Tyska dilemma - ska nazismen visas eller inte?
Tyskarna är tillbaka på banan igen: fotbolls-VM har förlöst en undertryckt nationalism. Var och varannan bil har en stång fastsatt i sidorutan och från den lilla stången fladdrar den tyska flaggan, gul, röd och svart. Fotboll, landslaget, de något begränsade VM-framgångarna under Jürgen Klinsman har gjort det legitimt att flaggvifta; Klinsmans avgång som förbundskapten har dessutom blivit ett nationellt trauma.
TYSKLAND HAR SVÅRT att hantera sin historia: å ena sidan vill man gärna visa vad som hände under Hitlertiden, och det är för övrigt helt omöjligt att inte bli påmind när man ser sådana byggnadsverk som Kraft Durch Freudes enorma anläggning i Prora, en 4.5 kilometer lång byggnad avsedd för folkgemenskap under semestern: å andra sidan vill man inte visa för det kan bli nazimemorabilia, det är en smal lina att gå på. Det kan lätt bli fel.
Denna enorma byggnad i Prora, fortfarande enormt mäktig fast i förfallet tillstånd, var militärt skyddsområde under DDR-tiden, och inte ens Rügenborna fick gå dit och titta, men nu är området öppet och i ena längan finns ett museum över byggnaden och dess tillkomst; den beslutades 1935, skulle ha plats för mer än 20 000 semestrande tyskar samtidigt, och den förlades till Rügens sandstrand, som hör och häpna är längre än Bödabukten. Kriget avbröt bygget, men 4.5 kilometer byggnad står kvar och tyskarna vet inte was zu tun mit alles.
Visa eller inte visa nazitidens memorabilia och monument, det är frågan. Tyskarna visar, diskuterar och fördömer i varje andetag det som nyss uppvisats och den onda tid under vilket det tillkom.
Jag kan inte hjälpa det, men jag finner Kraft Durch Freude-anläggningen värd att bevara, den visar på en arkitektur som nästan tar andan ur betraktaren; det är alltså ingen dålig arkitektur, men den reducerar människan till noll, den är antikt röhmisch, men samtidigt hypermordern - nationalsocialismen var just denna mix av epoker, motorvägar å ena sidan, lederhosen, germanska kvällseldar och vandervogel å den andra.
Strax söder om Rügen sticker halvön Peenemünde upp; på dess nodersta spets i ett område på 25 kvadratkilometer ligger raketanläggningen, Dornberger och von Brauns raketforskningscentrum där V1 och V2 konstruerades.
Allt är ju bombat, så det kan väl inte finnas så mycket kvar, trodde jag. Kom dit och blev direkt chockad, allt finns kvar, byggnader, bostäder som det lämnades; det är öppet för allmänheten och sedan år 2001 finns ett raketmuseum på platsen, tusentals besökare per dag och en rejäl turistattraktion.
Visa eller inte visa, det är frågan.
På denna plats skrevs vetenskapshistoria. Den sjätte oktober 1942 steg här mot himlen den första raket som gick genom ljudvallen - rymdepoken hade börjat. Raketen var en V2, från nosen till utblåsningen sprängfylld med vetenskapliga innovationer, patent och geniala uppfinningar. I princip var det det en likadan raket som satte den första människan på månen, som sköt upp den första sputniken. Dornberger och von Braun försvann till USA och blev vetenskapliga hjältar, där också.
Å ena sidan ett tyskt vetenskapligt genombrott, men under den onda nazismen, visa eller inte visa?
Här kan man nu lära sig allt om V1 och V2, sitta på en bänk i skuggan under en V1 och fika och tänka på att 4 000 Londonbor dödades av dessa helvetesmaskiner från 1943.
V2 kom lite senare, i juni 1944, och det var ett fruktansvärt vapen ty man hörde det inte, raketen gick snabbare än ljudet. Stora delar av London lades i ruiner.
I Sverige, närmare bestämt i Bäckebo socken, finns en krater i marken efter en V2 som gick fel den 13 juni 1944. Så väcktes mitt nästan livslånga intresse för V2 och Peenemünde. Under DDR-tiden var detta förbjudet område, men nu går jag här och strosar i spåren efter Verner von Braun och Valter Dornberger; den senares memoarer köpte jag liksom en bilderbok med V2:or i alla dess byggnadsfaser.Tyvärr skrev von Braun inga memorerar.
- En V2:a gick fel den 13 jun i 1944 när den uppsköts härifrån, den hamnade i mina hemtrakter, som du vet sade jag med kännarmin till mannen som sålde böcker. Han tittade på mig och föreföll mycket överraskad.
- Nej, nu skojar du, sade han, hur kunde den hamna där, det tror jag inte.
Jag vet inte hur jag skall kunna övertyga honom så jag säger:
- Nej, jag kanske har missuppfattat alltihop.
Men det har jag inte för det finns två sidor om det i Dornbergers bok, ser jag. Hitler blev alldeles galen över denna raketmiss, men så lugnade han ner sig och sade till Dornberger.
- Ja, men det kanske inte var så dumt ändå, nu vet svenskarna att jag kan slå till mot dom.
En sak var bra med kommuniststaterna:
Det hände just ingenting.
Eftersom kommunismen inte kan skapa resurser utan endast förmår att förtära dem puttades det gamla aldrig undan; allting blev kvar som det såg ut före kriget, bara lite sjabbigare och tämligen nedslitet, använts och konsumerat, men inte ens rivningar orkade kommuniststaterna med, således är det mesta bevarat till eftervärlden och kan sättas i stånd igen, vilket nu sker över hela det östra Tyskland jag såg genom bilrutan.
Det här var ju svenska områden, ni minns Vorpommern, Hinterpommern, Greifswald, Stralsund etc, allt bortkrigat med början under Karl XII, och år 1815 var alles weck gegangen und verschwunden. Istället fick vi Norge och sjabblade bort det med.
EU:s KORREKTA SPRÅK : Både Boyes Kallocain och Orwells1984 har framtidsavsnitt om språket, Orwell kallar språket i sin mardrömsstat för Newspeak.
EU-byråkraterna kan inte ha läst dessa böcker för då skulle de aldrig ha vågat sig på den fantastiska uppgiften att skapa ett lexikon för ett politiskt korrekt sårk inom EU; bara att något sådant sker ger mig ytterligare ett tungt argument för att lämna denna byråkrati, som får allt fler gemensamma drag med Sovjetunionen.
Vi skall enligt EU inte längre få säga islamisk terrorism.
Det skall nu heta, anbefaller EU, terrorister som på ett felaktigt sätt åberopar sig på islam.
Andra termer som EU vill ta bort är radikal islamism, fundamentalism och jihad.
EU:s talesman anser också att det är helt rimligt att islam innehåller ett bildförbud.
Vi måste respektera detta bildförbud.
DEN KORRUPTA före detta EU-kommissionären Edith Cresson har dömts av en domstol, men hon får behålla korruptionspengarna och pensionen, 3.5 miljoner kr om året.
TYSKLAND HAR SVÅRT att hantera sin historia: å ena sidan vill man gärna visa vad som hände under Hitlertiden, och det är för övrigt helt omöjligt att inte bli påmind när man ser sådana byggnadsverk som Kraft Durch Freudes enorma anläggning i Prora, en 4.5 kilometer lång byggnad avsedd för folkgemenskap under semestern: å andra sidan vill man inte visa för det kan bli nazimemorabilia, det är en smal lina att gå på. Det kan lätt bli fel.
Denna enorma byggnad i Prora, fortfarande enormt mäktig fast i förfallet tillstånd, var militärt skyddsområde under DDR-tiden, och inte ens Rügenborna fick gå dit och titta, men nu är området öppet och i ena längan finns ett museum över byggnaden och dess tillkomst; den beslutades 1935, skulle ha plats för mer än 20 000 semestrande tyskar samtidigt, och den förlades till Rügens sandstrand, som hör och häpna är längre än Bödabukten. Kriget avbröt bygget, men 4.5 kilometer byggnad står kvar och tyskarna vet inte was zu tun mit alles.
Visa eller inte visa nazitidens memorabilia och monument, det är frågan. Tyskarna visar, diskuterar och fördömer i varje andetag det som nyss uppvisats och den onda tid under vilket det tillkom.
Jag kan inte hjälpa det, men jag finner Kraft Durch Freude-anläggningen värd att bevara, den visar på en arkitektur som nästan tar andan ur betraktaren; det är alltså ingen dålig arkitektur, men den reducerar människan till noll, den är antikt röhmisch, men samtidigt hypermordern - nationalsocialismen var just denna mix av epoker, motorvägar å ena sidan, lederhosen, germanska kvällseldar och vandervogel å den andra.
Strax söder om Rügen sticker halvön Peenemünde upp; på dess nodersta spets i ett område på 25 kvadratkilometer ligger raketanläggningen, Dornberger och von Brauns raketforskningscentrum där V1 och V2 konstruerades.
Allt är ju bombat, så det kan väl inte finnas så mycket kvar, trodde jag. Kom dit och blev direkt chockad, allt finns kvar, byggnader, bostäder som det lämnades; det är öppet för allmänheten och sedan år 2001 finns ett raketmuseum på platsen, tusentals besökare per dag och en rejäl turistattraktion.
Visa eller inte visa, det är frågan.
På denna plats skrevs vetenskapshistoria. Den sjätte oktober 1942 steg här mot himlen den första raket som gick genom ljudvallen - rymdepoken hade börjat. Raketen var en V2, från nosen till utblåsningen sprängfylld med vetenskapliga innovationer, patent och geniala uppfinningar. I princip var det det en likadan raket som satte den första människan på månen, som sköt upp den första sputniken. Dornberger och von Braun försvann till USA och blev vetenskapliga hjältar, där också.
Å ena sidan ett tyskt vetenskapligt genombrott, men under den onda nazismen, visa eller inte visa?
Här kan man nu lära sig allt om V1 och V2, sitta på en bänk i skuggan under en V1 och fika och tänka på att 4 000 Londonbor dödades av dessa helvetesmaskiner från 1943.
V2 kom lite senare, i juni 1944, och det var ett fruktansvärt vapen ty man hörde det inte, raketen gick snabbare än ljudet. Stora delar av London lades i ruiner.
I Sverige, närmare bestämt i Bäckebo socken, finns en krater i marken efter en V2 som gick fel den 13 juni 1944. Så väcktes mitt nästan livslånga intresse för V2 och Peenemünde. Under DDR-tiden var detta förbjudet område, men nu går jag här och strosar i spåren efter Verner von Braun och Valter Dornberger; den senares memoarer köpte jag liksom en bilderbok med V2:or i alla dess byggnadsfaser.Tyvärr skrev von Braun inga memorerar.
- En V2:a gick fel den 13 jun i 1944 när den uppsköts härifrån, den hamnade i mina hemtrakter, som du vet sade jag med kännarmin till mannen som sålde böcker. Han tittade på mig och föreföll mycket överraskad.
- Nej, nu skojar du, sade han, hur kunde den hamna där, det tror jag inte.
Jag vet inte hur jag skall kunna övertyga honom så jag säger:
- Nej, jag kanske har missuppfattat alltihop.
Men det har jag inte för det finns två sidor om det i Dornbergers bok, ser jag. Hitler blev alldeles galen över denna raketmiss, men så lugnade han ner sig och sade till Dornberger.
- Ja, men det kanske inte var så dumt ändå, nu vet svenskarna att jag kan slå till mot dom.
En sak var bra med kommuniststaterna:
Det hände just ingenting.
Eftersom kommunismen inte kan skapa resurser utan endast förmår att förtära dem puttades det gamla aldrig undan; allting blev kvar som det såg ut före kriget, bara lite sjabbigare och tämligen nedslitet, använts och konsumerat, men inte ens rivningar orkade kommuniststaterna med, således är det mesta bevarat till eftervärlden och kan sättas i stånd igen, vilket nu sker över hela det östra Tyskland jag såg genom bilrutan.
Det här var ju svenska områden, ni minns Vorpommern, Hinterpommern, Greifswald, Stralsund etc, allt bortkrigat med början under Karl XII, och år 1815 var alles weck gegangen und verschwunden. Istället fick vi Norge och sjabblade bort det med.
EU:s KORREKTA SPRÅK : Både Boyes Kallocain och Orwells1984 har framtidsavsnitt om språket, Orwell kallar språket i sin mardrömsstat för Newspeak.
EU-byråkraterna kan inte ha läst dessa böcker för då skulle de aldrig ha vågat sig på den fantastiska uppgiften att skapa ett lexikon för ett politiskt korrekt sårk inom EU; bara att något sådant sker ger mig ytterligare ett tungt argument för att lämna denna byråkrati, som får allt fler gemensamma drag med Sovjetunionen.
Vi skall enligt EU inte längre få säga islamisk terrorism.
Det skall nu heta, anbefaller EU, terrorister som på ett felaktigt sätt åberopar sig på islam.
Andra termer som EU vill ta bort är radikal islamism, fundamentalism och jihad.
EU:s talesman anser också att det är helt rimligt att islam innehåller ett bildförbud.
Vi måste respektera detta bildförbud.
DEN KORRUPTA före detta EU-kommissionären Edith Cresson har dömts av en domstol, men hon får behålla korruptionspengarna och pensionen, 3.5 miljoner kr om året.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: