Är det sommaren 1914?
Om det är något gemensamt som alla vilka skrivit sina memoarer minns så är det hur vacker sommaren 1914 var - klarblå himmel över hela Europa, lätta cirrusmoln drog en svalkande slöja över den brännande solen då och då, storstäder som London och Berlin tömdes på folk, alla sökte svalka, ingen tänkte på krig; att en tämligen okänd ärkehertig hade mördats i Sarajevo någon månad innan hade de flesta glömt, och det stod heller inte mycket om det i tidningarna.
Det brittiska parlamentet hade sommarledigt; premiärministern fiskade laxöring i Skottland, en annan minister ägnade sig åt sin favorithobby, fågelskådning.
Ingen hörde det muller som likt ett tungt infraljud kom ur underjorden eller lade märke till den hekltiska aktiviteten i den tyska generalstaben där Schliffenplanen finslipade och tågtidtabeller avlästes och uppgjordes.
Överallt i Europa svaga ledare, den åldrige österrikiske kejsaren, den tyske kejsaren Wilhelm med pickelhuva och uppvridna mustascher, den ryske kejsaren med sin grälsjuka kejsarinna, ett blödarsjukt barn och Rasputin smygande i palatsets trädgård; England styrd av en arrogant och inkompetent aristokrat-byråkrati, alla militärledningar planerade för det förra kriget då det varken fanns flygspaning eller kulsprutor, och Frankrike, beslutet att ta revansch för 1870, aldrig mer, les boches.
Har Europa i dag ett starkare ledarskap; kan Barroso, Solana och Margot Wallström ta Europa ur en ny världskonfikt? Känner vi oss trygga med denna trio, är vi säkra med Chiraq och Prodi?
Sommaren är vacker, men är det åter 1914?
Kan de västliga demokratierna tillåta diktaturer som Iran och Syrien att föra krig via ombud mot det demokratiska Israel? Förre moderatledaren Carl Bildt, vars bloggåsikter blir allt besynnerligare, tycks luta åt att demokratier som USA, England och Israel skall ingå diplomatiska överenskommelser med en terrororganisation som Hizbolla och sluta fred, vilket måste vara detsamma som att be en krokodil som fått smak på människokött att övergå till vegetarisk kost.
Lilla krokodil, vi ska nog komma överens ska du se...
Ska det judiska folket inte ta på allvar det som sägs : Ni skall utplånas från kartan (Iran). Och Nasrallah instämmer; år 2000 kom FN-chefen Kofi Annan till Beirut och fjäskade förstås in sig hos Hizbollaledaren, som brukar ta emot i eleganta, franskt möblerade lokaler.
Är det sommaren 1914? Kan det då liksom nu komma en åskurladdning vars konsekvenser kan bli lika stora och långtgående som då, eller är det ett faktum att det tredje världskriget, kriget mot terrorismen, redan är här, men att det hittills förts på en lågintensiv nivå, som nu står i begrepp att växlas upp med angrepp på Iran och Syrien innan det förra landet nått kärnvapenstatus; ty om Iran har kärnvapen har Hizbollah det också.
Det brittiska parlamentet hade sommarledigt; premiärministern fiskade laxöring i Skottland, en annan minister ägnade sig åt sin favorithobby, fågelskådning.
Ingen hörde det muller som likt ett tungt infraljud kom ur underjorden eller lade märke till den hekltiska aktiviteten i den tyska generalstaben där Schliffenplanen finslipade och tågtidtabeller avlästes och uppgjordes.
Överallt i Europa svaga ledare, den åldrige österrikiske kejsaren, den tyske kejsaren Wilhelm med pickelhuva och uppvridna mustascher, den ryske kejsaren med sin grälsjuka kejsarinna, ett blödarsjukt barn och Rasputin smygande i palatsets trädgård; England styrd av en arrogant och inkompetent aristokrat-byråkrati, alla militärledningar planerade för det förra kriget då det varken fanns flygspaning eller kulsprutor, och Frankrike, beslutet att ta revansch för 1870, aldrig mer, les boches.
Har Europa i dag ett starkare ledarskap; kan Barroso, Solana och Margot Wallström ta Europa ur en ny världskonfikt? Känner vi oss trygga med denna trio, är vi säkra med Chiraq och Prodi?
Sommaren är vacker, men är det åter 1914?
Kan de västliga demokratierna tillåta diktaturer som Iran och Syrien att föra krig via ombud mot det demokratiska Israel? Förre moderatledaren Carl Bildt, vars bloggåsikter blir allt besynnerligare, tycks luta åt att demokratier som USA, England och Israel skall ingå diplomatiska överenskommelser med en terrororganisation som Hizbolla och sluta fred, vilket måste vara detsamma som att be en krokodil som fått smak på människokött att övergå till vegetarisk kost.
Lilla krokodil, vi ska nog komma överens ska du se...
Ska det judiska folket inte ta på allvar det som sägs : Ni skall utplånas från kartan (Iran). Och Nasrallah instämmer; år 2000 kom FN-chefen Kofi Annan till Beirut och fjäskade förstås in sig hos Hizbollaledaren, som brukar ta emot i eleganta, franskt möblerade lokaler.
Är det sommaren 1914? Kan det då liksom nu komma en åskurladdning vars konsekvenser kan bli lika stora och långtgående som då, eller är det ett faktum att det tredje världskriget, kriget mot terrorismen, redan är här, men att det hittills förts på en lågintensiv nivå, som nu står i begrepp att växlas upp med angrepp på Iran och Syrien innan det förra landet nått kärnvapenstatus; ty om Iran har kärnvapen har Hizbollah det också.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: