Vindkraften vid Kriegers Flak - nyhet om kärnkraft
Jag har bedrivit lite undersökande journalistik om vindkraftverken som skall byggas i havet vid Kriegers Flak. Byggare är statliga Vattenfall, och att det byggs på ägarens order, statens, är ganz klar. Den socialdemokratiska regeringen har anbefallt Vattenfall att bygga ut vindkraften.
Mina frågor till Vattenfall följdes snabbt av informativa och detaljfyllda svar för vilka jag tackar. Jag låter nu först Vattenfall komma till tals.
På slutet kommer min kommentar, som också innehåller en nyhet om kärnkraften.
VATTENFALL BESKRIVER HÄR SITT STORA VINDKRAFTPROJEKT KRIEGERS FLAK:
Det är lite tidigt för oss att kunna ge en mer detaljerad kalkyl över Kriegers flak, vi håller själva nu på med fördjupade studier kring detta. De faktorer som styr lönsamheten är:
Intäkterna som är en funktion av produktionen (vindförhållandena) samt ersättningsnivåerna enligt nedan.
Investeringskostnaden.
Driftkostnaden.
Investering
Den totala investeringen för 128 verk om 5MW är beräknad till cirka 10 miljarder kronor. Slutligt belopp kommer inte att kunna klargöras förrän i samband med upphandling.
Ersättning
De ersättningar som producenten av havsbaserad vindkraftel får är följande:
- Försäljning av elen. Detta går naturligtvis till alla som producerar el och priset är detsamma oavsett om produktionen sker med vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller någon annat teknik. Denna ersättning ingår som en del i konsumentens elräkning.
- Försäljning av elcertifikat. Denna ersättning går till alla som producerar så kallad förnyelsebar el (exempelvis med vindkraft eller med biobränsle). Ersättning ingår som en del av konsumentens elräkning.
- Miljöbonus som går till dem som producerar el med havsbaserad vindkraft. Denna delen innebär en skattereduktion, och kan således ses som en statlig subvention.
Elpriset varierar naturligtvis och det styrs av marknadskrafter. Som närmevärde idag kan anges 25-40 öre/kWh. För konsumenten tillkommer skatter, nätavgift, moms med mera vilket ger denne en kostnad av storleksordningen av en krona eller mer per kWh. Av denna kostnad för konsumenten är det således bara en mindre del som tillfaller elproducenten.
Elcertifikaten innebär i dagsläget för konsumenten en extra kostnad om cirka 2-3 öre per kWh för den el han förbrukar (således bara en liten del av kostnaden för elen). Ersättningen för elcertifikaten ges till dem som producerar förnyelsebar el (främst går det till biobränsle) och är i detta steg (för producententen ) värt 20-30 öre/kWh. Priset på elcertifikatet styrs av marknadskrafter.
Miljöbonusen uppgår efter 2009 till 12 öre/kWh och utbetalas för de första 20 000 fullasttimmarna. Om anläggningen är i drift under 25 år, uppgår antalet fullasttimmar till cirka 100 000. I genomsnitt innebär således miljöbonusen ett stöd om cirka 2,5 öre/kWh.
Sammanfattningsvis kan man således konstatera att förutom ersättningen för försåld el (som naturligtvis även går till all annan typ av elproduktion), får Kriegers flak dels (tillsammans med annan förnyelsebar elproduktion) även ersättning för elcertifikat som i dagsläget kostar konsumenten 2-3 öre/kWh, dels (tillsammans med annan offshore vindkraft) miljöbonus som i praktiken kostar staten cirka 2,5 öre/kWh.
Produktionskostnad
Vad det kostar att producera en kilowattimme påverkas egentligen inte av subventionerna eller elpriset. Också utan "subventioner" är kostnaden densamma som med "subventioner". Däremot påverkar naturligtvis den sammanlagda ersättning som producenten får, om han är villig att göra en investering.
Med de ersättningar som föreligger enligt ovan, tangerar man möjligheten att investera i havsbaserad vindkraft. Andra viktiga parametrar som måste beaktas innan en eventuel investering är investeringskostnaden och kostnaden för drift och underhåll.
Göran Loman
Projektledare Kriegers flak
Jag fortsatte frågandet och fick följande svar :
Det statliga bidraget, i form av skatteavdrag, uppgår till 12 öre per kilowattimme för de första 20 000 fullasttimmarna (detta stöd kan komma att ändras). Med 5 MW (5 000 kW) och 128 verk innebär detta en produktion av 12,8 miljarder kWh (5 000 * 128 * 20 000). Det sammanlagda skatteavdraget över alla åren blir då 1,5 miljarder kronor (12,8 * 0,12).
Om verken är i drift under 25 år, kommer den sammanlagda elproduktionen (som ju möjliggörs med detta skatteavdrag) att uppgå till drygt 50 TWh - per producerad kWh blir stödet 3 öre. Den elproduktion som beräknas för Kriegers flak är stor, och den motsvarar förbrukningen av hushållsel vid cirka 440 000 hushåll (1,8 miljoner invånare!).
Det är inte unikt att nya tekniker får ett stöd i ett inledande skede, det kan röra sig om stöd både direkt till en investering eller att staten tillhandahåller en erforderlig infrastruktur. En särskild kostnad som off shore vindkraften har är den långa kabelanslutningen. På land är stamnätet väl utbyggt genom statens försorg, vilket innebär att producentens kostnad för elanslutning av landbaserade produktionstekniker (oavsett om det är vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme) är lägre. Den effekthöjning som sker vid våra kärnkraftverk, kommer att leda till att stamnätet måste förstärkas; delvis betalas denna förstärkning av producenten, delvis av staten. För vindkraft till havs finns inget sådant stamnät utan producenten får själv finansiera detta (jämför exempelvis med Danmark, där staten står för elanslutningen i off shore anläggningar). För Kriegers flaks del kostar elanslutningen i storleksordningen 1,5 miljarder kronor.
Din fråga om hur mycket MW kärnkraft som man skulle få för tio miljarder kronor, är det bättre att du ställer till kärnkraften.
Göran Loman
MIN KOMMENTAR till det vi just nu läst är följande, och jag hoppas jag förstått saken rätt, men låt mig först komma med den goda nyheten, som är från OKG.
År 2008 påbörjas en uppgradering/effektökning av tredje kärnkraftaggregatet i Oskarshamn; det blir en effektökning från 1 167 MW i dag till drygt 1 400 MW när allt är klart. Investeringen är på tre miljarder kronor.
Tyvärr kan vi inte längre i detta land tillverka den turbin och den generator som skall installeras för effekthöjningen eftersom vi slutat tillverka dylikt krafs, liksom vi slutat tillverka tåg och fartyg eftersom vi istället skall ägna oss åt spetskompetens.
Nu blir det Alstoms industrier i Östeuropa som säljer turbiner och generatorer till oss, turbiner och generatorer, från början en svensk industriell paradgren, man blir nästan gråtfärdig...
Som ni ser av det ovanstående subventioneras vindkraften med följande: Miljöbonus på 12 öre/kWh och elcertifikat för entreprenören värda 20-30 ör per kWh.
Detta innebär såvitt jag kan förstå att vindkraften får en subvention som är ungefär 40 öre per kWh.
Vem som betalar detta gigantiska slöseri kanske du undrar?
Du gör det.
I alla de pressmeddelanden som regeringen nu sänder ut finns inte ett enda ord om subventionerna, de förtigs medvetet och systematiskt.
Det sker i denna tid en gigantisk förmögenhetsöverföring från det svenska folket till kraftbolagen.
Vindkraften accelererar denna process.
Mina frågor till Vattenfall följdes snabbt av informativa och detaljfyllda svar för vilka jag tackar. Jag låter nu först Vattenfall komma till tals.
På slutet kommer min kommentar, som också innehåller en nyhet om kärnkraften.
VATTENFALL BESKRIVER HÄR SITT STORA VINDKRAFTPROJEKT KRIEGERS FLAK:
Det är lite tidigt för oss att kunna ge en mer detaljerad kalkyl över Kriegers flak, vi håller själva nu på med fördjupade studier kring detta. De faktorer som styr lönsamheten är:
Intäkterna som är en funktion av produktionen (vindförhållandena) samt ersättningsnivåerna enligt nedan.
Investeringskostnaden.
Driftkostnaden.
Investering
Den totala investeringen för 128 verk om 5MW är beräknad till cirka 10 miljarder kronor. Slutligt belopp kommer inte att kunna klargöras förrän i samband med upphandling.
Ersättning
De ersättningar som producenten av havsbaserad vindkraftel får är följande:
- Försäljning av elen. Detta går naturligtvis till alla som producerar el och priset är detsamma oavsett om produktionen sker med vattenkraft, vindkraft, kärnkraft eller någon annat teknik. Denna ersättning ingår som en del i konsumentens elräkning.
- Försäljning av elcertifikat. Denna ersättning går till alla som producerar så kallad förnyelsebar el (exempelvis med vindkraft eller med biobränsle). Ersättning ingår som en del av konsumentens elräkning.
- Miljöbonus som går till dem som producerar el med havsbaserad vindkraft. Denna delen innebär en skattereduktion, och kan således ses som en statlig subvention.
Elpriset varierar naturligtvis och det styrs av marknadskrafter. Som närmevärde idag kan anges 25-40 öre/kWh. För konsumenten tillkommer skatter, nätavgift, moms med mera vilket ger denne en kostnad av storleksordningen av en krona eller mer per kWh. Av denna kostnad för konsumenten är det således bara en mindre del som tillfaller elproducenten.
Elcertifikaten innebär i dagsläget för konsumenten en extra kostnad om cirka 2-3 öre per kWh för den el han förbrukar (således bara en liten del av kostnaden för elen). Ersättningen för elcertifikaten ges till dem som producerar förnyelsebar el (främst går det till biobränsle) och är i detta steg (för producententen ) värt 20-30 öre/kWh. Priset på elcertifikatet styrs av marknadskrafter.
Miljöbonusen uppgår efter 2009 till 12 öre/kWh och utbetalas för de första 20 000 fullasttimmarna. Om anläggningen är i drift under 25 år, uppgår antalet fullasttimmar till cirka 100 000. I genomsnitt innebär således miljöbonusen ett stöd om cirka 2,5 öre/kWh.
Sammanfattningsvis kan man således konstatera att förutom ersättningen för försåld el (som naturligtvis även går till all annan typ av elproduktion), får Kriegers flak dels (tillsammans med annan förnyelsebar elproduktion) även ersättning för elcertifikat som i dagsläget kostar konsumenten 2-3 öre/kWh, dels (tillsammans med annan offshore vindkraft) miljöbonus som i praktiken kostar staten cirka 2,5 öre/kWh.
Produktionskostnad
Vad det kostar att producera en kilowattimme påverkas egentligen inte av subventionerna eller elpriset. Också utan "subventioner" är kostnaden densamma som med "subventioner". Däremot påverkar naturligtvis den sammanlagda ersättning som producenten får, om han är villig att göra en investering.
Med de ersättningar som föreligger enligt ovan, tangerar man möjligheten att investera i havsbaserad vindkraft. Andra viktiga parametrar som måste beaktas innan en eventuel investering är investeringskostnaden och kostnaden för drift och underhåll.
Göran Loman
Projektledare Kriegers flak
Jag fortsatte frågandet och fick följande svar :
Det statliga bidraget, i form av skatteavdrag, uppgår till 12 öre per kilowattimme för de första 20 000 fullasttimmarna (detta stöd kan komma att ändras). Med 5 MW (5 000 kW) och 128 verk innebär detta en produktion av 12,8 miljarder kWh (5 000 * 128 * 20 000). Det sammanlagda skatteavdraget över alla åren blir då 1,5 miljarder kronor (12,8 * 0,12).
Om verken är i drift under 25 år, kommer den sammanlagda elproduktionen (som ju möjliggörs med detta skatteavdrag) att uppgå till drygt 50 TWh - per producerad kWh blir stödet 3 öre. Den elproduktion som beräknas för Kriegers flak är stor, och den motsvarar förbrukningen av hushållsel vid cirka 440 000 hushåll (1,8 miljoner invånare!).
Det är inte unikt att nya tekniker får ett stöd i ett inledande skede, det kan röra sig om stöd både direkt till en investering eller att staten tillhandahåller en erforderlig infrastruktur. En särskild kostnad som off shore vindkraften har är den långa kabelanslutningen. På land är stamnätet väl utbyggt genom statens försorg, vilket innebär att producentens kostnad för elanslutning av landbaserade produktionstekniker (oavsett om det är vindkraft, kärnkraft eller kraftvärme) är lägre. Den effekthöjning som sker vid våra kärnkraftverk, kommer att leda till att stamnätet måste förstärkas; delvis betalas denna förstärkning av producenten, delvis av staten. För vindkraft till havs finns inget sådant stamnät utan producenten får själv finansiera detta (jämför exempelvis med Danmark, där staten står för elanslutningen i off shore anläggningar). För Kriegers flaks del kostar elanslutningen i storleksordningen 1,5 miljarder kronor.
Din fråga om hur mycket MW kärnkraft som man skulle få för tio miljarder kronor, är det bättre att du ställer till kärnkraften.
Göran Loman
MIN KOMMENTAR till det vi just nu läst är följande, och jag hoppas jag förstått saken rätt, men låt mig först komma med den goda nyheten, som är från OKG.
År 2008 påbörjas en uppgradering/effektökning av tredje kärnkraftaggregatet i Oskarshamn; det blir en effektökning från 1 167 MW i dag till drygt 1 400 MW när allt är klart. Investeringen är på tre miljarder kronor.
Tyvärr kan vi inte längre i detta land tillverka den turbin och den generator som skall installeras för effekthöjningen eftersom vi slutat tillverka dylikt krafs, liksom vi slutat tillverka tåg och fartyg eftersom vi istället skall ägna oss åt spetskompetens.
Nu blir det Alstoms industrier i Östeuropa som säljer turbiner och generatorer till oss, turbiner och generatorer, från början en svensk industriell paradgren, man blir nästan gråtfärdig...
Som ni ser av det ovanstående subventioneras vindkraften med följande: Miljöbonus på 12 öre/kWh och elcertifikat för entreprenören värda 20-30 ör per kWh.
Detta innebär såvitt jag kan förstå att vindkraften får en subvention som är ungefär 40 öre per kWh.
Vem som betalar detta gigantiska slöseri kanske du undrar?
Du gör det.
I alla de pressmeddelanden som regeringen nu sänder ut finns inte ett enda ord om subventionerna, de förtigs medvetet och systematiskt.
Det sker i denna tid en gigantisk förmögenhetsöverföring från det svenska folket till kraftbolagen.
Vindkraften accelererar denna process.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
Hej
När jag läser ovanstående inlägg om vindkraften inställer sig en fråga för mig. Hur stor är den direkta statliga subventionen? Det är väl så att elcertifikatet som går till entreprenören är något som andra elkunder har betalat. Eller har jag missförstått det hela?