Östra Ölands fria horisont

När Expressens chefredaktör Otto Sjöberg intervjuades i P1 i går försvarade han förstås publiceringen av bilden på Hagamannen med allmänintresset; men, för en tidning är allmänintresset bara ett delmoment nuförtiden. En tidning måste också inväga vad som finns på nätet när ett publiceringsbeslut tas.

Det blir ju nästan löjligt om en tidning skyddar en brottsmisstänkt person när vederbörande finns utlagd med bild och hela sin historia på nätet, för alla att se.

Ta Hagamannen. Han finns på bild på nätet, och inte bara herr Hagamannen, hela hans familj finns på nätet, frun, barnen och han själv, en leende lycklig familj med ett nyfött barn. På olika chatter finns hans adress, namnet på hans far och mor, vad de sysslar med, i vilken skola Hagamannen har gått, vad han hade för jobb på bilverkstaden, vad han och hans bror hade för öknamn i skolan etc etc.

Hagamannen är kartlagd in i minsta detalj, och med bild.

På nätet får man också namnet på den ledande miljöpartist i Stockholm som dömts för pedofileri; han lär visst haft aids och tyckte om att pinka på unga män.

På nätet kan man se bild på en annan sexualperverterad miljöpartist, dömd i Skåne för sexbrott.

På nätet kan man se bilder och få namnen på de flesta våldtäktsmän.

Att tidningarna i detta informationsöverflöd, och  med tanke på Efterlyst i TV3, beter sig som om nätet inte finns kommer att sänka trovärdigheten hos tidningarna, om nu inte dessa, som Expressen, vågar ta en del kontroversiella beslut om bild- och namnpubliceringar.

I mainstream media (det vill säga fegmedia) är nu Expressen den stora brottslingen, inte Hagamannen själv. När jag var ung och framåt journalist publicerade vi namnet på alla rattfyllerister, utan undantag, och alla som fick mer än sex månaders fängelse namngavs.

Dessutom kan man, tycker jag, fundera över varför en pizzabagare i Kalmar, som misstänks ha sålt några pizzor svart, en hederlig skattefuskare alltså, kan hängas ut med namn och bild men inte de män, som sparkade ner, misshandlade och drev ut studenten Peter Bresky i sjön där han drunknade.

Sådana publiceringsbeslut tyder på att brott mot staten anses allvarligare än mord och dråp. Och tidningarna upprätthåller denna samhällsupfattning dag efter dag genom sina anpassliga pibliceringsbeslut.

Så går mina tankar denna morgon till den 78-åriga damen, nyligen bypassopererad och med pacemaker, som nu åtalas för att hon ställt en stekpannan fel vid en sopsorteringsstation; hon avslöjades av en sopspion med kamera och åtalas av en åklagare, som tydligen saknar empati, sunt förnuft och vars huvud måste vara ett enda stort hål. Det finns nåt som heter obefogat åtal, och det är åtalbart det med.

Sverige har inget rättsväsende, vi har ett rättsoväsende.

LUNARSTORM : Jag ser att chattsajten Lunarstorm är till salu för 170 miljoner kr. Denna blogg säljs för 7 miljoner. Ge mig ett bud, någon...

ÖVERSVÄMNING : Ni minns att jag kallade den smältande snö för Mördarsnö; allt som är farligt nu för tiden blir nåt på Mördar... mördarvirus, mördarsnigel, mördaralger etc. Här i denna min hembygd slår naturen tillbaka med hjälp av mördarsnön. Stora marker som tidigare varit sjöar men som utdikats till åkermark blir nu åter sjöar.

På Ölands alvar är alla sänkor vattenfyllda och där badar folk. Bildbevis i Ölandsbladet. Alvarvattnet är 8 grader varmt.

ÅTALAD : Någon ny i sossetoppen som åtalats medan jag sovit? Har inte hunnit kolla alla källor än...

Hur in i glödheta skall Göran och Anitra kunna veta att ett husbygge skall ha  en arbetsmiljöplan? Är det inte Görans brorsa, som bygger corps de logiet, som skall veta sånt?

Tror ni att Anitra och Göran blir ett lyckligt par där på godset? Med en viss sorts kärlek är det så att den gemensamma drömmen, godsbygget till exempel, håller samman. När drömmen är uppnådd kommer den totala tomheten och separationen följer i dess spår.

IRAN : Enligt Seymor Hearsh i The New Yorker är bombkampanjen mot Iran tänkt att bli långvarig, så lång att folket hinner kasta av sig den förfärliga mullaregimen; minoritetsgrupper uppmanas att resa sig. USA och dess allierade betraktar premiärministern (utrota judarna-mannen) och hans medbrottslingar i regimen som ”nuts”, som inte förstår normaldiplomatiska relationer länder emellan; det är religiösa apokalypsmänniskor, vilka måste stoppas nu. Med bomber.

Över 400 mål skall slås ut, allt från underjordiska uranfaciliteter till ubåtar, flygfält och vapenfabriker.

Om så behövs med djuppenetrerande kärnvapen.

Apokalyps nu i liten och begränsad skala eller en världsomfattande apokalyps om några år när mullorna har skaffat kärnvapen.

Frågan är när anfallet kommer? Om Iran inte faller till föga tror jag vi får se nåt innan denna månads utgång.

JAN MYRDAL : Visst är karln fantastisk. Jag har läst hans inlägg i dagarna i Aftonbladet om Kambodja och massmorden, som Jan och hans kompisar inte kunde se när de var där på filmresa 1978; eftersom han inte såg något folkmord finns de inte. Han är som fyllot som bara letar efter de borttapade nycklarna under lampan, där man kan se.

Han påminner en del om de Röda Korsdelegater som inbjöds till Theresienstadt 1944. I detta läger bevisade tyskarna att några judemord inte förekom - se här hur de lever i högsta välmåga.

Jan Myrdal såg heller ingenting när han var i Kina 1964 och skrev rappporten om en kinesisk by. Då pågick en av världshistoriens största svältkatastrofer, och ett av de värsta bondeförtryck jorden någonsin bevittnat utspelades framför hans ögon. Han såg ingenting då heller. Pangloss på resa...

Jag har läst hans bok om Albanien på senare år, en förfärligt illa skriven bok om ett folk på väg mot undergången, det såg han inte, så klart.

En fullkomlig politisk idiot, det är den ene Myrdal, den andre Myrdal är den skönlitteräre Myrdal med hans minnesböcker i första hand, stor och klassisk skönlitteratur.

Den trejde Jan Myrdal är den passionerade försvararen av tryckfriheten i alla lägen och vart det än bär hän; för detta skall vi vara honom evigt tacksamma, annars hade det nog snävats in.

Det skulle vara intressant att få hans synpunkter på Muhammedteckningarna i förhållande till yttrandefriheten.

1. Myrdal en politisk idiot.

2. Myrdal en stor skönlitterär författare.

3. Myrdal en omistlig liberal debattör och förkämpe för tryckfriheten. I den senare egenskapen är det aningen märkligt att de friheter han så vältaligt försvarar för vår del aldrig anses värda att bli tillämpade i de länder där han har sina ideologiska sympatier.

På senare år har han också tagit till orda om den usla åldringsvården och den illasmakande servicematen, som inte ens kan kan föda en mager katt; i det senare kan vi väl alla hålla med honom; och så finns det en sak till med karln : han oroar hela tiden. Han tillhör ändå nationen och är lika svensk som en granbacke.