evils are not demonstrable until they have occurred: at each stage in their onset there is room for doubt and for dispute whether they be real or imaginary. By the same token, they attract little attention in comparison with current troubles, which are both indisputable and pressing: whence the besetting temptation of all politics to concern itself with the immediate present at the expense of the future. Above all, people are disposed to mistake predicting troubles for causing troubles and even for desiring troubles: "If only," they love to think, "if only people wouldn't talk about it, it probably wouldn't happen."
Perhaps this habit goes back to the primitive belief that the word and the thing, the name and the object, are identical. At all events, the discussion of future grave but, with effort now, avoidable evils is the most unpopular and at the same time the most necessary occupation for the politician.
Those who knowingly shirk it deserve, and not infrequently receive, the curses of those who come after. A week or two ago I fell into conversation with a constituent, a middle-aged, quite ordinary working man employed in one of our nationalised industries. After a sentence or two about the weather, he suddenly said: "If I had the money to go, I wouldn't stay in this country." I made some deprecatory reply to the effect that even this government wouldn't last for ever; but he took no notice, and continued: "I have three children, all of them been through grammar school and two of them married now, with family. I shan't be satisfied till I have seen them all settled overseas. In this country in 15 or 20 years' time the black man will have the whip hand over the white man."
I can already hear the chorus of execration. How dare I say such a horrible thing? How dare I stir up trouble and inflame feelings by repeating such a conversation? The answer is that I do not have the right not to do so. Here is a decent, ordinary fellow Englishman, who in broad daylight in my own town says to me, his Member of Parliament, that his country will not be worth living in for his children. I simply do not have the right to shrug my shoulders and think about something else. What he is saying, thousands and hundreds of thousands are saying and thinking - not throughout Great Britain, perhaps, but in the areas that are already undergoing the total transformation to which there is no parallel in a thousand years of English history. In 15 or 20 years, on present trends, there will be in this country three and a half million Commonwealth immigrants and their descendants. That is not my figure. That is the official figure given to parliament by the spokesman of the Registrar General's Office. There is no comparable official figure for the year 2000, but it must be in the region of five to seven million, approximately one-tenth of the whole population, and approaching that of Greater London. Of course, it will not be evenly distributed from Margate to Aberystwyth and from Penzance to Aberdeen. Whole areas, towns and parts of towns across England will be occupied by sections of the immigrant and immigrant-descended population.
As time goes on, the proportion of this total who are immigrant descendants, those born in England, who arrived here by exactly the same route as the rest of us, will rapidly increase. Already by 1985 the native-born would constitute the majority. It is this fact which creates the extreme urgency of action now, of just that kind of action which is hardest for politicians to take, action where the difficulties lie in the present but the evils to be prevented or minimised lie several parliaments ahead.
The natural and rational first question with a nation confronted by such a prospect is to ask: "How can its dimensions he reduced?" Granted it be not wholly preventable, can it be limited, bearing in mind that numbers are of the essence: the significance and consequences of an alien element introduced into a country or population are profoundly different according to whether that element is 1 per cent or 10 per cent. The answers to the simple and rational question are equally simple and rational: by stopping, or virtually stopping, further inflow, and by promoting the maximum outflow. Both answers are part of the official policy of the Conservative Party.
It almost passes belief that at this moment 20 or 30 additional immigrant children are arriving from overseas in Wolverhampton alone every week - and that means 15 or 20 additional families a decade or two hence. Those whom the gods wish to destroy, they first make mad. We must be mad, literally mad, as a nation to be permitting the annual inflow of some 50,000 dependants, who are for the most part the material of the future growth of the immigrant-descended population. It is like watching a nation busily engaged in heaping up its own funeral pyre. So insane are we that we actually permit unmarried persons to immigrate for the purpose of founding a family with spouses and fiances whom they have never seen. Let no one suppose that the flow of dependants will automatically tail off. On the contrary, even at the present admission rate of only 5,000 a year by voucher, there is sufficient for a further 25,000 dependants per annum ad infinitum, without taking into account the huge reservoir of existing relations in this country ? and I am making no allowance at all for fraudulent entry. In these circumstances nothing will suffice but that the total inflow for settlement should be reduced at once to negligible proportions, and that the necessary legislative and administrative measures be taken without delay.
I turn to re-emigration. If all immigration ended tomorrow, the rate of growth of the immigrant and immigrant-descended population would be substantially reduced, but the prospective size of this element in the population would still leave the basic character of the national danger unaffected. This can only be tackled while a considerable proportion of the total still comprises persons who entered this country during the last ten years or so. Hence the urgency of implementing now the second element of the Conservative Party's policy: the encouragement of re-emigration. Nobody can make an estimate of the numbers which, with generous assistance, would choose either to return to their countries of origin or to go to other countries anxious to receive the manpower and the skills they represent. Nobody knows, because no such policy has yet been attempted. I can only say that, even at present, immigrants in my own constituency from time to time come to me, asking if I can find them assistance to return home. If such a policy were adopted and pursued with the determination which the gravity of the alternative justifies, the resultant outflow could appreciably alter the prospects.
The third element of the Conservative Party's policy is that all who are in this country as citizens should be equal before the law and that there shall be no discrimination or difference made between them by public authority. As Mr Heath has put it we will have no "first-class citizens" and "second-class citizens ". This does not mean that the immigrant and his descendent should be elevated into a privileged or special class or that the citizen should be denied his right to discriminate in the management of his own affairs between one fellow-citizen and another or that he should be subjected to imposition as to his reasons and motive for behaving in one lawful manner rather than another.
There could be no grosser misconception of the realities than is entertained by those who vociferously demand legislation as they call it "against discrimination", whether they be leader writers of the same kidney and sometimes on the same news papers which year after year in the 1930s tried to blind this country to the rising peril which confronted it, or archbishops who live in palaces, faring delicately with the bedclothes pulled right up over their heads. They have got it exactly and diametrically wrong. The discrimination and the deprivation, the sense of alarm and of resentment, lies not with the immigrant population but with those among whom they have come and are still coming. This is why to enact legislation of the kind before parliament at this moment is to risk throwing a match on to gunpowder. The kindest thing that can be said about those who propose and support it is that they know not what they do.
Nothing is more misleading than comparison between the Commonwealth immigrant in Britain and the American negro. The negro population of the United States, which was already in existence before the United States became a nation, started literally as slaves and were later given the franchise and other rights of citizenship, to the exercise of which they have only gradually and still incompletely come. The Commonwealth immigrant came to Britain as a full citizen, to a country which knew no discrimination between one citizen and another, and he entered instantly into the possession of the rights of every citizen, from the vote to free treatment under the National Health Service. Whatever drawbacks attended the immigrants arose not from the law or from public policy or from administration, but from those personal circumstances and accidents which cause, and always will cause, the fortunes and experience of one man to be different from another's.
But while, to the immigrant, entry to this country was admission to privileges and opportunities eagerly sought, the impact upon the existing population was very different. For reasons which they could not comprehend, and in pursuance of a decision by default, on which they were never consulted, they found themselves made strangers in their own country.
They found their wives unable to obtain hospital beds in childbirth, their children unable to obtain school places, their homes and neighbourhoods changed beyond recognition, their plans and prospects for the future defeated; at work they found that employers hesitated to apply to the immigrant worker the standards of discipline and competence required of the native-born worker; they began to hear, as time went by, more and more voices which told them that they were now the unwanted. They now learn that a one way privilege is to be established by act of parliament; a law which cannot, and is not intended to, operate to protect them or redress their grievances is to be enacted to give the stranger, the disgruntled and the agent-provocateur the power to pillory them for their private actions.
In the hundreds upon hundreds of letters I received when I last spoke on this subject two or three months ago, there was one striking feature which was largely new and which I find ominous. All Members of Parliament are used to the typical anonymous correspondent; but what surprised and alarmed me was the high proportion of ordinary, decent, sensible people, writing a rational and often well-educated letter, who believed that they had to omit their address because it was dangerous to have committed themselves to paper to a Member of Parliament agreeing with the views I had expressed, and that they would risk penalties or reprisals if they were known to have done so. The sense of being a persecuted minority which is growing among ordinary English people in the areas of the country which are affected is something that those without direct experience can hardly imagine. I am going to allow just one of those hundreds of people to speak for me:
"Eight years ago in a respectable street in Wolverhampton a house was sold to a negro. Now only one white (a woman old-age pensioner) lives there. This is her story. She lost her husband and both her sons in the war. So she turned her seven-roomed house, her only asset, into a boarding house. She worked hard and did well, paid off her mortgage and began to put something by for her old age. Then the immigrants moved in. With growing fear, she saw one house after another taken over. The quiet street became a place of noise and confusion Regretfully, her white tenants moved out.
"The day after the last one left, she was awakened at 7am by two negroes who wanted to use her phone to contact their employer. When she refused, as she would have refused any stranger at such an hour, she was abused and feared she would have been attacked but for the chain on her door. Immigrant families have tried to rent rooms in her house, but she always refused. Her little store of money went, and after paying rates, she has less than 2 per week. She went to apply for a rate reduction and was seen by a young girl,.who on hearing she had a seven-roomed house, suggested she should let part of it. When she said the only people she could get were negroes, the girl said, 'Racial prejudice won't get you anywhere in this country.' So she went home.
"The telephone is her lifeline. Her family pay the bill, and help her out as best they can. Immigrants have offered to buy her house ? at a price which the prospective landlord would be able to recover from his tenants in weeks, or at most a few months. She is becoming afraid to go out. Windows are broken. She finds excreta pushed through her letter box. When she goes to the shops, she is followed by children, charming, wide-grinning piccaninnies. They cannot speak English, but one word they know. 'Racialist', they chant. When the new Race Relations Bill is passed, this woman is convinced she will go to prison. And is she so wrong? I begin to wonder"
The other dangerous delusion from which those who are wilfully or otherwise blind to realities suffer, is summed up in the word "integration". To be integrated into a population means to become for all practical purposes indistinguishable from its other members. Now, at all times, where there are marked physical differences, especially of colour, integration is difficult though, over a period, not impossible. There are among the Commonwealth immigrants who have come to live here in the last 15 years many thousands whose wish and purpose is to be integrated and whose every thought and endeavour is bent in that direction. But to imagine that such a thing enters the heads of a great and growing majority of immigrants and their descendants is a ludicrous misconception, and a dangerous one.
We are on the verge here of a change. Hitherto it has been force of circumstance and of background which has rendered the very idea of integration inaccessible to the greater part of the immigrant population - that they never conceived or intended such a thing, and that their numbers and physical concentration meant the pressures towards integration which normally bear upon any small minority did not operate. Now we are seeing the growth of positive forces acting against integration, of vested interests in the preservation and sharpening of racial and religious differences, with a view to the exercise of actual domination, first over fellow-immigrants and then over the rest of the population. The cloud no bigger than a man's hand, that can so rapidly overcast the sky, has been visible recently in Wolverhampton and has shown signs of spreading quickly. The words I am about to use, verbatim as they appeared in the local press on 17 February, are not mine, but those of a Labour Member of Parliament who is a minister in the present government "The Sikh communities' campaign to maintain customs inappropriate in Britain is much to be regretted. Working in Britain, particularly in the public services, they should be prepared to accept the terms and conditions of their employment. To claim special communal rights (or should they say rites?) leads to a dangerous fragmentation within society. This communalism is a canker; whether practised by one colour or another it is to be strongly condemned." All credit to John Stonehouse for having had the insight to perceive that, and the courage to say it.
For these dangerous and divisive elements the legislation proposed in the Race Relations Bill is the very pabulum they need to flourish. Here is the means of showing that the immigrator communities can organise to consolidate their members, to agitate and campaign against their fellow citizens, and to overawe and dominate the rest with the legal weapons which the ignorant and the ill-informed have provided. As I look ahead, I am filled with foreboding; like the Roman, I seem to see "the River Tiber foaming with much blood". That tragic and intractable phenomenon which we watch with horror on the other side of the Atlantic but which there is interwoven with the history and existence of the States itself, is coming upon us here by our own volition and our own neglect. Indeed, it has all but come. In numerical terms, it will be of American proportions long before the end of the century. Only resolute and urgent action will avert it even now. Whether there will be the public will to demand and obtain that action, I do not know. All I know is that to see, and not to speak, would be the great betrayal.
Original source: the Sterling Times web site ? http://www.sterlingtimes.org/text_rivers_of_blood.htm
Oj, det blev hela talet, jag hade bara tänkt mig att lägga ut länken, förlåt!
gamla svenkar med dålig pension får väl ta och avsäga sig sitt medborgarskap och köpa ett nytt i något u-land, sen invandra hit som `flykting` eller kanske anhöriginvandring, då är dom iaf garanterade 12.000 i månaden
"Invällare som aldrig betalt ett öre i skatt i vårt land får mer att leva på under sin ålderdom än etniska svenskar som betalt skatt i hela sitt liv.
Hoppas att rövarpacket sossarna aldrig mer kommer till makten i vårt land" enligt Galder.
Efter att ha tagit del av det inlägget kan jag inte undlåta mig att fundera över om den borgerliga alliansen har åstadkommit några förbättringar inom området ifråga. Jag kan inte se några. Så på det hela taget är det totalt betydelselöst för vår äldre etniska svenskar - och alla andra också - vilket block som sitter vid makten. Asylanterna har blivit valboskap som vår nya adel behöver för att även fortsättningsvis komma i åtnjutande av sina förmåner.
Gregorius med flera.
Förstår ni inte att det som gäller är att RÖSTA IN ETT NYTT PARTI I RIKSDAGEN. Det gäller alltså att knuffa ut de ynkryggar, skurkar och banditer som nu sitter i riksdagen, för att så småningom få utkristalliserat vettiga partier som till slut ger "DET VETTIGA PARTIET", som majoriteten kan rösta på. Det kommer att ta flera mandatperioder, men vi måste börja nu till valet 2010. För denna förändring krävs MOD av DIG! Vill du att dina barn och barnbarn skall växa upp i en demokrati eller tänker du överlämna denna ruttna riksdag till dina efterlevande? Dina barn kommer att förbanna dig om du är så feg att du inte ens vågar ta steget och rösta in ett nytt parti till riksdagen 2010!
Enoch Powells tal "Rivers of Blood" finns översatt till svenska här:
http://www.bgf.nu/ij/sbr10.html
Sorry Kurt, långt igen.. ;-)
Wetterstrand och annat drägg från den så kallade vänstern eller den miljöreligösa falangen, har alltid, formligen hatat, vanligt folk.
Så självklart skiter unga vänsterdrägg i, om gamla får en värdig ålderdom.
Vad som är mer förvånande är att det är synonymt med samtliga riksdagspartier att låta äldre antingen arbeta ihjäl sej eller svälta ihjäl.
Man kan undra om dessa politiker inte har en granne eller släkting man vurmar för.
Troligen inser alla politiker, synonymt, att Islam behöver våra pensioner och vill man vara kvar vid köttgrytorna så håller man käft.
Sverige har på alla undersökningar om välfärd, halkat ner till jumboplatser, men när det gäller pensioner förlitar sej politiker på, det faktum att man får svårt att jämföra pensioner, länder i mellan.
I vissa europeiska länder skämtar man om svenskar som jobbar tills dom dör.
I Frankrike, förra året utbröt en stor strejk bland kommunalanställda som skulle få en utjämnad pension som innebar att man tog bort regeln om pension efter 37,5 år och alla får pension efter 40 år på jobbet. Frankrike var i kaos, generalstrejk. Landet stod stilla och myndigheterna hotade med militär. Jämför det när Sverige stal 10 ? 15 år av våra pensioner.
Inte ett pip.
Hur som.. jämföra pensioner, var det.
Svårigheten består i vad du får för pensionen. Vad du har för omkostnader och vad du är tvungen att betala i skatt om du nu betalar skatt på pensionen.
Så man kan titta på annat.
NÄR går folk i pension, eller rättare sagt
NÄR vågar folk gå i pension
I Sverige jobbar man längst i hela Europa, Ju äldre man blir ju tydligare blir det.
I de flesta länder i Europa har mer än 50% slutat arbeta när dom passerat 55 års ålder.
Märkligt är att Sverige, Danmark och Holland har störst andel privata pensionsförsäkringar. Märkligt beträffande Sverige eftersom vi betalar så hög skatt för att, just få tillbaka t.ex. sjukvård och pension.
Något som nästan var chockerande för mej, och en riktig överraskning, var att dom äldre i Sverige hjälper till och passar barnen i en högre omfattning än genomsnittet i Europa.
Mer än greker, spanjorer eller portugiser gör.
Vi arbetar och arbetar och barnfamiljer tar hjälp av sina gamla föräldrar, för att man inte har råd att vara sjuk.
Och varför?
För att Sverige är världsbäst på att rädda världen och alla andra, helst religiösa sektmedlemmar som förutom allt annat, anser det haram att försörja sej.
Länken är inte vad jag refererar till, men väl en guldgruva i statistik om Europas befolkning
Man skulle kunna doktorera på den länken ;-)
URL: http://ec.europa.eu/public_opinion/archives/eb_special_en.htm#288
Ja,häromsistens var det ju några tokstollar som ville förbjuda folk att försäkra sig mot armod på ålderdomen genpm att ta extra försäkringar...
Håhå jaja.De nya moderaterna är som de gamla sossarna.
Massorna ska hållas nere till varje pris och helst spädas ut så mycket som möjligt.
Lars Engqvist kommer nu att få särskilt skydd av "säpo", nu när Galder spått "hans död". Fler överraskningar min vän! Den andra är Västmanlänning-
en och Salabon Lena Hjelm-Wallén blev visst "ålderspensionär" den 14 januari 08, och likt sin kompis Freivalds skrattar
bakom ryggen på oss pensionärer.
Hon är numera "ordföranden" för Sala silvergruva. Dessutom var hon tidigare en EU-lobbyist, som lade fram förslaget till en gemensam författning för Europa. Hon lämnade regeringen 2002, och som jag förstår, mår hon mycket gott!...
KL, hade i en förra blogg, lite matnyttigt om "diktaturen" Kuba!
Här kommer lite korkade uttalenden som
jag minnes:
"...på Kuba är medborgarnas inflytande större än i Sverige". (Eva Björklund V)
"Kuba är fantastiskt...Paradiset". (Dogge
Doggelito)
"Castro kommer vara kvar som ideolog-
isk ledare". (Thomas Gustavsson, jour-
nalist)
"Castro har aldrig sagt sig vara Kommu-
nist"...( Pierre Sternegård, Ölandsbonde)
"Över 2 miljoner cubaner har flytt en kommunistisk diktatur, och diktatorn Castro" säger Mae Lis Orrego Rodriguez.
("Försköna inte Castros Kuba") sidan4
Expressen den 25 februari 2008)
Här kommer den första avdelningen om Floder av blood på svennska.Eftersom talet är så långt ville jag inte ta hela genast. Nästa kommer i morgon:
Tal av Enoch Powell 1968-04-20 (översatt till svenska)
Den främsta uppgiften för statsmannaskap är att förhindra sådant ont som går att förhindra. I försöken att göra så stöter man på hinder som är djupt rotade i den mänskliga naturen. Det onda märks inte förrän det har visat sig, och i varje dess steg finns rum för dispyter huruvida det är verkligt eller imaginärt. De dagsaktuella problemen tar uppmärksamheten; frestelsen inom politiken är stor för att bekymra sig för det omedelbara, på bekostnad av det framtida.
Framför allt är folk benägna att se varningar för problem som orsaken till problem, och även att man önskar problem. "Om bara", älskar de att tänka, "om bara folk lät bli att tala om det så skulle det nog inte inträffa". Kanske går denna vana tillbaka till en primitiv övertygelse om att ordet och saken, namnet och objektet, är samma sak.
I alla händelser är inte diskussionen om framtida undviklig ondska särskilt populär bland politiker, men den är i hög grad nödvändig. De som smiter från den diskussionen förtjänar fördömanden från dem som kommer efter.
För en eller ett par veckor sedan hamnade jag i en diskussion med en av mina väljare, en medelålders vanlig man anställd i en av våra nationaliserade industrier. Efter ett par meningar om vädret sa han plötsligt att "Om jag hade pengar skulle jag resa iväg, jag skulle inte stanna i detta land". Jag svarade avvärjande att den nuvarande regeringen inte sitter i evighet; men han tog inte intryck av det utan fortsatte, "Jag har tre barn, alla har klarat läroverket, och två av dem är gifta, de har familjer. Jag får ingen ro förrän jag sett dem bosätta sig i ett annat land. I vårt land kommer om 15 till 20 år den svarte mannen att hålla piskan över den vite mannen".
Jag kan redan höra kören av förbannelser. Hur vågar jag säga något så fasansfullt? Hur vågar jag orsaka problem och upprörda känslor genom att återge en sådan diskussion?
Svaret är att jag inte har rätt att låta bli. Här har vi en anständig, vanlig, hygglig engelsman, som i fullt dagsljus i min egen stad säger till mig, hans riksdagsman, att detta land kommer inte att vara värt att leva i för hans barn. Jag har helt enkelt inte rätt att bara skaka på axlarna och tänka på något annat. Det han säger, säger tusen eller hundra tusen andra ? kanske inte över hela Storbritannien, men i områden som redan håller på att totalt transformeras i en utsträckning som det inte finns några paralleller till ens i tusen år av engelsk historia.
Inom 15 till 20 år kommer, om trenden står sig, tre och en halv miljoner samväldesimmigranter och deras avkomlingar att finnas i detta land. Det är inte min siffra; det är en officiell siffra från Parlamentet genom dess talesman för Registrar General's Office.
Det finns ingen jämförande officiell siffra för år 2000, men den torde hamna någonstans mellan fem och sju miljoner, ungefär en tiondedel av hela befolkningen, och närma sig det som Storlondon har. Men naturligtvis kommer den inte att vara likformigt fördelad mellan Margate och Aberystwyth, eller mellan Penzance och Aberdeen. Men hela områden, städer, och delar av städer, tvärs över England, kommer att upptas av immigranter och deras avkomlingar.
Allt efter hand kommer denna andel ? som är immigrantavkomlingar, födda i England på samma sätt som alla vi andra - att öka snabbt. Det är sådana fakta som gör att vi måste agera nu, just med den typ beslut som är svårast för politiker att fatta; för åtgärder där svårigheterna är omedelbara, men där fördelarna ligger flera parlamentsval framåt i tiden.
Det naturliga och rationella för en nation som konfronteras med sådana framtidsutsikter är att först fråga sig: "Hur kan följderna reduceras?" även om de inte helt kan undvikas. Kan de begränsas med beaktande av att antal är det väsentliga, att betydelsen och följderna av att främmande element bosätter sig i ett land, är oerhört beroende av om dessa främmande element utgör en procent eller tio procent. Svaret på denna enkla och rationella fråga är lika enkel som rationell; genom stopp för fortsatt inflöde och samtidigt uppmuntran till maximalt utflöde. Båda svaren är delar av det Konservativa partiets politik.
Lite förslag om pensionen. Jag har påpekat det förr: Många svenska pensionärer flyttar till Frankrike då deras
pensionssystem garanterar skattefritt upp till 1.250 euro i månaden. Över denna summa, börjar skatten räknas.
Något att tänka på, kanske!...
Nu är det slut på "jetströmmen", och låg-
tryckens bana går genom Sverige i "syd-
östlig riktning". Därmed har vintern åter- kommit, och här i Värmland har vi fått 30
till 40 cm snö. Och just nu kl 00:22 har
vi närmare 10 minusgrader. "Istiden har
återkommit"...
En sådan som Enoch Powell har vi få av i Sverige i dag.
Enoch blev professor i grekiska vid endast 25 års ålder, sannolikt engelskt rekord för 1900-talet.
Han förutsåg mycket tidigt andra världskriget och insåg, att Ryssland skulle på ett avgörande sätt inverka till det demokratiska västerlandets räddning, precis som hänt 1812 och 1916.
Han anmälde sig som frivillig vid andra världskrigets utbrott och tjänstgjorde som menig i kökstjänst. En officer som växlade några ord med honom av en händelse fick som svar ett grekiskt ordspråk. På så sätt upptäcktes han och sattes på militär utbildning.
Enoch var den ende engelsman som gjorde karriär från menig till Brigadör (överste) under de sex krigsåren.
http://www.bgf.nu/expo/
Hm... Hur har Ryssland bidragit till västerlandets räddning? Menar du kompisskapet med Hitler som gjorde att ryssarna kunde anfalla Polen, Finland, Estland, Lettland och Litauen?
Ibland blir jag förvånad över hur väl den sovjetiska propagandan fått fotfäste i Sverige där man med hull och hår svalt den sovjetiska historieförvanskningen.
Fakta är att ryssarna tillsammans med tyskarna startade andra världskriget genom att anfalla Polen.
Att den tyska statliga varianten av Hells Angels 1941 anföll den ryska statliga varianten av Naserligan borde inte innebära att någon cred ges till Stalin.
Bedrövligt.
Till Salasso!
Läs åter en gång.
Jag skrev tydligt 1812 och 1916.
Till Salasso!
Läs åter en gång.
Jag skrev tydligt 1812 och 1916.
Tore
Inte om Kuba, men det finns andra intressanta uttalande.
I november 1989 framförde utrikesminister Sten Andersson (s) det fantastiska uttalandet, att de baltiska staterna inte var ockuperade av Sovjetunionen.
I sin bok Irak ? det nya Arabien från 1977 skildrar Jan Guillou (pösmunk) Saddam Hussein som en landsfader och Baathregimen som ett föredöme för väst.
Birgit Friggebo (fp) brukar i olika sammanhang stoltsera med att hon var den, som öppnade upp Sverige för världens flyktingar. Enligt henne ?det bästa jag gjort som politiker?.
Marianne Ytterberg (s) var en av de som drev frågan om den vidriga halalslaktmetoden hårdast för ett antal år sedan och att denna religiösa sed stod över våra svenska djurskyddslagar. Detta av en sjuksköterska (!) och gift med en biskop.
Det finns många utrotningshotade djurarter, men tyvärr tillhör inte dårfinkarna denna kategori!
Du skrev faktiskt: "Han förutsåg mycket tidigt andra världskriget och insåg, att Ryssland skulle på ett avgörande sätt inverka till det demokratiska västerlandets räddning, precis som hänt 1812 och 1916."
Andra världskriget ägde rum 1939-1945 och startade med tyskarnas och ryssarnas anfall mot Polen.
Det är möjligt att du uttryckt dig slarvigt eller att jag inte förstår vad du egentligen menar men vi kan väl lämna ämnet bara vi är överens om att Stalin inte "räddade" västerlandet, ty den avsikten hade han nog inte.
Säga vad man vill om ryssarna av årgångarna 1917 till 1989 men någon omsorg om det demokratiska västerlandet har de verkligen aldrig visat!
Skånepåg: Visst har du på ett allmänmänskligt sätt rätt och att Anderssons uttalande är hårresande i sitt kryperi för diktaturen.
Emellertid kan man inte bortse ifrån att ryssarna är medvetna om att de tre baltiska staterna (och Finland) varit en del av Ryssland under längre tid än de varit självständiga stater.
Det är möjligt att Andersson fått detta sig itutat och sedan fällt sitt klassiska yttrande.
En ryss sade till mig en gång att "om danskarna tagit tillbaka Skåne 1809 hade ni då år 2001 påstått att Skåne är ockuperat av danskarna?"
Jämförelsen haltar men ett korn av sanning ligger i den.
Fast bara ett litet korn.
salasso
Förstår inte riktigt vart du vill komma? Verkar lite av det klassiska med sammanblandningen av päron och äpplen! Genom att använda "om" kan man ju spekulera mycket!
"Det är möjligt att Andersson fått detta sig itutat och sedan fällt sitt klassiska yttrande."
Detta var en allmän uppfattning inom de ledande socialdemokraterna. Pierre Schori framförde även detta i samma veva. Att han sedan ett par år senare som svensk representatnt deltog i firandet av Estlands självständighet, säger väl allt om denna dårfink!
Vart jag vill komma? Just det att sådant vi tycker är rätt och rimligt inte behöver betyda att alla andra tycker likadant.
Ester, letter, litauer och finnar anser att deras frihet från Ryssland är värt att dö för men jag vet att det finns många ryssar som anser att dessa "provinser" historiskt är en del av Ryssland och att deras självständighet är minst sagt diskutabel.
Jag bor i en av dessa "provinser" och vill hävda vår särart på alla upptänkliga vis men jag vore dum om jag inte medgav att ryssarna också har en annan uppfattning och att jag kan diskutera med dem.
Fast bara diskutera i syfte att öka förståelsen, inget annat.
Vår självständighet kan aldrig diskuteras bort. Till skillnad mot Sveriges.
salasso
Låter bra!
"Vår självständighet kan aldrig diskuteras bort. Till skillnad mot Sveriges."
Bakom skämtet finns alltid en gnutta allvar. Har hört många etniska (att man skall behöva använda detta ord!)skåningar syfta på Köpenhamn, då man nämnt ordet huvudstad!
Hej och god morgon ! Nu får ni väl börja "hia" er med engelskan ! Tänk på att det finns dom som skriver på denna blogg som bara har 6 årig folkskola + några veckors fortsättningsskola , typ mej ! Engelska lyste tyvärr med sin frånvaro ! Sjömansengelskan som man lärde sej under 7 år till sjöss är ju knappast rumsren ! Ändock ha en skön Påskhelg 1 Mvh S-E Karlsson .
För övrigt ser jag fram mot 2010 när Sd tagit plats i Sveriges riksdag ! Det kommer att bli kuckeli muck !
Ha en forsatt skön påskhelg !
Mvh S-E Karlsson .