Arbetsförmedling hinder för ett arbete
Efter ett långt arbetsliv inom privata företag, mestadels tidningar, är jag säker på en sak : orsaken till den höga svenska arbetslösheten är en effekt av arbetsförmedlingarna, naturligtvis inte en medveten effekt, men en allvarlig sidoeffekt eftersom förmedlingarna verkar som ett hindrande/störande/oroande filter mellan företagaren och den som söker jobb.
Ett exempel.
Det ringer på min telefon. Det är en arbetsförmedlare. Följande samtal utspinner sig:
Jag ringer för arbetslöse NN. Han är 38 år och vill bli journalist. Jag söker därför en av oss betald praktikplats för honom.
Ja, men du, om han är 38 år och vill bli journalist, varför ringer han inte själv, varför ringer du å hans vägnar? Kan han inte tala för sig vid den åldern?
Va?
Kan han inte tala för sig vid 38 års ålder?
Jo.
Men skicka hit honom då.
Han kom aldrig.
Jag har aldrig, säger aldrig, under 43 års yrkesverksamhet (med ett enda undantag) varit med om att unga människor stegat in på redaktionen och frimodigt sagt:
Här är jag, jag drömmer om att bli journalist, finns det nåt att göra här för mig?
Istället är det alltid dessa samtal från arbetsförmedlare som skall bereda vägen för människor som om dessa vore mentalt oförmögna att tala i egen sak. Pyssel och omsorg i all välmening och i all oändlighet, men det är nerbrytande och förödande för självständigheten.
Den största ogärning samhället kan göra en arbetslös individ är att ta ifrån denne den omedelbara drivkraften och instinkten att på egen hand söka ett arbete.
Jag vill också tillägga att jag praktiskt taget aldrig varit med om att det företag där jag varit anställd rekryterat någon via arbetsförmedlingen, det sker alltid på tusen andra sätt. I själva verket är de flesta företagare djupt misstänksamma mot myndighetsförmedling överhuvudtaget, särskilt småföretagen.
Teserna:
1. Det är min bergfasta övertygelse att arbetslösheten står i direkt och negativ proportion till antalet arbetsförmedlare : Ju fler förmedlare desto högre arbetslöshet.
2. Ju mer tid arbetsförmedlingen lägger ner på en arbetslös desto mindre blir chanserna att få ett arbete. Efter tio kurser är det helt kört.
3. AMS-kurser är slöseri med tid och pengar.
4. På en marknad uppsöker parterna varandra naturligt. Mellanliggande filter stör processen.
5. Varje företag har alltid behov av ny arbetskraft och varje individ har något att erbjuda - parterna måste mötas en stund för att inse det.
6. Vuxna människor behöver inte lära sig hälsa på statliga kurser.
7. 200 000 arbetslösa kan få arbete i dag om de själva, utan förmedlingshjälp, går runt till olika företag.
Ett exempel. Grannens tonårige son hade inget sommarjobb, på arbetsförmedlingen fanns ingenting.
Jag sa till honom. Börja längst ner på Storgatan i Färjestaden, gå in i varenda affär, restaurang, företag som ligger längs gatan och fråga efter ett sommarjobb. Börja i södra änden av gatan och arbeta dig norrut.
Kan man göra det?
Klart man kan, det tycker företagarna bara är kul om det kommer in en snygg kille som du, right on.
På första stället, en restaurang, fick han sommarjobbet. Plocka disk, servera, laga enkelt käk etc. Ett toppenjobb för en 17-åring.
-----------------
VÄDRET : Fem minusgrader i dag på morgonen. I går var det en av de vackraste vinterdagarna på länge: strålande sol, hög klar luft, det öländska alvaret helt flackt med gnistrande snö, enbuskarna som utropstecken och kyrktornen inhöljda i vinterdis. I går lade sig isen på hela Kalmarsund; hade det varit för 100 år sedan skulle den förste ölänningen ha vandrat över, vilket brukade rapporteras i tidningarna, som en djärv nyhet. Det sades så här : Om isen bär en kråka kan en ölänning ta sig över.
Så rätt du har. Efter 30 år som företagare är det min egen erfarenhet. Förmynderiet vet inga gränser, alla skall vårdas o omhuldas som de vore bebisar. En gång fick jag en sökande från Arbetsförmedlingen(första o sista). Den första fråga jag fick var om lunchrastens längd, när vi började o slutade.
Förmynderiet förminskar människan och tron på den egna förmågan. Det finns alldeles för många små människor i Sverige. Falskt införvaggade i våra trygghetssystem som snart är bankrutt.
Jag kan bara hålla med. Efter många år som mjölkbonde, fick jag lägga ner pga dålig lönsamhet. Med stora förhoppningar stegade jag in på 'Förmedlingen'. Jag fick prata med en förmedlare som sa att de inte hade några jobb att förmedla. Han rekomenderade mig att trots allt söka i Platsbanken och jag kunde få ringa gratis. Efter två samtal insåg jag snabbt att ringer man från Förmedlingen, är man körd. Så jag ringde runt till SJ, en stor biltillverkare på orten och ett åkeri.
SJ hade nyss anställt och hade inget behov. Biltillverkaren och åkeriet däremot, behövde anställa. Jag blev kallad till intervjuer på båda ställena. Rakt ut sa jag, att den som först erbjuder anställning, där börjar jag. På åkeriet var de intresserade, men de skulle höra av sig. Ägaren av åkeriet sa att det är så många som söker jobb här via arbetsförmedlingen men det verkar bara som om de vill bättra på statistiken över jobbansökningar. Personalchefen hos biltillverkaren sa att '-Jag erbjuder dig anställning, när kan du börja?'. Vi kom överens om att jag skulle börja Måndag morgon påföljande vecka.
När de ringde från åkeriet och berättade jag att jag redan fått jobb, blev kommentaren 'Men du hade fått börja här!'. Jag svarade att jag klart och tydligt sagt att jag tar det jobb som först erbjuds. Betänk, detta skedde i en landsända (norrut) med extremt hög arbetslöshet. Framåtanda och självsäkerhet betalar sig. Min far har i alla tider sagt att 'Det finns jobb åt den som vill arbeta!'. Det gällde när han var ung och det gäller fortfarande.
Är arbetslös själv, idag blev jag kommenderad till AF för en tillställning där företag som söker folk skulle presentera sig.
1. det var ENBART statliga arbetsgivare.
2. det gällde vikariat, hehe, 10 månaders vikariat. ähum...vad sker om 9månader tro?
Vi e lurade
Kommentar till NP48
Detta som NP48 skriver måste ligga några år tillbaks i tiden.
Att en gammal mjölkbonde kunde stega in hos en biltillverkare och få jobb direkt.
Detta går inte nuförtiden.
Man kräver gymnasiekompetens och kunskaper i engelska för att man överhuvudtaget skall bli påtänkt som anställd.
Nu finns det ca 380 000 arbetslösa och platsbanken i dag innehåller ca 17 900 lediga platser. Dessa lediga platser är till större delen tjänster för specialister av olika slag som t.ex. lärare, sjuksköterskor, ekonomer mm. Alltså inget som en gammal skogshuggare eller gammal bonde har behörighet att få anställning som.
Även om varenda ledig plats blev tillsatt i dag så skulle fortfarande drygt 360 000 personer vara arbetslösa.
Så jävligt är det! Och detta vill vårt svenska etablissemang inte se.
Man blundar det värsta man kan.
Vi har hög skatt på alkohol därför folk ska dricka mindre, hög skatt på tobak för att folk ska röka mindre, hög skatt på bensin för att folk ska köra mindre. Vad tror då sosseriet att hög skatt på arbete medför?
Skatten på arbete utgör ca 2/3 av det totala skatteuttaget och fullständigt skjuter arbetsmarknaden i sank.
Skatten måste ner så att företagen kan anställa igen och folk vill arbeta i stället för att gå på bidrag.
Vad du beskriver m a p arbetsförmedlingen är genomgående för vårt genomsocialiserade samhälle, dvs individen ska aldrig ta ansvar för sitt eget liv eller egna gärningar. Det är väldigt tydligt i synen på brottsligheten, där man under de tämligen flummiga 60- och 70-talen försökte förklara all brottslighet med tråkig barndom och i övrigt taskiga hemförhållanden. "Bengt 30 år kan inte hjälpa att han slog Erik på käften för det har han inte fått lära sig hemma". Inget eget ansvar så långt ögat kan nå.
Nu, i denna upplysta tid då man alltmer inser att vi snarare är en produkt av våra gener än socialt arv, så försöker man använda detta som förklaringsmodell i stället. " Bengt kunde inte hjälpa att han våldtog Sara för han har en överdriven sexualitet". Fortfarande inget eget ansvar så långt ögat kan nå.
För övrigt så ska jag nu gå och koka kaffe. Det beslutet tog jag helt på egen hand, och ifall det smakar äckligt, vilket det förmodligen kommer att göra, så är det mitt eget fel.
Svar tiill RN.
Ja, det ar sant, det är några år sen. Men typen av arbete hos biltillverkaren var monotont arbete vid en plåtpress. Jag vet också att kraven på utbildning är högre nu än för ca 10-15 år sen. Men jag tror att man kan fortfarande ringa runt på egen hand och presentera sig. En annan väsentlig skillnad idag är ju internet. Är man arbetslös utan uppkoppling är det nog dubbel katastrof.
Till NP48
Jag misstänkte det! Det var för några år sedan.
Men det är annat nu.
Förr kunde man få jobb på ett spontant och informellt vis. Verkstadsjobb var ju då inte så populära. Ofta var det inga sökande alls på ett utannonserat verkstadsarbete. Fläktfabriken där jag arbetade då satte in en stor annons i tidningarna vid den tiden. Endast en person ringde och ville höra lite grann och det var det enda den annonsen resulterade i.
När Fläktfabriken lade ner sin tillverkning för tre år sedan så visste jag att det skulle bli svårt att få ett nytt fast jobb, i synnerhet som jag var 58 år gammal då. Men jag trodde åtminstonde att jag skulle få en del tillfälliga påhugg varvat med stämplingsperioder. Men av detta blev intet. De fåtal jobb som för mig har varit sökbara har sökts av 50 till 200 personer och om jag haft tur resulterat i ett brev med "tack för visat intresse".
Om det är 380 000 arbetslösa som skall slåss om 17 900 lediga jobb så blir det ju på detta vis. Hur skulle det kunna bli annorlunda med dagens politik?
Att jag som fyller 61 i år skulle kunna få jobb detta är för mig utopiskt och helt orealistiskt. Om man därtill betänker att jag inte befinner mig på min ursprungliga hemort där skolkamrater, lumparkompisar, släkt mm befinner sig.
Jag har flyttat runt där jobb har funnits.
Om man också tar i betänkande att en person som har fyllt 50 är åskilligt mycket dyrare för en arbetsgivare att anställa så blir det ännu mer utopiskt.
( De avtalsenliga pensionspremierna för äldre är högre eller mycket högre för äldre. En person över femtio kan kosta upp till 140 000 mer än en yngre på ett år. Något för Lundgren att gräva i? Det har skrivits ytterst lite om detta i medierna.)
Men jag misströstar ändå inte. Jag vet hur det är nu och får därmed handla efter det. Jag försöker nu att manövrera in mig i ett läge där jag kan bedriva egen verksamhet. Mina kunskaper och min handaskicklighet är intakta.
Första steget är taget. Jag har flyttat ut på landet där jag har en egen lokal.
Nu gäller det bara att komma ur aktivitetsgarantin som binder upp min tid.
Den borde heta inaktivitetsgarantin. Det vi gör där är att sitta vid en dator och läsa hemsidor. Platsbanken tar bara tio minuter att se att inte idag heller var det något som jag kunde söka.
Jag kan ju inte ens numera söka ett vaktmästar eller städjobb på Växjö Universitet. De kräver kunskaper i Engelska. På ett svenskt universitet i Sverige!?!
Så ni som har jobb! Se till att behålla det! Se också till att ni har anställning på ett företag, när ni närmar er femtio, som är stabilt femton år framåt till er pension!
Jag har jobbat på en bilfabrik, och de krävde fan ingen gymnasiekompetens om du bara visar att du är en vanlig reko kille. Och detta var bara nåt år sedan. Så där har du fel, du ovan som inte tror på den historia som berättades.
I sak sån, resonemanget har överfallit under kvällen i bred form, klädd som den statliga välviljan att hjälpa de svaga.
Detta är den vanligaste förklädnaden, och nu är det bäst att vara tydlig, alltså det handlar inte om att hjälpa de svaga, utan om att beskära de andra.
För att använda Herr Isakssons exempel så innebär det i läge A.
Ingen kan motsätta sig att hjälp ges till den oförskyllt nödställde(våldsdåren), det går heller inte att kränka individen med restriktioner(isolering av Erik), om man istället begränsar kollektivt så undviker man särbehandlingen(ingen skall behöva lära sig något hemma, eftersom alla inte har dessa förutsättningar).
Så har då vips familjens skyldighet blivit statens rättighet, och så kan ju staten således anföra det "sant" humanistiska och jämlika argumentet.
Känns tricket månne igen från skola, familjepolitik och pigdebatten.
Avseende sex-Benke med driften så är det ingen kemisk kastrering i sikte, som kanske vore tillrådligt om sexandet går ut över annan. Och eftersom det inte går att göra makt vinster på frågan så får den sannolikt bero, vilket innebär att göra ingenting, för att inte skapa mot-opinion.
Argumentet att ingen skall, följt av något negativt är alltid samma billiga synvilla.