En regering utan mål och mening vandrar vilse i skogen
Jag tycker den nya borgerliga regeringen gör det mesta fel, och den har inte blivit vad jag väntade mig. Det mesta är halvhjärtat och de strider som regeringen väljer att utkämpa är inte de rätta.
Istället för att, när det nu fanns momentum, få med sig hela folket väljer regeringen denna vansinniga a-kassestrid; och bilförsäkringen skall bli dyrare, lysande Sickan;
någon skattesänkning har folket inte märkt av, byråkratin har inte skurits ner utan nya myndigheter har tillkommit, och när nu regeringen skall sälja ut statliga verksamheter så säljer den sådant där det är bra att statens finns med.
. Det är ur nationell synpunkt, ur kontrollsynpunkt, bra att staten finns med i börsen, OMX.
. Det är ur nationell synpunkt väsentligt, att staten har ett visst ägande i en storbank, Nordea, och att staten finns med i något så viktigt som Telia.
. Det är ju fullständigt vettlöst att sälja ut den enda fristående konkurrenten på bostadslånemarknaden, SBAB.
. Och direkt kriminellt tycker jag det är att staten förlorar kontrollen över Vin & Sprit.
. Regeringen säljer alltså ut verksamheter där det är bra om staten har en viss strategisk kontroll; dessutom,. det som säljs är extremt lönande för staten att fortsatt inneha.
. Regeringen säljer till exempel inte ut saker som är olönsamma och inte fungerar, till exempel Svensk Bilprovning; inte heller befrielsen av apoteken blir annat än halvhjärtad.
Det finns inget egenvärde i att sälja ut statlig verksamhet - kom ihåg att det var högerledaren Arvid Lindman som nationaliserade LKAB, som såg till att vi fick Statliga Televerket.
Där det finns ett strategiskt nationellt intresse, där skall staten finnas med, och i alla dessa statliga bolag som regeringen nu säljer ut finns oerhört viktiga nationella/strategiska intressen.
Jag vill inte att de skall ägas av internationellt kapital.
Vilken
överarm!
Jag sitter och stirrar på en bild av den blåslagna Anna Sjödin, det är strax efter Crazy Horse, hon uppvisar höger överarm och en del av skuldran där hon helt klart är blåslagen, men så blir det under ett fyllebråk.
Vad jag häpnar över är den enorma dimensionen på hennes överarm - detta är är inte överdelen på en kvinnoarm, det är brottaren Frank Anderssons överarm, den är lite för mjuk och degig egentligen, men i sanning imponerande.
Nu avgår hon för, som hon säger på sitt finkänsliga brottarmattespråk, ”hon tar ingen skit”.
Därefter dömer hon ut det svenska rättssystem som hennes partikamrater förvaltat, utvecklat och förfinat sedan 1930-talet.
En lovande karriär är slut och man undrar vad det skall bli av henne; ge mig några förslag.
Irak kan
gå förlorat
Om inte USA sätter in fler soldater i Irak och börjar det egentliga kriget mot terrorismen är det förlorat med alla de hemska konsekvenser det medför för inte minst Europa.
Det märkliga är att vi tycks vänja oss vid terrordåden så snabbt - en lastbil med dynamit inkörd på en marknad, explosion och 150 döda, kvinnor och barn, väcker ingen västerländsk vrede mot gärningsmännen, det blir en liten notis, och det är USA som får skulden.
Jag tror att den amerikanska militären nu lärt sig en bitter läxa - man kan inte föra krig mot terrorismen med all världens media närvarande på den ena sidan, hos de demokratiska staternas soldater, medan inte en enda mediarepresentant finns hos de blodtörstiga terroristerna, som därmed kan planera vilka illdåd som helst i tysthet medan minsta reaktion och lilla misstag hos de amerikanska soldaterna väcker en enorm mediauppståndelse.
Detta är asymmetrisk krigföring fast åt andra hållet. Moderna krig handlar om mediabilden, terroristerna förstår det, men inte demokratierna.
Jag tror att det enda sättet för USA att ta sig ut ur Irak inom ett år är att kasta ut alla journalister, allt mediafolk överhuvudtaget, störa ut all mobiltrafik och internettrafik i området och börja kriget, på allvar, med 500 000 soldater beväpnade till tänderna, annars är det förlorat.
Samtidigt måste Irans alla nukleära faciliteter slås ut i en enda gigantisk kombinerad flygoperation USA/NATO/Israel. Kim Jong Il i Nordkorea bör stå näst på tur.
”The time has come to talk of many thing.”
George W Bush är den ende som kan utföra detta nödvändiga demokratiska renhållningsarbete; och det måste göras nu innan Hillary tar vid, därefter är allt förlorat och för sent eftersom också EU styrs, inte av en utan av ett 30-tal Hillarys.
Istället för att, när det nu fanns momentum, få med sig hela folket väljer regeringen denna vansinniga a-kassestrid; och bilförsäkringen skall bli dyrare, lysande Sickan;
någon skattesänkning har folket inte märkt av, byråkratin har inte skurits ner utan nya myndigheter har tillkommit, och när nu regeringen skall sälja ut statliga verksamheter så säljer den sådant där det är bra att statens finns med.
. Det är ur nationell synpunkt, ur kontrollsynpunkt, bra att staten finns med i börsen, OMX.
. Det är ur nationell synpunkt väsentligt, att staten har ett visst ägande i en storbank, Nordea, och att staten finns med i något så viktigt som Telia.
. Det är ju fullständigt vettlöst att sälja ut den enda fristående konkurrenten på bostadslånemarknaden, SBAB.
. Och direkt kriminellt tycker jag det är att staten förlorar kontrollen över Vin & Sprit.
. Regeringen säljer alltså ut verksamheter där det är bra om staten har en viss strategisk kontroll; dessutom,. det som säljs är extremt lönande för staten att fortsatt inneha.
. Regeringen säljer till exempel inte ut saker som är olönsamma och inte fungerar, till exempel Svensk Bilprovning; inte heller befrielsen av apoteken blir annat än halvhjärtad.
Det finns inget egenvärde i att sälja ut statlig verksamhet - kom ihåg att det var högerledaren Arvid Lindman som nationaliserade LKAB, som såg till att vi fick Statliga Televerket.
Där det finns ett strategiskt nationellt intresse, där skall staten finnas med, och i alla dessa statliga bolag som regeringen nu säljer ut finns oerhört viktiga nationella/strategiska intressen.
Jag vill inte att de skall ägas av internationellt kapital.
Vilken
överarm!
Jag sitter och stirrar på en bild av den blåslagna Anna Sjödin, det är strax efter Crazy Horse, hon uppvisar höger överarm och en del av skuldran där hon helt klart är blåslagen, men så blir det under ett fyllebråk.
Vad jag häpnar över är den enorma dimensionen på hennes överarm - detta är är inte överdelen på en kvinnoarm, det är brottaren Frank Anderssons överarm, den är lite för mjuk och degig egentligen, men i sanning imponerande.
Nu avgår hon för, som hon säger på sitt finkänsliga brottarmattespråk, ”hon tar ingen skit”.
Därefter dömer hon ut det svenska rättssystem som hennes partikamrater förvaltat, utvecklat och förfinat sedan 1930-talet.
En lovande karriär är slut och man undrar vad det skall bli av henne; ge mig några förslag.
Irak kan
gå förlorat
Om inte USA sätter in fler soldater i Irak och börjar det egentliga kriget mot terrorismen är det förlorat med alla de hemska konsekvenser det medför för inte minst Europa.
Det märkliga är att vi tycks vänja oss vid terrordåden så snabbt - en lastbil med dynamit inkörd på en marknad, explosion och 150 döda, kvinnor och barn, väcker ingen västerländsk vrede mot gärningsmännen, det blir en liten notis, och det är USA som får skulden.
Jag tror att den amerikanska militären nu lärt sig en bitter läxa - man kan inte föra krig mot terrorismen med all världens media närvarande på den ena sidan, hos de demokratiska staternas soldater, medan inte en enda mediarepresentant finns hos de blodtörstiga terroristerna, som därmed kan planera vilka illdåd som helst i tysthet medan minsta reaktion och lilla misstag hos de amerikanska soldaterna väcker en enorm mediauppståndelse.
Detta är asymmetrisk krigföring fast åt andra hållet. Moderna krig handlar om mediabilden, terroristerna förstår det, men inte demokratierna.
Jag tror att det enda sättet för USA att ta sig ut ur Irak inom ett år är att kasta ut alla journalister, allt mediafolk överhuvudtaget, störa ut all mobiltrafik och internettrafik i området och börja kriget, på allvar, med 500 000 soldater beväpnade till tänderna, annars är det förlorat.
Samtidigt måste Irans alla nukleära faciliteter slås ut i en enda gigantisk kombinerad flygoperation USA/NATO/Israel. Kim Jong Il i Nordkorea bör stå näst på tur.
”The time has come to talk of many thing.”
George W Bush är den ende som kan utföra detta nödvändiga demokratiska renhållningsarbete; och det måste göras nu innan Hillary tar vid, därefter är allt förlorat och för sent eftersom också EU styrs, inte av en utan av ett 30-tal Hillarys.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
Anna Sjödin kan väl bli landshövding i Kronoberg den platsen är ledig,
dom hade en landshövding som de kallade för betongmormor sä länsborna är vana.
En rad intressanta iakttagelser, Kurt, beledsagade av kommentarer, som jag till största delen bara kan instämma i. Några spännande mothugg kan jag alltså inte prestera. Däremot kan jag rikta uppmärksamheten på ännu ett område, där Alliansen inte tycks utföra det man hade förväntat sig - utan tvärtom fullfölja och t.o.m. i vissa avseenden skärpa det av statsfeminismen uppgjorda programmet.
Så här är utgångsläget beträffande den svenska skolan och läran om genusperspektivet (från ett Flashback-inlägg nyligen av sign. Belzebub):
? --- fick höra att på dagis får/bör man enligt instruktioner inte längre säga pojke och flicka utan "barn med snopp" och "barn med snippa." Och detta nedan citerade kommer från [läro]boken Forum samhällskunskap 1 ---:
DEN ORÄTTVISA GENUSORDNINGEN
Oavsett vår inställning i dessa frågor är vi alla överens om att män och kvinnor inte har samma ställning i samhället. Det råder en speciell genusordning - och den är orättvis. Den ger i många fall män speciella förmåner och en mer framskjuten ställning i förhållande till kvinnor. Våra uppfattningar om genus påverkar bland annat hur hög lön vi får eller vem som blir företagsledare. Det betyder att män och kvinnor inte är jämställda. En genusordning där män har de viktigaste positionerna i samhället brukar kallas för patriarkat (mansvälde) och den politiska rörelse som försöker öka jämställdheten i samhället kallas för feminism.?
Vidare:
De mest uppmärksammade anmälningarna till ERK (Näringslivets etiska råd mot könsdiskriminerande reklam) inför julen gäller - nu som tidigare år - inte "sexualiseringen av det offentliga rummet" utan flera stora företags "kvinnoförnedrande" och "könsrollskonserverande" reklam för leksaker och barnkläder. Företagen låter nämligen helt rått påskina, att pojkar och flickor skulle ha något olika preferenser beträffande bådadera. Nyligen har t.ex. varuhuskedjan JYSK blivit fälld av ERK av denna anledning. (Se t.ex. Google.)
Det finns egentligen bara EN leksak, som både svenska feminister, ERK och JÄMO sluter till sitt hjärta utan invändningar, årets önskejulklapp:
http://www.malmgrenpaintings.se/1984_delsida.htm
Man väntar på Alliansens klara ställningstaganden i diverse genus- och queerrelaterade frågor. Hittills vet vi bara, att den har för avsikt att ytterligare skärpa straffen för "sexköpare".
Herr Lundgren avslöjar i detta blogginlägg att hans åsikter beträffande ägande av företag inte skiljer sig i art bara grad från resten av den marxistiska journalistkåren. Det vore intressant att höra en precisering av vad som är så bra med att staten äger företag. Och om det är bra att staten äger ett företag, varför inte alla företag. Kanske Herr Lundgren även kan definiera det som är så "viktig" verksamhet att staten bara måste bli en aktör. Själv tycker jag mat är viktigt vilket borde innebära att staten kanske ska äga minst hälften av alla jordbruk å livsmedelsaffärer. Vänta, kläder är också viktigt, åsså bilar åsså media förstås.
Kanske man även kan få några exempel på framgångshistorier där svenska staten eller andra länder varit aktiva storägare (tips: DDR är inget bra exempel).
Till Håkan: Vad är
jordbruk å livsmedelsaffärer?
Menar du
jordbruk, åar (älvar), livsmedelsaffärer?
Det är idioti att sälja en ko som mjölkar bra. Ett lätt räknande kan visa om det är klokt eller oklokt att sälja ut de statliga bolagen. Så här är uppställningen:
1.) Hur mycket har de statliga bolagen tillfört statskassan de senaste, låt säga, 20 åren?
2.) Vad får man betalt vid en försäljning?
3.) Hur stort kan man förvänta sig att inkomstbortfallet blir under de kommande, låt säga, 20 åren?
Addera och subtrahera, klart! Blir det ett minus eller ett plus på slutsumman? Ett minus = idioti, ett plus = bra affär.
Det går snabbt utför med den borgerliga regimen, precis som när de kom till makten -76. Då hade de löntagarfonderna och upplånade 66 miljarder att "bränna". Dessa pengar finns inte idag.
Men tyvärr är minnet för kort hos många väljare och samtidigt har det tillkommit så där 1 miljon nya, sedan dess.
Jag ser inga starka skäl att staten ska äga särskilt många bolag alls. Det är en paternalistisk kvarleva, något som svensken i och för sig gillar. Men nostalgi och känslan av husses hand på axeln är inte skäl nog.
Statens roll är inte att låtsas vara investmentbolag. Det är oväsentligt för Sverige att ha bolagen som finansiella placeringar. Varför inte istället förbättra investeringsklimatet för medborgarna isåfall och lämna tillbaka pengarna till de som betalar ruljangsen och tar smällarna, nämligen vi?
Ifall bättre konkurrens behövs på marknaden, ex. vad gäller banker och bolån, så ska det inte ske med skattedoping utan med lämplig avreglering och konkurrenslagstiftning.
Ifall innehaven är "strategiskt viktiga" av någon anledning (oklart vilken) så får vi väl ta en titt på saken. Men vad skulle det vara? En gång i tiden var televerket ett naturligt monopol, så naturligt var det att alla konkurrenter måste förbjudas.
Så vi borde istället ständigt fråga oss, är det rätt att statstjänstemännen spenderar våra pengar på de sätt de gör. Varför ska vi alla finansiera ett flygbolag i mängden? Varför ett bolåneinstitut? Varför ett Fanerdun, för den delen? Och svaret, tror jag, blir vanligtvis att vi INTE borde göra det. Det finns helt enkelt bättre sätt att använda samma pengar.
Dock bör sägas att jag också är nyfiken på vad pengarna ska användas till. Det verkar inte bli skattesänkningar, staten går ju som vanligt med överskott.
Bearton: i den historiska ackuratessens namn borde du kanske slå upp när löntagarfonderna dök upp respektive lades ner. Och vad som hände med pengarna: de öronmärktes för ett ändamål som brukar anses som samhälleligt viktigt av alla partier, nämligen ... men det får du ta reda på själv.
Till Tom.
Mej veterligen, var det under Bildts regeringstid i början av 90-talet som nedläggningsbeslutet fattades.
Att c:a 25 miljarder placerades i stiftelser är väl gott och väl, men var är de andra 75 miljarderna.
Bearton:
"Det går snabbt utför med den borgerliga regimen, precis som när de kom till makten -76. Då hade de löntagarfonderna och upplånade 66 miljarder att "bränna"." resp. "Mej veterligen, var det under Bildts regeringstid i början av 90-talet som nedläggningsbeslutet fattades."
Bildtregeringen avskaffade löntagarfonderna, korrekt, och när började man samla pengar i dessa fonder?
KL verkar, som alla svenskar, egentligen vara sosse, fast han förstår det inte själv (eller skämtar han?). Självklart finns det ett egenvärde i att sälja ut statlig verksamhet! Staten skall inte vara ägare av verksamheter, t.ex. börs, banker, etc. som den skall reglera via lagstiftning. Att sälja ?saker som är olönsamma och inte fungerar? är knepigt, åtminstone om man vill ha mer än en symbolisk krona för det.