Abbas mördare sover och slafsar tuggummi
Respekten för det svenska domstolsväsendet tycks vara nere på nollpunkten och långt därunder. Jag sökte mig under fredagen till de rättegångsförhandlingar som pågår i Kalmar mot den 18-åring från Afghanistan, som högg ner sin systers fästman, den 20-årige Abbas.
Jag bevistade rättegången i drygt två timmar och blev chockad över det jag fick uppleva.
Den mordåtalade18-åringen slafsar på tuggummi, han bläddrar i papper och förefaller helt ointresserad. Ibland ler han opåkallat.
Under uppspelningen av en viderekonstruktion av mordet i Högsby ligger han framstupa över bordet i rättegångssalen och sover med armarna om huvudet så att det hörs sex bänkrader bakom där jag sitter; detta pågår en timme. Han får ingen tillsägelse av domaren och inte heller av åklagaren eller det halva dussinet jurister som finns i rättssalen; det är en domstolsförakt som i varje annat land lett till att rättegången avbrutits; I England heter det contempt of the court och det är ett mycket allvarligt brott; i USA hade beteendet varit fullständigt otänkbart.
Men i Kalmar väcker det inte ens uppmärksamhet.
Socialtjänsten i Högsby har spelat en mycket märklig roll i detta afghanska mördardrama, som utspelades i en hyreslägenhet i Högsby i november förra året då 20-årige Abbas mördades för att han förälskat sig i en flicka ”under hans klan”.
Socialtjänsten hämtade Abbas och hans fästmö vid flygplatsen i Kalmar dit de kommit från Skellefteå och som nån slags limousinservice kördes det förälskade unga paret till den lägenhet i Högsby där Abbas senare skulle komma att mördas.
Socialtjänstemännen knackade på och släppte in Abbas i lägenheten med följande manande ord till fästmöns föräldrar och släktingar:
- Nu ska ni sköta er.
Jag frågade åklagaren Kjell Yngvesson om detta är normal socialservice.
- Nej, det är mycket konstigt, svarade han.
En av advokaterna frågade sig, om nu socialtjänsten var representerad, varför den inte följde med in i lägenheten, ”det var ju där det kunde hända något.”
Rättegången som pågått i två dagar äger rum vid Kalmar tingsrätt i den största tingssalen på grund av det stora allmänintresset och trycket från media. Stränga säkerhetsågärder tillämpas, alla besökare till rättegångssalarna måste passera en metalldetektor; fyra poliser är på plats eftersom det föreligger ett allmänt hot mot rättegången.
Den videofilmade rekonstruktionen av mordet som den misstänkte 18-åringen deltar i med liv och lust, och stundom leende, är nog bland det mest fruktansvärda som visats i Kalmar tingsrätt; rena rama talibanmassakern på en enskild individ spelas upp.
På fredagsmorgonen när den mördade Abbas moder, en liten gumma i svart sjal som varken kan läsa eller skriva,hördes i rättegången skrek hon ut sin vrede och sorg innan hon med hastiga steg lämnade tingssalen.
”Ni har inte bara tagit livet från Abbas, ni har förstört livet för hela vår familj. Jag kan inte se er, jag mår illa.”
Gärningsmannen och hans familj reagerade inte med en min på detta förtvivlade rop från en moder.
Det följande är en sammanfattning i ord av mer än en timmes videorekonstruktion av mordet i lägenheten på Ringvägen 11 a i Högsby.
”Socialtjänsten ringer på, Abbas släpps in och går och sätter sig i vardagsrummets soffa. Flickan Zarah försvinner in i en annan lägenhet. Nu sköter ni er, hojar socialtjänsten och lämnar lägenheten. Känn dig som hemma här, säger 18-åringen och bjuder så på the, sedan kommer Zarahs mamma in och slår upp lite saft.
Pappan går för att tvätta sig och be till Allah.
Därefter går 18-åringen ut i köket för att sätta på ägg; man skall ha lite att äta. Han fyller en stor stekpanna halvvägs upp till kanten med stekolja, sätter på plattan
När de sedan sitter i soffan blir det gruff.
Abbas säger att han kommer att pissa i maten.
18-åringen går och hämtar den kokande stekoljan, häller i lite vatten för att det ska bli mer.
Pissa nu här, säger han och sedan slänger han den kokande matoljan över Abbas, som då far upp och sätter efter 18-åringen. Handgemäng uppstår.
Han trodde han skulle rå på mig, att han var starkare än jag, säger 18-åringen.
Din snorunge, säger Abbas, som måste ha skadats svårt av den heta oljan.
Ute i hallen får 18-åringen tag i ett baseballträ och han slår Abbas med tre slag, vänstra sidan av skallen, sedan högra och rakt uppifrån och ner mot pannan. Pang så hårt att baseballträdet går av.
Helt plötsligt kom jag på att jag hade en kniv på hatthyllan, säger 18-åringen, påtagligt överraskad av ett sådant fynd och en sådan god idé.
18-åringen: Jag tar ner kniven och hugger som i raseri. Först hugger jag av honom ett finger. Jag kunde inte kontrollera mig själv längre. Jag bara högg och högg, jag högg i magen och jag sparkade honom.
Då föll Abbas ihop i en hög i hallen. 18-åringen slängde sig ner på golvet efter honom och högg frenetiskt i magen. Högg och högg.”
Detta berättas på polisens rekonstruktionsvideo i en alldaglig ton av 18-åringen som om det vore återberättelsen av en händelselös tågresa; ibland tycks som ett leende flyga över hans läppar. När förhöret på videon är avslutat sjunger han en stump.
Han är mörkhårig, ganska tunn och ser bra ut.
Kniven förevisas i rättssalen. Den är fyra decimeter lång med grepp för tumme och pekfinger. Den är försedd med en lång rad vassa hullingar- just en sådan kniv man brukar ha liggandes på hatthyllan vid ingången.
Jag kommer inte runt detta med socialtjänsten. Dess beteende förbryllar mig. Jag har sökt ett svar och finner det inte. Men jag lovar återkomma.
Varför skjutsades offret till sin gärningsman av kommunala tjänstemän?
Det är åtta mil mellan Högsby och Kalmar. Kanske den mördade aldrig mött sin baneman om han inte haft stöd, hjälp och skjuts av en socialtjänst.
Vilka andra medborgare hämtas vid flygplatser av kommunal limousinservice?
VÄDRET : Lördagsmorgon, sex grader kallt, halvmeterdjup snö, och det blir ingen färskpotatis denna midsommar ty så här dags brukar man sätta tidigpotatisen, omöjligt denna fimbulvinter. Pererik Åberg, den trevligen TV-meteorologen, har varit i vår lilla stad och berättat att klimatuppvärmningen kommer att leda till att Grönlandsisen rutschar ner, halva Sverige läggs under vatten samt delar av Öland som är låglänta, det vill säga östra Ölands fria horisonter bliver vatten. Men vi har enligt min mening en nedisning, ingen uppvärmning.
Och så mina vänner såg jag den klimatkurva som gjorts på grundval av den nio km långa isproppp som tagits upp ur Antarktis is. Den kurvan visade på att vi går mot en istid, inte en global uppvärmning, och istiden är snart här, om 15 000 år ungefär. Vi kommer att få bo i grottor längs de fria iskanterna, mammutarna vandrar förbi och stundom kommer det en grottbjörn och vill in i vår lilla håla, som vi får försvara med stenar och spjut. I Storgrottan med den största elden och de fetaste mammutstekarna kommer den store grottmannen Goran att bo; han har släpat hem kvinnan Anitra i håret och hon får nu dela grotta med store Goran, som har en rad underlydande grottmän som kommer till det enkla grottfolket och kräver in en istidsavgift i form av fläskben och hudar. Store grottmannen Goran, han är väldig, alla små grottmänniskor är livrädda för honom.