Östra Ölands fria horisont

Islänningar på Ölands Alvar.
Den kalkrika jorden ger hästarna ett gott bete och starka ben.
Vinden håller undan flugorna.
En sommar på Alvaret är rena hälsokuren för en häst.

-----------------

Leben und leben lassen

Det är mitt favorituttryck.

I en kommentar sägs det att jag skulle leva i föreställningen att homosexuella är onda människor, vilket tramsigt påstående. Det är väl inget speciellt med bögar, de är goda och onda i skiftande grad som alla andra, men vad jag finner märkligt är att jag skall påtvingas åsikten att homosexualitet är normalt och eftersträvansvärt.

Jag tycker inte det, jag tycker heller inte att det är särskilt gulligt och jag är tacksam för att mina grabbar (barnbarn som nu är i tonåren) jagar tjejer som jag gjorde och att de inte är bögar. Jag skulle väl älska dom även om de vore det, men jag skulle inte tycka det vore något kul om dom kom hem och sade:

- Morfar, här har du min nya fästmö, han heter Kalle och vi ska gifta oss.

Vad skulle jag säga?

- Ja, lycka till då och var ska ni tillbringa bröllopsnatten?

Jag kan för mitt liv inte fatta hur en man kan avstå från en mjuk och varm kvinna och istället krypa ner hos en hårig och kantig  karl, det övergår mitt förstånd.

För den som tror att jag är böghatare skall jag nu avslöja en sak: När jag var yngre och snyggare hade jag bögtycke, många bögar stötte på mig om man säger så. Jag blev inte särskild störd över det, till och med lite smickrad.

En av mina bästa vänner, en konstnär som nu är död, var homosexuell, vi umgicks dagligen; när han fått några glas vin för mycket brukade han stöta på mig och jag fick säga till honom:

- Ge dig nu.

En gång sade han lite lagom vinberusad:

- Du får 2000 spänn om du ställer upp.

Det var mycket pengar på den tiden.

- OK, sade jag, jag gör det för 3 000!

Nej, nu skojar jag, det blev inget, men vi var fortfarande vänner och jag gillade honom skarpt och jag sörjer honom för han var en så fin kompis, men han var alltid så ensam med sin läggning. En gång flyttade han samman med en kille,  en akademiker, men det blev aldrig något lyckat och de separerade efter bara ett par månader.

Jag önskar av hela mitt hjärta att han skulle ha fått uppleva den fantastiska stunden tillsammans med en skön och varm kvinna som han älskade.

Kunde det inte finnas några mjuka och varma kvinnor som ställde upp och visade bögarna vad det är de går miste om. Det vore en Gudi behaglig gärning, kvinnliga samariter som visar på den rätta vägen.

Har jag gjort min inställning klar nu?

----------------

Fågelexpert är jag inte, men den fågel som var återgiven på fotot är definitvt ingen glada för den känner jag igen, det är med all sannolikhet en brun kärrhök; det finns för övrigt knappast några glador på Öland, varför vet jag inte. Gladan borde väl trivas här såväl som i Skåne.

----------------

Kryssboll

Prydnadsväxten nummer ett nu på höstkanten är Kryssboll; igår köpte jag två för 100 kr. På hemvägen funderade jag på två saker: varför heter det Kryssboll och hur får man blommor att växa runt som en boll?

- Du, sade jag till min livspartner (kvinnlig), hur kan det heta Kryssboll, växer det på nåt sätt i kryss?

- Chrysantemun, dumskalle.

- Aha, nu gick det upp ett ljus.

Men hon gick bet på hur det kan bli en blomboll.

Åh, vad jag blandar fint i dag, fåglar, bögar och blommor. Fattas bara utedass:

- Jag kan avslöja att jag nog är en av få här i landet som använt stång i vägg (en term för ett visst sorts utedass, mycket gammalt)

Nu var det så att vi gjorde den militära slutövningen på Revingehed; jag satt i 14 dagar på ett lastbilsflak med min Ra 100 (25 kilo) och min kpist, M45, uniformen var grön, M59. Jag frös mest hela tiden.Det var dimmigt dygnet runt och jag visste nästan aldrig var vi var, och det visste ingen annan heller.
Vi kom på vårt hemliga uppdrag i totalt mörker och med avskärmade lysen fram till en skånsk bondgård.

Bonden var snäll och sade till oss:

- Skit i tältet pojkarrrr.Ni får sova i foderrännan mellan korrrrna, bädda med hö och halm, det blirrrr varrrmt och gott.

Det gjorde vi och sov som stockar.

På morronen hade den snälle bonden kokat kaffe och frun hade ett jättelikt fat med varma bullar till oss, alla soldaterna mumsade och åt, vi var som Maos och Ho Chi Mins gerillasoldater, ett med folket.

- Du, sade jag till bonden, har du nån toalett?

- Där sade bonden och pekade på en stege, den är däroppe.

Jag klättrade upp på slindret och där i ena hörnet fanns det en stång att sitta på, och i väggen var det en stång att hålla sig i och sedan förrättade man sitt tarv rakt ner på dyngstan genom ett stort hål.

Stång i vägg, vem slår det?