Östra Ölands fria horisont

Svältande och sjuka människor skall vi hjälpa, det är ett anständighetskrav man kan ställa på en civiliserad stat. För min del skulle jag vara beredd att öka på biståndet om det exempelvis ginge oavkortat till sjukvård för aids-sjuka barn i Afrika.

Inte ett enda öre till korrupta ledare med en flotta av Mercedesbilar och jetflyg, alla pengar till de sjuka barnen. Ni skulle få se på givmildhet av himmelsk natur, bara vi visste att pengarna gick till barnen.

Jag ser i en sammanställning från Sida, att under en sexårsperiod har svenska folket skänkt 1.9 miljarder kr i bistånd till palestinierna på Gazaremsan; detta är en oerhörd summa i betraktande av antalet invånare där : 1.3 miljoner invånare på en yta som är en tredjedel av Ölands - vi har alltså skänkt varje palestiner mer än 1 000 kr.

Situationen har bara blivit värre, allt mer vapen, allt större hunger och när man ser på TV från detta område så verkar varenda liten politikerpamp komma åkandes i en Merca omgiven av en hord beväpnade livvakter.

Vart har de svenska pengarna tagit vägen?

Området är så litet att cykel eller moped kunde räcka för att ta sig från den ena platsen till den andra, remsan är inte större än ytan mellan Föra och Böda på Öland och där cyklar man lätt.

Har jag betalat alla dessa Mercor, en del med guldratt?

Var är Arafats miljarder, se där en fråga för grävande journalister.

RATTFULL : Sven-Ingvars har kört rejält rattfull. Eftersom jag kommer från Sven-Ingvars vilda hemtrakter och vuxit upp med hans musik känner jag stor ledsnad och sorg att denne fine artist fastnat i alkoträsket, 1.74 i promille kl 16 en lördagseftermiddag säger en del om problemet.

Vid Hultsfredsfestivalen för några år sedan var Sven-Ingvars den största behållningen; bandet hade rockat till sina gamla klassiker, Fröken Fräken och de andra. Gubbarna försatte 20 000 moderna popsnören i extas, alla kunde texterna och sjöng med.

I nån kvällstidning kommenterar en expert på rattfylla Sven-Ingvars dito, nämligen Kicki Danielsson. En klockren träff. Kan vi få lite kommentarer också från Pilsäter, Garthon och Persbrandt...

Ibland tror jag att man inte kan bli riktigt stor som författare, konstnär eller artist om man inte har personliga problem och ett komplicerat privatliv; man måste ha en djup känslobrunn att ösa ur, annars blir det liksom inget. För min egen del kan jag säga att jag skulle kunna sippa på ett gott vin hela dagarna om jag inte bleve så förgjordat bakfull, allt värre med stigande ålder.

VIDKINDADE GÄSS : För några år sedan fanns vitkindade gäss endast i arktiska områden; fågeln var oerhört sällsynt. Så hände det sig att en flock slog sig ner på Kårholmen utanför Öland. Vips kom några “experter” och förordnade landstigningsförbud på holmen; naturen kunde förstås inte tillåtas ha sin gång.

Efter ungefär tio år med naturvårdsingripanden, kartläggningar, undersökningar, regler och förbud är nu de vitkindade gässen ett gissel för lantbruket, de skitar ner och äter upp all gröda; i enorma horder drar de fram över nysådda åkrar.

På samma sätt lyckades experterna förvandla ett litet lokalt problem till en landsomfattande plåga : Skarvarna.

Det senaste expertpåfundet är skyddet av en Ölandsgroda vars namn jag glömt, men det var nånting med grönfläckig signalgroda. Om tio år kan vi därför förvänta oss stora grodlarm : Räliga grodor hotar Ölandsturismen, barn i skräck inför grodinvasionen.

KOMMENTAR :

Din fru har rätt.

Läste först i dag din blogg från den 20 maj där du berättar vad din fru sagt om hur hon tror samtalet mellan Göran Persson och Lars Danielsson lät på annandagens morgon. Jag tror hon har helt rätt! Då blir den intressanta frågan vad som hände sen. Danielsson kanske stannade hemma eller cyklade förbi statsrådsberedningen som hastigast. 

Kanske ringde han någon på UD också. Men när media började ringa för Tsunamikommentarer började Persson och Danielsson förstå att dom felbedömt läget. Vad gör man då? Jo, man kommer överens om en historia där Danielsson i ottan ringer sin chef som alltid är i tjänst. Man gör allt som man rimligen kan göra baserat på den information man har, håller kontakten flera gånger under dagen, ringer Hans Dahlgren vid flera tillfällen, infinner sig på Statsrådsberedningen för att försäkra sig om att UD är på gång osv. Allt för att det ska låta seriöst och ansvarstagande. 

Ingen kommer att kolla eller veta tror herrarna. Dahlgren är också en lojal medarbetare och kommer inte att avslöja att ingen ringde honom. Det skulle innebära att både Danielsson och Persson ljuger. Stackars Danielsson, som den lojale tjänsteman han är, tvingas göra en slät figur och Persson skyller ifrån sig som vanligt.

Vad säger din fru om detta?

CBM