Spionen. "Allah Foods" och annat
Såvida inte spionen Stig Wennerström efterlämnat hemliga memoarer med nya avslöjanden om sin medhjälpare, den andre mannen, lär vi få leva i okunnighet om vem denne var; mannen som gjorde Wennerströms spioneri möjligt, Mullvaden, kommer aldrig att bli avslöjad. 1943 yppades de första misstankarna mot Wennerström; 20 år senare kunde han avslöjas; han placerades allt mer och mer centralt under karriären.
Höljd i vanära avled spionen Wennerström i förra veckan 99 år gammal; av fåfänga och för pengar sålde han ut sitt land.
Stig Bergling lever fortfarande, såvitt bekant. Vem som placerade denna supernolla bredvid kassaskåpet med det allra hemligaste, intill kopiatorn, får vi väl heller aldrig veta.
För att yttrandet ej skall glömmas bort utan för evigt bevaras till eftervärlden vill jag här citera vad rikspolischefen Holger Romander sade sedan Bergling rymt (B. var som bekant på permissoion och befann sig i en lägenhet med en kärleksfull kvinna; B. försvann ut bakvägen med den tjocka damen i släptåg, Sandbergskan, en ungdomsförälskelse).
Men varför bevakade Säpo inte baksidan av huset?
Romander : - Man förväntar sig väl att folk använder huvudingången...
ARLA FOODS - ALLAH FOODS : Arlas diktaturfjäsk i annonser över hela Mellanöstern har retat de frihetsälskande danskarna till ursinne och i en insändare i JP döps koncernen till Allah Foods; och det lär den väl få heta efter detta.
Några utdrag ur JP:
”Med denna annons avskriver Arla den danska demokratiska processen och yttrandefriheten till fördel för den totalitära islamismen taburegler, pöbel, våld och ambassadbränningar...”
För Arla innebär detta två saker, för det första att araberna genomskådar hyckleriet ganska snart, och för det andra att koncernen förlorar goodwill på hemmaplan.
”Jag genomför från och med nu min egen bojkott av Arlas produkter...”
”Gud vet när de ändrar sitt namn till Allah Foods.”
Och så fortsätter det. Mjölken surnar, snart vill ingen ha den, varken jude eller grek, arab eller dansk.
ENGELSKA SPRÅKET : President Chiraq i det allt mer anarkistiska Frankrike är en bisarr och chauvinistisk figur; när den europeiske arbetsgivarföreningens ordförande Seilliere talade engelska inför eu-toppmötet förra veckan ropade Chiraq:
- Varför talar du engelska?
- Därför att engelska är vårt gemensamma affärspråk i Europa.
Efter detta svar störtade Chiraq med entourage ut från toppmötet och återkom inte förrän engelskaföredraget var slut.
I dag kan Chiraq gå ut på gatorna i Paris; då får han höra franska hela dan: mèrde.
Är karln riktigt klok; galen av högfärd och chauvinism.
Språktyngdpunkten förskjuts allt mer mot engelska sedan de nordiska länderna och östeuropa kommit med; det finns inte så många fler fransmän i Europa än vad det finns polacker.Franska är visserligen vackert, men har inte engelskans smidighet; om vi skulle tala det vackraste språket borde vi tala italienska eller den sjungande finlandssvenskan, som Arja Saijonma; finns det vackrare språk än dessa två: italienska, finlandssvenska. Jag kan också medge att det är en njutning att lyssna till riktigt vårdad engelska som den talas av en Oxfordprofessor, eller för den delen, av Margret Thatcher när hon var i högform i parlamentet.
Engelskan är ett världsspråk och kallas ibland för the killer language, där engelskan tränger in tar den över - hela internet till exempel och alla vetenskapliga publikationer. Sämsta engelskan alla kategorier talas av Svennis, fotbollstränaren för engelska landslaget. Torsbysonen måste vara helt tondöv.
I Torsby turistcentrum står Svennis staty i fullskaleformat med en fotboll under armen. Jag trodde statyn var av massiv brons och knackade på den - hast du mir gesehen, den var av tunn plast - ihålig.
På systembolaget i Torsby dit jag ställde mina steg frågade jag om bygdens store son Svennis kom in och handlade när han var hemma?
- Jo, han kômmer allt ner fra skogera därôppe iblann där han köpet e stor stôga för sej å Nancy.
Vad drecker han, fråga jag?
- Jo, dä blir mäst dä dyre vine.
UNDERLIGA KOMMENTARER : Till denna blogg har kommit ett par oerhört underliga kommentarer med sammanblandning av nazism, Israel, SS, mig själv, allt i en oredig, osammanhängande ordsvada. Jag hade tänkt ta bort dem, men låter dem ligga kvar som mentala ordbilder, ett verbalt utflöde i vår tid.