Den totala ams-floppen
Jag skrev härförleden, att jag under min 43-åriga yrkesverksamhet i privata företag aldrig varit med om att statliga arbetsförmedlingen förmedlat en person som fått anställning i det företag där jag verkat; och jag har heller aldrig själv utnyttjat arbetsförmedlingen utan fixat nytt jobb på egen hand; jag har heller ingen i min bekantskapskrets som erhållit ett jobb genom arbetsförmedlingen utan det sker på tusen andra sätt - företagare blir närmast misstänksamma om det kommer en person från arbetsförmedlingen, det är min erfarenhet.
Riksdagens utredningstjänst visar i en utredning att 75 procent av alla nya jobb tillsätts via kontakter och i 90 procent av fallen har ingen arbetsförmedlare medverkat överhuvudtaget.
En arbetsförmedlare hittar i genomsnitt bara ett arbete om året och det lär finnas bortåt 14 000 arbetsförmedlare.
Denna statistik är så förödande att riksdagens utredningstjänst, dit jag vänt mig, vägrar att lämna ut utredningen; kanske är det locket på. Jag vet inte. För om någonting skall vara offentligt är det väl de utredningar som riksdagen, vårt parlament, verkställer.
Att hemlighålla en sådan utredning är på sitt sätt en lika stor skandal som de förödande resultat själva utredningen visar.
Det finns en rad utredningar som pdf-filer på utredningstjänstens hemsida, dock inte denna.
AMS är med andra ord en bromskloss i sökandet efter arbete; ams inväggar den arbetssökande i tron att andra kan fixa ett arbete.
Det enda ams tycks göra är att tvinga de arbetssökande att skriva förnedrande jobbansökningar till yrken som är ouppnåeliga - ett visst kvantum ansökningar visar på aktivitet, annars ryker arbetslöshetsunderstödet - bug och bock, skrapa med foten, mössan i hand, din arbetslöse slöfock.
Pengar har alltid en alternativ användning. Tänk vad 50 ams-miljarder kunde åstadkomma för företagens villighet att anställda om pengarna istället användes för att lindra skatten på arbete.
PETIMÄTRAR : Den som skriver mycket gör obönhörligen en del slarvfel, ett o blir ett a, ett c ett v, etc. Det är inte alltid rättstavningen tar sådana fel, och syftningsfel rättas förstås aldrig; man ser det själv i efterhand. Det som publiceras på nätet är snabbt och ögonblickligt, därför blir det fel ibland och med detta måste man ha överseende, rätta gärna men petimätra inte.
DAGENS CITAT : ”Skall dogmatiska och fanatiska religionsutövare granska alla världens trycksaker, tidningar, radio- och televisionsprgram och flygblad varje minut, dag efter dag och år ut och år in? Kan blotta anspelningen på Allah eller profeten Muhammed räcka som bannlysning av ord och bilder.”
Björn Ranelid i Dagens Arbete