Att bryta fackets makt med en pengalag
Om den nya regeringen vill bryta fackets makt, och det bör den vilja för att slå undan en sida i järntriangeln, finns det en ände att börja i : att förbjuda kollektiva fackliga anslag till politiska partier.
Hur många miljoner LO mutar socialdemokratin med vet jag inte, men det rör sig om minst 150 miljoner per år och mer under valår.
En lag som faststlår att pengabidrag till politiska partier skall vara individuella åtar jag mig att skriva på fyra minuter, gratis.
Den andra åtgärden blir att beröva de fackliga organisationerna de så kallade mätpengarna, vilket inte är annat än stöld från den enskilde medlemmen. Denne kan väl själv se om han får rätt lön eller inte; det är väl inga analfabeter som jobbar på byggena...
För att få fart på det politiska livet borde det långsiktiga målet vara att de politiska partierna skall försörja sig själva och inte parasitera på skattebetalarna, men det är väl en utopi. Skall man kunna begära att gottegrisarna skruvar på locket själva på denna syltburk? Knappast.
I England diskuteras just nu om staten skall finansiera de politiska partierna - de allra flesta anser att detta vore en både sjuk och kriminiell idé - i England, ja, ja, men i Sverige anses det självklart att gräva i min plånbok efter pengar till partier som jag avskyr, till exempel kommunisterna.
Presstödet
upp inom E
Jag har skrivit om presstödet efter det att EU hotat denna pengaflödande, unika svenska inrättning/anrättning. Stödet, en halv miljard om året, har lett till att bidragstidningarna i en del fall fullständigt slagit sönder annonsmarknaden och dumpat den med presstödets hjälp, det är fult gjort, men icke desto mindre måste presstödet vara en sådan fråga där nationen själv beslutar; EU skall hålla fingrarna borta.
Men hur kommer då saken att vidarebehandlas? Jo, så här enligt meddelande från kulturdepartementet:
- Europeiska kommissionen ska nu vidta en s.k. lämpliga åtgärder-procedur av det befintliga presstödet, en process i vilken den svenska regeringen deltar med faktauppgifter, synpunkter och argument. Regeringens första åtgärd är att ta fram en analys av vilka konkurrenseffekter presstödet har nationellt och inom EU. Analysen ska vara klar tidigt nästa år varefter en dialog med kommissionen inleds. Det är svårt att säga hur lång tid denna process – som i stora delar är en förhandling mellan Sverige och kommissionen – kommer att ta. Det är dock klart att det är en omfattande procedur och att den sannolikt kommer att ta större delen av 2007 i anspråk.
Hur många miljoner LO mutar socialdemokratin med vet jag inte, men det rör sig om minst 150 miljoner per år och mer under valår.
En lag som faststlår att pengabidrag till politiska partier skall vara individuella åtar jag mig att skriva på fyra minuter, gratis.
Den andra åtgärden blir att beröva de fackliga organisationerna de så kallade mätpengarna, vilket inte är annat än stöld från den enskilde medlemmen. Denne kan väl själv se om han får rätt lön eller inte; det är väl inga analfabeter som jobbar på byggena...
För att få fart på det politiska livet borde det långsiktiga målet vara att de politiska partierna skall försörja sig själva och inte parasitera på skattebetalarna, men det är väl en utopi. Skall man kunna begära att gottegrisarna skruvar på locket själva på denna syltburk? Knappast.
I England diskuteras just nu om staten skall finansiera de politiska partierna - de allra flesta anser att detta vore en både sjuk och kriminiell idé - i England, ja, ja, men i Sverige anses det självklart att gräva i min plånbok efter pengar till partier som jag avskyr, till exempel kommunisterna.
Presstödet
upp inom E
Jag har skrivit om presstödet efter det att EU hotat denna pengaflödande, unika svenska inrättning/anrättning. Stödet, en halv miljard om året, har lett till att bidragstidningarna i en del fall fullständigt slagit sönder annonsmarknaden och dumpat den med presstödets hjälp, det är fult gjort, men icke desto mindre måste presstödet vara en sådan fråga där nationen själv beslutar; EU skall hålla fingrarna borta.
Men hur kommer då saken att vidarebehandlas? Jo, så här enligt meddelande från kulturdepartementet:
- Europeiska kommissionen ska nu vidta en s.k. lämpliga åtgärder-procedur av det befintliga presstödet, en process i vilken den svenska regeringen deltar med faktauppgifter, synpunkter och argument. Regeringens första åtgärd är att ta fram en analys av vilka konkurrenseffekter presstödet har nationellt och inom EU. Analysen ska vara klar tidigt nästa år varefter en dialog med kommissionen inleds. Det är svårt att säga hur lång tid denna process – som i stora delar är en förhandling mellan Sverige och kommissionen – kommer att ta. Det är dock klart att det är en omfattande procedur och att den sannolikt kommer att ta större delen av 2007 i anspråk.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
Vill att du förklarar fullt ut hur du förhåller dej till pressstödet. Ska det finnas ett presstöd eller inte.
Att du hatar LO-stödet till arbetarpartier är begripligt eftersom du tidigare medgivit att du röstat till höger om mitten.
Men nyttjar vi de "små grå" lite till, så inser vi nog att dessa båda ekonomiska stöd finns till av samma anledning, eller hur.
F.ö. är uttrycket arbetarpartier förlegat, borde i stället kallas "löntagarpartier", för 30-35% av alla löntagare anser sej för goda, för att kalla sej arbetare.
Instämmer till fullo. Förbjud att facket ger ekonomiskt stöd till partier över huvud taget. Detta är ssk angeläget eftersom en stor del av de fackföreningsanslutna inte röstar (s).
Att påstå att man kan reservera sig, att man beslutat i demokratisk ordning etc är bara nys.
Gör partistödet till en personlig angelägenhet. Vill man så betalar man ur den egna plånboken. Annars inte. Det vore demokratiskt riktigt. Men det passar väl inte LO och S.
Presstödet infördes väl för att ge stöd till tidningarna då reklamskatt infördes för nu ganska länge sedan. Har ju också varit ett sätt att hålla förra regeringspartiets megafoner under armarna. Lägg ner presstödet. Låt reklamskatten bli vad den en gång var och låt dessa megafoner gå ner i dyn. Tråkigare tidningar än får man leta efter.
Den viktigaste reformen är dock att avskaffa kollektivavtalen. I grunden beror arbetslöshet bara på en sak - priset på arbetskraften är för hög. Det är vetenskapligt konstaterat att efterfrågekurvan alltid lutar nedåt. För icke-ekonomer betyder detta att ju dyrare något blir desto lägre blir efterfrågan.