Åsiktstesta folk för full rösträtt
Vid Ytterbyskolan testas elevernas åsikter innan de får betyg i samhällskunskap; fördomsfulla elever får sänkt betyg, vilket jag anser vara rätt i ett anständigt samhälle som måste upprätthålla den politiska klassens korrekta åsikter.
Jag kan tänka mig andra tillfällen i samfundslivet då ett anständigt samhälle prövar folkets åsiktsattityder, till exempel inför de allmänna valen, och det som kommer nu i höst.
Varje medborgare som vill rösta bör få svara på ett batteri av frågor rörande homosexäktenskap med prästerlig välsignelse, HBT- och queerproblematiken, inställningen till mångkulturalism, samer, islam, ölänningar, kvinnliga präster, manliga strippor på studentkåren etc etc.
Svaren ges en betygsskala på vars grund man sedan får delta i valen. Tio åsiktspoäng ger rösträtt i samtliga val, åtta poäng rösträtt i två val, riksdag och kommun, medan fem poäng enbart berättigar till rösträtt i landstingsvalet; den som har under fem anses oförbätterlig och utom allt hopp; han/hon fråntas rösträtten.
På så sätt skulle ett positivt urval av medborgarna tillåtas rösta medan åsiktsbösset rensades ut.
NATIONEN : Kan man tänka sig en situation där en nation frivilligt upplöses, landet styckas upp och tilldelas de kringliggande länderna varefter medborgarna ansöker om medborgarskap i nya länder. En frivillig nedläggning av ett land, är det möjligt, har det någonsin skett?
Så här. En dag säger alla medborgarna i Sverige med en mun ungefär så här: Jisses vad vi är trötta på det här landet, på regeringen, skatterna, de politiska partierna. Vi har nu levt i denna sammanhållna nation i 1 000 år; den är inte vad den varit och vad den är på väg att bli vill vi inte ha och önskar det inte, vi vill inte bo här längre, inte medverka och delta. Vi är alla trötta och uppgivna och längtar förtvivlat efter något nytt, något spännande, något att leva för, att kunna offra och kämpa för något, kort sagt, oss saknas livsglädjen ty den har de styrande berövat oss.
Vi är ett folk in i själen trötta på sakernas tillstånd, bortåt två miljoner är sjukskrivna, arbetslösa eller utbrända, vi saknar all livsglädje eftersom vi dagligen pinas under en politisk klass som i grunden föraktar oss. Ge oss något att leva för ty så här uthärdar vi inte.
Och sedan styckar vi upp Sverige : Norra delarna till alerta Finland och Ryssland, en del av västra Sverige till glada Norge med alla oljepengar, södra Sverige till Danmark och Tyskland, medborgarna skingras och får söka medborgarskap där de behagar. Kvar blir Stockholm som en självstyrande enklav för den politiska klassen.
Måste Sverige finnas? Det är frågan? Jag tycker inte det. Ett företag växer, det förändras, det fusioneras, det byter namn och kommer med nya produkter; samma bör gälla för Sverige: fusionera, byt namn, stycka upp, som ett skalbolag... Ett land som upphör frivilligt, vilket föredöme i FN.
VÄDRET : Fem grader varmt, rödhaken har kommit berättade jag i går. Jag har sett vipor och en brun glada över de wirbladska fälten. Eftersom bilradion är gammaldags och inte kan spela CD:s har jag fått plocka fram gamla dammiga band i en låda; jag satte in ett med Nationalteatern, Livet är en fest. Kan det vara den bästa svenska LP:n någonsin?