Den dåraktiga sopsorteringen
Den bästa nyheten först: I dag på morgonen såg jag vårens första rödhake; det är dessutom redan sju grader varmt och solen skiner - en efterlängtad vårdag, men fortfarande ligger snön kvar. En rapport från östra Öland berättar att där är nu fälten fria från snö.
SOPSORTERING : Jag är för sopsortering och jag brukar därför sopsortera min thépåse.
Först klipper jag upp själva påsen, häller ut allt thé och går ut till komposten med den delen.
Sedan torkar jag själva påsen med hårfläkten och kör med den till pappersåtervinningen; dit för jag också lilla snöret och den lilla flärpen av papper, som man håller i.
Ni vet alla att det finns en pytteliten metallbit, två mm, på påsen, som håller den fast vid snöret. Denna har jag förstås också pillat loss och jag brukar köra den till Stena Metall för återvinning - jag knäpper den med fingarna in över Stenas plank.
Återvinningen av en thépåse tar ungefär en timme, men det är det värt, tycker jag.
ALLVAR : En norsk undersökning visar att sopsortering medför en negativ energibalans. Det inns inget försvar för dårskapen. En metod är effektiv, att bränna alla sopor, allt utan undantag, i högteknologiska fjärrvärmeanläggningar.
Om jag bodde i hyreshus skulle jag bilda en förening för Återinförandet Av Sopnedkasten.
I övrigt kan jag berätta att jag har ett tomt oljefat i trädgården; där brukar jag tutta på ibland med spillolja och bränna upp allt som samlats på vindar och loft.
Och ändå kommer rödhaken och hälsar på år efter år, en sån som mig!
Ibland när jag vill hämnas på miljömupparna brukar jag veva ner bilfönstret och hiva ut coca cola-burkar och chokladstanniol.
- Men fy på dig, säger min fru, alldeles chockad.
- Jag hämnas på Peter Eriksson, säger jag. Jag tål inte karln.