Största möjliga ty(s)tnad anbefalld
Socialdemokraterna har efter den historiska valförlusten uppenbarligen gått in i ett traumatiskt chocktillstånd, som berövat alla dess evigt tjattrande ministrar talförmågan - var är Mona Sahlins släpande diftonger, Messings staccato, Perssons brösttoner och Andnors viskningar. Jag läste att Johan Hakelius sett folk gråta öppet på stan, världsbilder har rasat samman och man befarar nu allmänt på sina håll en tid av hunger, barkbröd, bostadsnöd, loppor, kackerlackor och löss i drängstugorna samt en upprustning mot pollisstat.
Anitra Steen har uttalat sig och förklarat sig nöjd med att nu får hon se sin lilla gubbe lite mer på godset.. Persson fanns på TV, han såg lite tillplattad ut i den omgjorda riksdagen.
Leif Pagrotsky såg jag också på TV; han blev nypt i näsan av Anita Ekberg, fortfarande en härlig diva.
Anna Sjödin skriver på SSUs hemsida, allt avfattad enligt det politiska tungomålstalets formulär, 1:A, utläses ett kolon a.
”Men vi ska också vara en stark motkraft till det systemskifte högern vill genomföra. Deras politik är till för några få och deras lösningar handlar om att ställa grupper mot varandra.” Det finns flera hundra tusen kvinnor som misshandlas och påbankas varje dag; nu blir det bara värre.
Reinfeldt och alliansen gillar hustrumisshandel, det vet väl alla.
Hur orkar hon?
Min gode vän, centerpartisten Anders Marell, kallar sådant för ”automatprat”, vilket jag anser vara en adekvat och träffande beskrivning.
Inte ett ord heller på SSU-sidan om fyllebravaderna; det är som om de inte existerar.
Jag vet inte om de biltullar som återinförs i Stockholm är ett svek. Som jag förstått saken skall de avskaffas när tillräckligt med pengar flutit in till omfartsleder; men är det någon som tror att en skatt som införts någonsin avskaffas?
Jag har själv formulerat den järnhårda skattelag som lyder :
En införd skatt kan aldrig avskaffas och den kan aldrig heller aldrig minska. En införd skatt har evigt liv och uttaget ökar hela tiden eftersom politisk verksamhet slukar pengar enligt samma princip som ett svart hål, vilket förtär själva ljuset.
RIKSDAGEN HAR BYGGTS OM. Nya blå stolar, modernare bänkar och ett ombyggt podium är några av nyheterna. För att skapa livligare debatter har 50 särskilda debattstolar placerats längst fram i en halvcirkel framför podiet. Resten av kammarens bänkar, 300 stycken, är placerade parvis. De används framför allt vid omröstningar, större debatter och vid ceremonier. Den nya talarstolen pryds av ett riksvapen, gjort av konstnären Ingegerd Råman. Kammaren har också blivit brandsäkrare och anpassats mer för personer med funktionshinder. Åhörarläktaren går nu ut en bit över salen och räcket är i glas för att öka känslan av närhet mellan ledamöter och åhörare.
Jag tror inte att detta hjälper.
Skall det bli någon ändring och roligare debatter måste ledamöterna förbjudas att läsa upp långa manus innantill.
Kammaren måste ha färre ledamöter, 199 stycken och kammaren måste krympas i hop, att komma in i riksdagen är som att träda in i ett tempel.
MÅR DÅLIGT : Hockeystjärnan Fredrik Hynning, så full på krogen att han inget minns och i slagsmål, mår jättedåligt, enligt Expressen, den tidning där alla gärningsmän beskrivs som illamående: Niklas Lindgren, allehanda mördare, våldtäktsmän, krigsförbrytare m fl, alla mår de dåligt i Expressen.
Jag begriper inte den journalistiska poängen i att fråga en gärningsman hur denne mår?
Förlåt, herr Eichmann, men hur mår ni?
- Åh, dåligt, mycket dåligt, skriv det.
- Schlecht, sehr... das können sie schreiben
- Jawohl, herr obersturmbannführer.
Anitra Steen har uttalat sig och förklarat sig nöjd med att nu får hon se sin lilla gubbe lite mer på godset.. Persson fanns på TV, han såg lite tillplattad ut i den omgjorda riksdagen.
Leif Pagrotsky såg jag också på TV; han blev nypt i näsan av Anita Ekberg, fortfarande en härlig diva.
Anna Sjödin skriver på SSUs hemsida, allt avfattad enligt det politiska tungomålstalets formulär, 1:A, utläses ett kolon a.
”Men vi ska också vara en stark motkraft till det systemskifte högern vill genomföra. Deras politik är till för några få och deras lösningar handlar om att ställa grupper mot varandra.” Det finns flera hundra tusen kvinnor som misshandlas och påbankas varje dag; nu blir det bara värre.
Reinfeldt och alliansen gillar hustrumisshandel, det vet väl alla.
Hur orkar hon?
Min gode vän, centerpartisten Anders Marell, kallar sådant för ”automatprat”, vilket jag anser vara en adekvat och träffande beskrivning.
Inte ett ord heller på SSU-sidan om fyllebravaderna; det är som om de inte existerar.
Jag vet inte om de biltullar som återinförs i Stockholm är ett svek. Som jag förstått saken skall de avskaffas när tillräckligt med pengar flutit in till omfartsleder; men är det någon som tror att en skatt som införts någonsin avskaffas?
Jag har själv formulerat den järnhårda skattelag som lyder :
En införd skatt kan aldrig avskaffas och den kan aldrig heller aldrig minska. En införd skatt har evigt liv och uttaget ökar hela tiden eftersom politisk verksamhet slukar pengar enligt samma princip som ett svart hål, vilket förtär själva ljuset.
RIKSDAGEN HAR BYGGTS OM. Nya blå stolar, modernare bänkar och ett ombyggt podium är några av nyheterna. För att skapa livligare debatter har 50 särskilda debattstolar placerats längst fram i en halvcirkel framför podiet. Resten av kammarens bänkar, 300 stycken, är placerade parvis. De används framför allt vid omröstningar, större debatter och vid ceremonier. Den nya talarstolen pryds av ett riksvapen, gjort av konstnären Ingegerd Råman. Kammaren har också blivit brandsäkrare och anpassats mer för personer med funktionshinder. Åhörarläktaren går nu ut en bit över salen och räcket är i glas för att öka känslan av närhet mellan ledamöter och åhörare.
Jag tror inte att detta hjälper.
Skall det bli någon ändring och roligare debatter måste ledamöterna förbjudas att läsa upp långa manus innantill.
Kammaren måste ha färre ledamöter, 199 stycken och kammaren måste krympas i hop, att komma in i riksdagen är som att träda in i ett tempel.
MÅR DÅLIGT : Hockeystjärnan Fredrik Hynning, så full på krogen att han inget minns och i slagsmål, mår jättedåligt, enligt Expressen, den tidning där alla gärningsmän beskrivs som illamående: Niklas Lindgren, allehanda mördare, våldtäktsmän, krigsförbrytare m fl, alla mår de dåligt i Expressen.
Jag begriper inte den journalistiska poängen i att fråga en gärningsman hur denne mår?
Förlåt, herr Eichmann, men hur mår ni?
- Åh, dåligt, mycket dåligt, skriv det.
- Schlecht, sehr... das können sie schreiben
- Jawohl, herr obersturmbannführer.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: