Östra Ölands fria horisont

Jag har vid ett par tidigare tillfällen skrivit om Olof Palme, dels en artikel om mina journalistiska minnen av politikern Olof Palme, en oerhört vänlig och generös person, dels om hur Palme uppfattades som statsman direkt efter tillträdet som ny statsminister 1970 : Utländska diplomater var begeistrade över denna politiska begåvning, som utan svårigheter talade tre språk flytande. De frågade sig hur en sådan gnistrande politiker kunde komma från ett så urtrist land?

Olof Palme är med sina fel och brister, och kanske tack var dem, en stor svensk, som vi skall vara stolta över. Jag tror det var på hösten innan det hemska året 1986 som han besökte Kalmar, drack en flaska vin med Östrans chefredaktör Berndt Ahlqvist och när de satt och talade vänner emellan sade Palme att han kände sig trött och förföljd och att han allvarligt funderade på att sluta. Åren på toppen hade tagit sitt pris; strax därpå blev han skjuten. Jag hade velat läsa hans memoarer och höra hans synpunkter på dagens problem.

Jag delade inte hans politiska åsikter, till och med avskydde en del av hans ståndpunkter, men som politiker och människa var han storartad.

Jag hade jobbat på tidningen mordkvällen, druckit lite vin när jag kom hem, satte mig vid tvn och såg på en film med den tjusiga Ingrid Thulin, en eländig film, men vackra Ingrid höll mig kvar. På morgonen vaknade jag vid nio, klev upp och hämtade min egen tidning, som i svarta rubriker skrek ut : Palme mördad. Jag blev så chockad att jag började gråta, min fru som just kom nerför trappan med en famn tvätt tappade tvätten, sprang upp och satte på tvn. Sedan dess har jag läst allt i bokväg som kommit ut om Palmemordet och lärt känna biträdande spaningsledaren Ingemar Krusell, som är ölänning och bor på Öland efter bpensioneringen; han skriver för övrigt en stor artikel i tisdagens Ölandsbladet med anledning av mordet.

Av Ingemar Krusell har jag fått lära mig att man i ett mordfall måste utgå från mordplatsen, inte från motiv och konspirationer, därför gick allt snett från början och massor av polisiära fel begicks, det allvarligaste att inte hela brottsplatsen (Sveavägen) spärrades av, det näst allvarligaste att fingeravtryck inte togs etc etc, för att inte tala om den famösa fantombilden.

Hade det vanliga mordgänget av erfarna kriminalare fått sköta mordfallet skulle allt tagit en annan vändning. Det visar sig också i efterhand att den överdrivna respekt polisen (Holmér) visade Lisbeth Palme kom att bli direkt kontraproduktiv för familjen Palmes sak; hon förhördes inte ens ordentligt med bandspelare, och systematiskt; allt Holmér gjorde var att klottra ner några rader - oförlåtligt.

Jag vet inte hur man skall se på TV:s nya uppgifter, som presenterades av filmaren Hylin efter fyra års arbete. Ett par nerknarkade personer visades upp, vilka i förtäckta ordalag talade om att Palme dödades av misstag, det var Sigge Cedergren som skulle skjutas i en knarkuppgörelse. Denna teori lanserades för flera år sedan i ett TV-program och det var ju något märkligt att detta inte nämndes, inte med minsta referens.

Vad jag kommer ihåg från den filmen var att Palme och Cedergren bar samma sorts pälsmössa och var av samma längd ungefär.

Jag tror att vi får leva med att Palmemordet aldrig blir uppklarat, men att kriminalistiska fakta, misstag på person eller inte, talar för Christer Pettersson som gärningsman; det kanske var så att Sigge Cedergren skulle hotas och misshandlas för knarkets skull, men så dök Palme upp som från intet; Petterssons sjuka hjärna triggades igång: Palme sköts bakifrån.

En sak kommer vi aldrig runt : Lisbeth Palmes starka utpekande av Pettersson som gärningsman. Detta hade hållit i vilken annan rättegång som helst.

PALME-HATET : Alla minns Palmehatet, det skulle ha varit intensivt och brännande. Jag har inga minnen av ett sådant hat. I de kretsar där jag finns  och fanns talade aldrig någon illa om Palme på det sättet, inte ens av dem som avskydde hans politik. Att han skulle vara en ”landsförrädare” hörde jag aldrig, det måste ha varit i Stockholm som sådant förtal förekom, inte i svenska småstäder och på landsbygden.

Då hör jag mer hat nu mot Fredrik Reinfeldt; det senaste där han framställs som pedofil passerar med råge det som Palme fick utstå.

Denna pedofilutpekelse kommer alltså från en SSU-ombudsman på en blogg, som nu är borta från nätet.

Moderaterna måste låta detta gå till förtalsrättegång. Valrörelsen behöver inte påverkas ty moderaterna kan själva välja tidpunkt för rättegången; den kan lämpligen sättas till dagen före valet, eller dagen efter.

Statsnytta är detsamma som partinytta. Det anser ledande socialdemokrater.

Vem sade det först?

Goebbels.

Om någon kallat mig pedofil på nätet hade smockan hängt löst, det kan jag försäkra.