Älskade stats-TV - tack för Fidel
Jag måste säga att jag är tacksam mot stats-tv att den lät mig återuppleva 70-talet:
- fyra timmars retro-tv med Fidel Castro var ett sådant dèja vu att jag rördes till tårar och mindes mina yngre år vid högskolor och universitet då Fidel och Che var de ideologiska husgudarna.
Jag hittade inget annat bland mina 38 Viasatkanaler (guldkund för halva priset är jag) än Fidelprogrammen att underhålla mig med.
Den första filmen, den svenska, var ju en kalkonrulle som hette duga. Tre svenska Che-kopior lät Fidel babbla oavbrutet till svenskarnas förtjusta stönanden, inte en motfråga.
Oliver Stone-filmen var, kan man säga, en mer avancerad kalkonrulle med en åldrande Fidel, icke utan charm förvisso, som tilläts lägga ut texten om sina stordåd, inte en enda kritisk fråga under hela filmen, som om man skulle ha låtit Hitler skriva sin egen historia; filmen avslutades med ett stort kramkalas när Stone-gänget flögs ut från Kuba, om inte jag såg fel så stod Oliver Stone och grät av rörelse sedan han kramat och pussat Fidel.
Som avslutning på Fidelpropagandan kom en bedagad skönhet, Fidels älskarinna, till tals i ytterligare sentimentaliserad rulle.
Herre du min je, som di säger i Värmland;
Allt detta hölls samman av en mörkhårig Bimbo som ingenting visste och därav följde att hon heller inte hade något av intresse att framföra;
om jag får gissa kan hon heta Jessica.
Om det någon gång stått klart att stats-tv måste avskaffas, säljas ut eller privatiseras var det i går kväll.
Nu är det momentum, slå till nu.
Eljest blir man ju allt mer besviken på den borgerliga regeringen för var dag som går - detta röstade jag inte på.
I går hörde jag arbetsmarknadsministern Littorin bli intervjuad i Bryssel.
Han förklarade att han i Vaxholmsfallet intar samma hållning som s-regeringen; han försvarar alltså vad som skett, Byggnads skamliga tvångsmetoder, han försvarar allt utom själva buandet!
Är då detta den nya alliansen, den som skulle befria Sverige?
Den har inte åstadkommit någonting av värde ännu - var är förslagen om fastighetsskatten, om byråkratin, om lättnader för företagen, var är förslagen som befriar landet ur LO:s järngrepp;
kort sagt : var är frihetsreformerna?
Nya England:
Kan inte
sätta räntan
Jag läser dagligen Daily Mail, härligt konservativ, uppkäftig och kritisk på ett sätt som får Svenska Dagbladet att framstå som en tidning nära lierad med Castro; visst är Mail stundom en skandaltidning, men även skandaler är underhållande och kläder av makten dess insignier.
Varje dag finns en spalt från parlamentet skriven av Quentin Letts - något roligare, vanvördigare och kvickare kan man inte läsa - hela Blairgänget med Tony själv and two jags Prescott i spetsen är, kan man förstå, a laughing stock numera - jag tror inte att det någonsin funnits en engelsk regering så djupt nersjunken i allmänt förakt, inte ens Chamberlain under hans mörkaste stunder, inte ens Wilson eller Heath - nya Labour har varit en katastrof för England, till exempel invandringspolitiken.
I torsdagens Mail kunde man läsa att ingen vet längre hur stor invandringen till England är från de nya EU-länderna; Tony Blair tippade att det skulle komma drygt 15 000, det anses nu ha anlänt över 600 000, men enligt Mail kan denna siffra lika väl vara en miljon, en och en halv eller två miljoner - ingen vet längre, allt har blivit ett enda totalkaos.
Det har gått så långt att engelska riksbanken har skrivit till Labour-regeringen och krävt besked om hur många invånare England egentligen har.
Med en okänd demografisk faktor på mellan en och fem miljoner människor skvalpandes runt oräknade i ekonomin, hör nu :
Kan inte engelska riksbanken sätta räntan på rätt sätt.
Vad som håller på att destruera England som nation, som vi känner den, är följande faktorer : en absurd politicial correctness-attityd framdriven av Labour och tillämpad på ett helt vanvettigt sätt, kompensationskulturen, den totalt oreglerade invandringen, EU-medlemskapet, bidragskulturen, utökat regionalt självbestämmande (Skottland vill bryta sig ur), förfallet i skolorna och inom den statliga (NHS) sjukvården, Labourlögnerna och Labourmutorna i parlamentet (överhuset), islamiseringen och avkristnandet av hela samhället.
300 000 engelsmän lämnar landet varje år, de flyr till Australien, Nya Zeeland samt den franska landsbygden.
Jag kom nu på varför svenska tidningar, DN, Svenska Dagbladet, G-P, Sydsvenskan är så tråkiga :
De bjuder inget tuggmotstånd, de är som skivad formfranska, kan tuggas av en tandlös.
- fyra timmars retro-tv med Fidel Castro var ett sådant dèja vu att jag rördes till tårar och mindes mina yngre år vid högskolor och universitet då Fidel och Che var de ideologiska husgudarna.
Jag hittade inget annat bland mina 38 Viasatkanaler (guldkund för halva priset är jag) än Fidelprogrammen att underhålla mig med.
Den första filmen, den svenska, var ju en kalkonrulle som hette duga. Tre svenska Che-kopior lät Fidel babbla oavbrutet till svenskarnas förtjusta stönanden, inte en motfråga.
Oliver Stone-filmen var, kan man säga, en mer avancerad kalkonrulle med en åldrande Fidel, icke utan charm förvisso, som tilläts lägga ut texten om sina stordåd, inte en enda kritisk fråga under hela filmen, som om man skulle ha låtit Hitler skriva sin egen historia; filmen avslutades med ett stort kramkalas när Stone-gänget flögs ut från Kuba, om inte jag såg fel så stod Oliver Stone och grät av rörelse sedan han kramat och pussat Fidel.
Som avslutning på Fidelpropagandan kom en bedagad skönhet, Fidels älskarinna, till tals i ytterligare sentimentaliserad rulle.
Herre du min je, som di säger i Värmland;
Allt detta hölls samman av en mörkhårig Bimbo som ingenting visste och därav följde att hon heller inte hade något av intresse att framföra;
om jag får gissa kan hon heta Jessica.
Om det någon gång stått klart att stats-tv måste avskaffas, säljas ut eller privatiseras var det i går kväll.
Nu är det momentum, slå till nu.
Eljest blir man ju allt mer besviken på den borgerliga regeringen för var dag som går - detta röstade jag inte på.
I går hörde jag arbetsmarknadsministern Littorin bli intervjuad i Bryssel.
Han förklarade att han i Vaxholmsfallet intar samma hållning som s-regeringen; han försvarar alltså vad som skett, Byggnads skamliga tvångsmetoder, han försvarar allt utom själva buandet!
Är då detta den nya alliansen, den som skulle befria Sverige?
Den har inte åstadkommit någonting av värde ännu - var är förslagen om fastighetsskatten, om byråkratin, om lättnader för företagen, var är förslagen som befriar landet ur LO:s järngrepp;
kort sagt : var är frihetsreformerna?
Nya England:
Kan inte
sätta räntan
Jag läser dagligen Daily Mail, härligt konservativ, uppkäftig och kritisk på ett sätt som får Svenska Dagbladet att framstå som en tidning nära lierad med Castro; visst är Mail stundom en skandaltidning, men även skandaler är underhållande och kläder av makten dess insignier.
Varje dag finns en spalt från parlamentet skriven av Quentin Letts - något roligare, vanvördigare och kvickare kan man inte läsa - hela Blairgänget med Tony själv and two jags Prescott i spetsen är, kan man förstå, a laughing stock numera - jag tror inte att det någonsin funnits en engelsk regering så djupt nersjunken i allmänt förakt, inte ens Chamberlain under hans mörkaste stunder, inte ens Wilson eller Heath - nya Labour har varit en katastrof för England, till exempel invandringspolitiken.
I torsdagens Mail kunde man läsa att ingen vet längre hur stor invandringen till England är från de nya EU-länderna; Tony Blair tippade att det skulle komma drygt 15 000, det anses nu ha anlänt över 600 000, men enligt Mail kan denna siffra lika väl vara en miljon, en och en halv eller två miljoner - ingen vet längre, allt har blivit ett enda totalkaos.
Det har gått så långt att engelska riksbanken har skrivit till Labour-regeringen och krävt besked om hur många invånare England egentligen har.
Med en okänd demografisk faktor på mellan en och fem miljoner människor skvalpandes runt oräknade i ekonomin, hör nu :
Kan inte engelska riksbanken sätta räntan på rätt sätt.
Vad som håller på att destruera England som nation, som vi känner den, är följande faktorer : en absurd politicial correctness-attityd framdriven av Labour och tillämpad på ett helt vanvettigt sätt, kompensationskulturen, den totalt oreglerade invandringen, EU-medlemskapet, bidragskulturen, utökat regionalt självbestämmande (Skottland vill bryta sig ur), förfallet i skolorna och inom den statliga (NHS) sjukvården, Labourlögnerna och Labourmutorna i parlamentet (överhuset), islamiseringen och avkristnandet av hela samhället.
300 000 engelsmän lämnar landet varje år, de flyr till Australien, Nya Zeeland samt den franska landsbygden.
Jag kom nu på varför svenska tidningar, DN, Svenska Dagbladet, G-P, Sydsvenskan är så tråkiga :
De bjuder inget tuggmotstånd, de är som skivad formfranska, kan tuggas av en tandlös.
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
En liten petitess: "Kan inte engelska riksbanken sätta räntan på rätt sätt."
Det endast marknaden som kan sätta den rätta räntan.
1989 förutsåg jag att Sverige skulle hamna i en svår ekonomisk kris. Detta beror inte på att jag är överintelligent. Jag är dum som en gammal padda. Det som hände var att jag lärde mig något som inte lärs ut på några universitet. Nämligen: "Den Österrikiska Skolans Konjunkturteori" av Ludwig von Mises (1912).
Det som hände i USA 1922-1929 och i Sverige 1986-1990 var att centralbanken satte räntan under marknadsräntan samt att bankerna genom en utlåningsexpansion (ökning av penningmängden), stimulerade både konsumtion och investeringar. Detta leder till felinvesteringar som förr eller senare måste avvecklas pga bristande lönsamhet. Felinvesteringarna uppkommer i den tunga industrin i början av produktionskedjan (i de företag som är längst från konsumenterna). Neddragningarna fortplantas genom hela produktionskedjan fram till konsumentledet.
Felinvesteringar innebär att investeringarna hamnar på fel ställen i produktionskedjan. När räntan sänks under marknadsräntan blir även lågförräntande projekt lönsamma att genomföra. Dessa projekt genomförs i den kapitalintensiva industrin - råvaror, gruvor, stålverk, industrin som tillverkar maskiner och utrustning, företag som tillverkar varaktiga konsumentprodukter som kylskåp, spisar etc.
Samtidigt blir det för få investeringar i leden närmast konsumenterna. När människor ökar sin konsumtion är det inte främst varaktiga varor de köper som kylskåp och spisar, utan mer av service och tjänster samt mer lyxbetonade produkter. Exempelvis krogbesök, resor etc, sådant som den tunga industrin inte tillverkar. Företagens produktion kommer inte att helt och hållet att överensstämma med konsumenternas efterfrågan.
Det andra problemet är att den tunga industrin i sina kalkyler har räknat med låga kostnader - låg ränta, för låga lönekostnader, för låga råvarupriser etc. När både konsumtion och investeringar ökar skapas en press uppåt på alla priser. Investeringsprojekten blir olönsamma och kraftiga nedskärningar uppstår. Exempel på detta är SAABs bilfabrik i Malmö och Volvos fabrik i Uddevala. Detta var lönsamma projekt när de påbörjades men efter ett tag hotade de företagens överlevnad. En period av våldsamma neddragningar påbörjades.
Varför är detta en statshemlighet? Därför att skatteintäkterna ökar när penningmängden ökar. Det går också att låna till de offentliga utgifterna. Det handlar inte enbart om att låna till underskott utan också om att kunna sälja nya statsobligationer när de gamla löses in.
Vid en fast penningmängd skulle staten inte kunna låna till ett underskott. Sparandet skulle inte räcka till. I varje så skulle investeringarna inom näringslivet trängas ut. Skälet till att politikerna vill har höga offentliga utgifter är att de måste muta sina prioriterade väljargrupper.
Min egen idé är att vi skall gå över till guldmyntfot - men var är denna fot, ingen har sett den sedan början av 30-talet...
Ibland Kurt, babblar du på som om du vore senildement.
Först är du tacksam, rörd till tårar och får en nostalgitripp, sedan vill du privatisera den enda kanal du funnit värd att se på, bland så många privatiserade, reklamstödda kanaler.
Hur fan ska du ha det egentligen. Du är ju värre än dina nyvalda kompisar i regeringen, så som du kastar dej fram och tillbaka mellan ytterligheter.
Jag tyckte du skrev hyfsat dagen innan, men nu flaxade du bara omkring.
När det gäller avskaffandet av fastighetsskatten och andra utfästelser, är det väl ganska uppenbart att dessa måste finansieras på något sätt, eller hur.Det är exakt samma metodik som en enskild familj använder för att hålla koll på intäkter och utgifter, fast med flera nollor. ( Siffermässigt alltså. )
Vill frugan ha en Hästens säng och jag en ny dator, men intäkterna inte räcker till bägge inköpen, då måste någon bli utan sitt önskemål.
Någon av oss blir glad och den andre blir sur, om vi nu inte lånar pengar i bank för att finansiera "kalaset". Med risk att vi både framöver blir sura, för lånet ska räntas och amorteras av.
Exakt så enkelt är statens finanspolitik.
Det gäller alltså att tänka till lite innan man lägger sin röst.
Problemet är alltså, att när man nu börjar rumstera om bland statliga intäkter och utgifter, så är inte hela den borgerliga väljarkåren skyddad. I första hand drabbas de väljare som ordnade de sista, avgörande procenten till valseger.
När jag går till vallokalen för att rösta, har jag alltid tänkt så här:
Jag lägger min röst på det minst onda av sju onda ting.
Fast i år var de väl minst fjorton.
Ungefär som att välja mellan pest och kolera.
Jag tror personligen, att vi slipper nog i sinom tid den förhatliga fastighetsskatten, men vi "vanliga inkomsttagare" får själva betala avskaffandet, pecis som med sängen och datorn.
Varje gång något alldeles sanslöst positivt sades om Castro så log programledaren så brett att ... man borde haft bredbilds-TV?
Jag spydde aldrig utan tittade mest på annat. Woody Allen var bra. Men det är sant att SVT borde läggas ned.
Bearton:
Ditt kvasiresonemang betr dator och säng är så typiskt (s)venskt.
Problemet är inte att resurserna inte räcker till. Problemet är, i ditt fall, att du köper en säng och en dator - och kastar bort datorn!
Resultatet blir, totalt sett, en dyr säng!
Du har helt enkelt använt pengarna på fel sätt!
"Varje felaktigt använd skattekrona är en stöld från medborgarna". Var det inte så det hette?
Till en av de ovanstående
kommentarerna vill jag bara säga att jag vägrar att skriva OBS ironi varje gång jag förfaller till sådan, och Gud hjälpe mig, det blir ofta.
Nu blir det ironi. Varning.
Men nog var Castro söt, hade karameller i bilen isället för cigarrer, i bakrutan låg en pistol i ett hölster, en jättekaravan med svarta Mercor drog genom den utfattiga landsbygden där uråldriga maskiner stånkade fram över åkrarna - Havanna verkar ju K-märkt rakt över, vilka bilar, vilka vackra hus i en förfallen skönhet.. Jag såg samma sak i DDR : eftersom kommunismen aldrig får pengar över till förändring blir allt vid det gamla. Städerna har sluppit all exploatering, som dragit fram över västvärlden.
En fågelskådare från Öland som besåg alla träsk och sumpmarker i Balticum kom hem alldeles hänförd, så många konstiga pippi hade han aldrig sett. Kommunismen hade inte rört ett träsk på 50 år. På Öland är allt utdikat.
Jag skulle nog, innerst inne, egentligen, gilla ett sådant stillastående system.
Ty jag är en sant konservativ person som lever enligt mottot : Jag är emot alla förändringar även sådana som är till det bättre. Detta tror ni skulle vara ironi, så fanen heller...
Nej, men bäste Erik H. du menar väl ändå inte att vår nuvarande regering skulle kunna slopa fastighetsskatten med bibehållna intäkter. För bibehållas ska de till varje pris, tycks det.
Därför vill man nu fördubbla A-kassepremien och försäkringsbolagen skall betala trafikoffrens sjukvård, för att finansiera fastighetsskattens borttagane.
Har aldrig påstått att skattemedlen används på rätt sätt. Oavsett vad skatteintäkterna tar vägen, så är det så att behovet är större än tillgången. Det bevisar ju den stora statsskulden.
Förstår inte påståendet att min liknelse skulle vara typiskt för svenskar ( eller sossar ). De flesta har väl åtminstone tagit sej genom småskoleräkningen, om vi bortser från de mest extrema u-länderna.
Jag misstänker att det var mitt inlägg, som fick dej att återigen omtala, att du inte vill varna för dina ironiska infall varje gång.
Det behöver du inte för mitt vidkommande. Jag kan skilja agnarna från vetet.
Men det finns många som inte kan. Och det finns ett ordspråk: Ingen rök utan eld.
Eller om du vill så här: Sprider man skit omkring sej så trampar man snart i det själv.
Vidare Erik H. Jag är egen företagare, så jag vet precis vilka skatter och avgifter som känns som rena stölden.
Ironi eller inte. Nu berör du ett nytt ämne. Utveckling och framåtskridande är inte fel. Vi kan bara inta handskas med allting vi hittar på. Syftet med en inovation kan vara hur gott som helst men kan i flesta fall missbrukas.
Du sitter nu vid en dator, en alldeles förträfflig apparat, men den kan brukas både lagligt och olagligt. Den är till stor hjälp på många områden, men ställer också till med mycket elände.
Att hänvisa till expertis pga att man är egen företagare är ett s.k. "appeal to authority", ett "fusk" i debatter som försöker hävda att vissa åsikter är rätt pga den som framför dem. (Typ "Vi är stats-TV, så vi vet hur älskad en diktator är, det fattar inte tittarna")
Mona Sahlin var också egen företagare, och en del andra i S-partitoppen. Mig veterligt har ingen av dem drivit ett företag som gått med vinst utan att det fått intäkter från partivänner.
Att sedan hävda att man vet vilka avgifter som "känns som rena stölden" är ett "appeal to emotion". Man kan lika gärna hävda att all skatt "känns" som stöld, eller att det "känns som stöld" att betala i en affär.
Sedan ställs frågan: "du menar väl ändå inte att vår nuvarande regering skulle kunna slopa fastighetsskatten med bibehållna intäkter."
Vilket följs av exemple på hur just det skulle gå till: "Därför vill man nu fördubbla A-kassepremien och försäkringsbolagen skall betala trafikoffrens sjukvård, för att finansiera fastighetsskattens borttagane."
Det hävdas alltså att A går inte att göra utan att minska X. Därför vill man nu göra B, för att ha X på samma nivå när man minskar A, vilket betyder att de som vill minska A har fel, för det går inte.
Eller för att ta det tidigare exemplet: Jag vill ha en dator och en säng, men om jag går ner i inkomst har jag inte råd med båda. Därför jobbar jag extra på helgerna, så har jag råd med båda. Varpå det hävdas att det inte går att betala båda med minskad inkomst.
Jag får huvudvärk av sånt resonemang...
Det sista skrämmer mig. Det är precis den logiken som totalitära krafter åberopar. "Detta kan användas till både gott och ont, det kan ställa till mycket elände." Det som alltid kommer efter, ibland outtalat, är "så någon måste kontrollera hur det ska få användas".
Och den som ska bestämma är alltid de själva, de vet ju bäst ("appeal to authority"). Antingen det gäller hur man ska bedriva revolution på Kuba, vilka som bör stoppas i fängelse och avrättas för "folkets bästa", vilka program på stats-TV "folket" ska titta på för att bli "politiskt upplysta", eller vilka sidor som ska stoppas på internet.
För "folket" kan ju inte handskas med allt som hittas på...
Utan fritt tänkande folk blir det ingen utveckling eller framåtskridande. Det är ingen slump att datorn uppfanns i USA och inte på Kuba.
Men himmel Erik vad du vecklar in dej. Du slår ju knut på dej själv.
Inte konstigt alls om du får ont i huvudet. Du har ju det under armen.
Har inte skrivit ett ord om inkomstsänkning eller att jobba extra om helgerna. Jag försökte med enkel pedagogik visa,att när det handlar om finanspolitik, finns det alltid förlorare, när det finns vinnare.
Därmed inte sagt att det måste vara så.
Men nu agerar man så i verkligheten, oavsett om man är moderat eller vänsterpartist.
Jag påstod att pengapolitik är enkelt. Småskoleräkning, fast med fler vidhängande nollor.
Vad det gäller mitt företag, går det alldeles utmärkt att sköta ekonomiskt, utan att vara något räknesnille, t.o.m. utan A,X eller B.
Vidare är det så att jag hävdar ingenting som inte var och en, själva kan se och höra, bara de begåvats med rättskänsla, solidaritetskänsla och vanligt sunt bondförnuft.
På en punkt håller jag med dej. Det är ingen slump att datorn kom från USA.
Men det bevisar inte att det är ett bra land att leva i. Snarare tvärt om. De har sina 22 miljoner missanpassade, och 60 % som inte har råd med en sjukförsäkring, som kan hjälpa dem ekonomiskt till en vettig sjukvård, när de blir nedslagna eller beskjutna av någon "fri" galning. Om de överlever.
F.ö. räcker inte kontrollorganen längre till i vårt eget land heller, så snart blir vi alla "fria" att med vilka medel som helst roffa åt oss, från vem som helst.
Sverige har aldrig haft så många fängslade personer som vi nu har. Det visar väl på en viss trendriktning. Men du kommer väl att påstå att de sitter inlåsta p.g.a. ett missriktat rättssamhälle.
Herregud, Bearton. En sak är säker, du är fastklistrad i fördomar om USA. Jag har bott i detta "hemska" land i åtta år, både i syd och nordstater. Precis som du trodde jag att jag skulle bli ihjälskjuten så fort jag steg ur planet. Det är ju den bilden våra medier och Michael Moore så skickligt förmedlar. Men hör och häpna, jag känner mig mycket säkrare här än på Stockholms gator oavsett om jag promenerar omkring i Miami eller New York. Sjukvården har jag också mycket god erfarenhet av. Brister finns utan tvekan men den som tragglat runt på landstinget eller dött medan de väntat på vård i Sverige vet att den svenska modellen långt ifrån fungerar. Jag är så trött på detta slentrianmässiga USA-kritiserande. Misinformationen är total.
Hur man än uttrycker sej så kan det slå tillbaka på en själv, Erik. Det handlar bara om hur man vill tolka och förvränga.
Vill bara hänvisa till din egen text ovan.
Att hänvisa till expertis p.g.a. att man vistats i USA i åtta år är ett s.k. "appeal to authority", ett fusk i debatten o.s.v.
tills du lyckades ta dej hem levande till Sverige. Får en känsla av att du borde stannat där.
För övrigt förvandlade du ett enkelt, lättfattligt räkneexempel till en massa ordbajs.
Till sist. Det är ingen idé att du bemöter mitt sista inlägg. Kommer inte att besöka den här bloggen någon mer gång. Jag har nämligen förstått att den inte har något syfte, ingen målsättning, vill inte förmedla något, helt enkelt oseriös.
KL vill bara få utlopp för sin skrivlust. Det är bara ordbajs det också. Ingen idé att kommentera det han skrivit, för då får man beskedet, att han menade ingenting med det han skrev.
Haha. Bearton. Sicken nolla. Men kul var det.