Räddhåga styr våra liv
Enligt gröna vanföreställningar skall vi leva efter försiktighetsprincipen: Om något kan vara farligt skall vi handla på ett sätt som om farligheten vore ett vetenskapligt bevisat faktum; och, nota bene, det räcker med en mikroskopisk misstanke om farlighet.
Detta är nu en politiskt överordnad politisk maxim, ett paradigm.
Tänk er denna maxim tillämpad på den tekniska utvecklingen, var vore vi då ?
1. Någon gnider ett kattskinn mot en ebonitstav i mörkret; det blixtrar och sprakar. Vem vet om inte detta är livsfarligt. Varna Faraday.
2. Kokande vatten avger ånga, tänk om man kunde använda trycket till någonting, till exempel att utföra ett arbete? Nej, det kan bli en explosion i kärlet, bäst att vara försiktig och avstå. Säg till Watt att sluta experimentera.
3. Enbart själva ordet explosionsmotor visar ju hur farlig den är. Herr Diesel varnas.
4. Vilket blyklot kommer fortast till marken, det som väger 100 kilo eller det som väger tio? Nån kan få kloten i skallen om jag släpper dem från kyrktornet, bäst att låta bli; vi skiter i Newton.
5. En samstämmig läkarkår säger att blodet koagulerar hos en människa som färdas fortare än 40 km i timmen; att åka baklänges i denna svindlande fart skall vi bara inte tala om.
6. Eftersom jorden är platt kommer alla fartyg som färdas för långt åt något håll att falla ner över kanten. Stanna hemma, snälla Columbus. Om jorden vore rund skulle det innebära att vattnet rann av, det begriper väl var och en; och om jorden är rund innebär det att man måste segla uppåt, och det går inte.
7. Ett flygplan som överskrider ljudets hastighet kommer att slitas i stycken. Yeager, vi skiter i rekordet, det går fort nog ändå.
8. Sedan 1860-talet har medeltemperaturen ökat 0.6 grader; det innebär att om 10 000 år kommer jorden att ha en medeltemperatur på ca 600 grader och vara helt översvämmad av kokande vatten.
9. Att röntga sig kan vara farligt ty det orsakar cancer hos 0.000003 promilleppm av de röntgade; därför är det bättre att ”Kloka Gumman Sara” bestryker dig med tjärsalva ur sitt gethorn.
10. Jag skulle väl ha haft ett tionde farlighetsmoment, men kan inte komma på nåt.
VÄDRET : Nu snöar det igen, riktigt ymnigt, det är tre grader varmt ändå, så heja våren. När det snöar i april ska man uttala följande ordspråk ur bondepraktikan:
”Aprilsnö är fåragö.”
Inte för jag begriper vad det betyder, men det låter ändå bra på nåt vis... Klokt...
Om jag säger det till min granne när jag möter honom vid brevlådan, vad kan han då svara annat än: Va sa du?
Jo, jag sa att...
Och...
Ja, det var inte mer...
PRIVATA PENGAR : I går kväll hade TV4 ett långt och upphetsat inslag om moderaterna; indignationstemat var att partiet tog emot privata donationer. Så långt har den socialistiska inskolningen gått bland landets journalister, att det anses skumt om privata pengar, som staten en gång beskattat, skänks till en ideologisammanslutning som man råkar gilla.
Däremot anses det uppenbarligen helt okay att LO ”stjäl” 100 miljoner kr av medlemmarnas fackavgifter och skänker dem till ett parti som hälften av medlemmarna inte röstar på. En tredjedel av LO:s medlemmar röstar på moderaterna så 30 sköna LO-miljoner borde gå till det nästa största arbetarepartiet, inte sant, men nu rör v i oss i skumma tassemarker, som ligger på gränsen till territoria crimen och territoria maffioso.
MER TV : CNN sände direkt från upploppen i Paris under två timmar i går kväll; en miljon protestanter på benen. Våld och stenkastning, dans på gatorna. Jag både fascineras och stöts bort.
Fascineras därför ett engagemanget finns där; vi behöver mer av sådant i vårt land, till exempel att pensionärerna vräkte systemet över ända och satte eld på bilar i tusental över den pensionsbluff politikerna utsatt dem för, alla grundlurade, och värre kommer det att bli när bromsen slår till.
Stöts bort; nej så tusan heller, tänker jag i detta nu; den där vidrigt högfärdige Lillepin och mutkolven Chiraq kan gott ha det.
Men om ni ska ha en lugn semester åk inte till Paris. Minsk i Vitryssland är däremot en lugn idyll med ett nöjt folk, förefaller det.
Så blixtrar människors möten förbi, vi förstår inte varandra.