Östra Ölands fria horisont

Först trodde jag det var ett skämt, men snart insåg jag att här var det dödligt allvar. Jag satt nämligen och läste en Brännpunktsartikel i SvD i torsdags samtidigt som jag åt Järpar med gräddsås, stekt potatis och nån slags grönsakschutney på Smedjan i vår lilla stad (otroligt gott); det var när jag mosade potatisen i den goa gräddsåsen för att få i mig allt, som jag insåg att det var allvar:

Ärkebiskopen KG Hammar har en äldre bror, HB Hammar, som liksom den yngre systern, lesbiska AB Hammar, vill bli ärkebiskop. Det finns ytterligare en bror i beredskap om detta inte är nog.

Den apostoliska successionen är sålunda säkrad inom en och samma familj. Det enda jag kan påminna mig i den vägen är påvarna Medici, men var inte de ganska depraverade, orsakade de inte Luthers avfall från katolicismen och hans vilda protester mot Rom. Har jag fel här?

Hur som helst när jag tuggade på chutneygrönsakerna läste jag samtidigt den äldre brodern Hammars tiopunktsprogram och tog del av de meriter han framhävde för sin egen del, och det var inte lite, inte nog med att han kände sig kallad av Gud, han var dessutom en sådan brobyggare som kyrkan i dag behöver, det hade han hört överallt; ingenting av detta ansåg han förmätet att framhäva, så blygsel saknar inte karln, den saken är fullständigt klar efter SvD-artikeln.

I ett tiopunktsprogram kom han förstås, efter avsevärt slingrande, fram till huvudpunkten i sitt budskap : välsignelsen av homosexeriet - har släkten Hammar fått homosex på hjärnan, vad har egentligen hänt i deras liv som får dem att närmast bli besatta av denna tanke? Ingen annan jag känner ältar denna fråga. Vi satt sex stycken en kväll, fyra män och två kvinnor, vi smakade på gott vin, åt god mat och slutade med en delikat ostbricka och ännu mer vin, konjak på det och kaffe. Samtalet löpte kring som det gör, från böcker till politik, från golf till huspriser och planer för sommaren och semestern; vi talade jobb och framtidsutsikter. Om man skulle lägga samman allt vårt tal skulle det säkert motsvara en 500-sidig bok, men ingen sade ett ord om det som ockuperar Hammarhjärnorna, homosex.

Jag undrar, och det på fullt allvar, om det hänt någonting i Hammarsyskonens liv, Freud hitåt. Kanske Jung skulle behöva ta sig en titt också.

Är det nån som kan ta svenska kyrkan på allvar längre, börjar det inte bli en fars, arma kyrka!

-----------------

VÄDRET : Klockan är sex på morgonen, kolmörkt, sex grader kallt. De starka strömmarna i Kalmarsund drev igår iväg isen och lämnade öppna råkar och stort isförräderi. Två rådjur på väg över gick ner sig varvid det genast kom ett par havsörnar och en mängd kråkor för att bevittna dramat, som om naturen fått sköta det skulle ha resulterat i ett skrovmål för örnarna. Istället ingrep beskäftiga myndigheter och drog i land de döda rådjuren så örnarna snuvades på käket.

I de öppna råkarna ligger tusentals alfåglar och skrakar; det liksom sjunger från de stora flockarna, ett märkligt urljud; ett flertal örnar patrullerar nu Kalmarsund, jag ser hägrar vid iskanterna, de sitter stilla och påminner om begravningsentreprenörer på nåt sätt. Det är ett annat ljus nu i slutet av februari.

-----------------

HAMAS : Framgången för Hamas i valet är förstås ett demokratiskt problem, hur skall valresultatet hanteras? Jag vet inte, och det är heller inte mycket jag förstår av denna konflikt, men hur kan detta lilla ökenområde befolkat av ett fåtal, i ett globalt perspektiv, få dominera all politik så till den milda grad att världens nav tycks vara lokaliserat till Gazaremsan? Lägg så ner i denna kokande och rykande Hamas-häxkittel möjligheten av ett par atombomber från Iran apterade på missiler som kan nå Israel så har vi väl alla förutsättningar uppfyllda för ett riktigt Harmageddon.