Politisk lördagsanalys - Fats Domino lever
I Kjell-Olof Feldts nya bok Min väg till politiken, som jag återkommer till, nämns några gånger att när arbetslösheten på 50- och 60-talen närmade sig två procent utbröt nästan panik i Erlanders regering; man tog löftet om full sysselättning, jobb för alla, på det tyngsta allvar.
Enligt den edlingska LO-rapporten ligger nu den reella arbetslösheten runt ca 20 procent, och regeringen gör ingenting för att skapa nya jobb i privata företag; det är istället ett ständigt rattande på bidragskranarna : jobb och praktik med bidrag, kompetensutveckling med bidrag, satsning på arbetslösa akademiker med bidrag, bättre sjukvård med nua bidrag, jobb i offentlig sektor med bidrag.
Aldrig ett ord om vad som kan skapa nya jobb, hur nya företag skall komma till, hur någon skall våga satsa av egna pengar på något som man inte vet vad det kommer att bli.
Risktagande uppmuntras inte, det är ett evinnerligt tal om trygghet, från vaggan till graven.
Golv skall höjas, tak skall sänkas, det skall bli mer av bidrag i alla kulörer. Denna regering synes oförmögen att tänka utanför bidragsparadigmet. Antag att den sade så här: Det är riskfyllt att starta företag, men vi uppmuntrar alla som vill att ta språnget ut i det okända, de första fem åren bjuder staten på arbetsgivaravgiften, våga, ta språnget.
I det senaste regeringsdokumentet, svaret på Bankeryd, förekommer trygghetsvalsen i alla paragraferna tillsammans med detta : Varje barn som lämnar skolan skall ha fullgoda kunskaper. Efter mer än 70 år av socialdemokratiskt maktinnehav är alltså löftet från regeringen att barnen skall kunna läsa när de lämnar skolan.
Mer ekologi och omställbarhet skall det bli i samhället. Perssons gröna folkhem är vanligt folks mardröm ty det innebär än dyrare bensin och högre elpriser.
Det lovas rundligt och paradnumret är tandvården : Fri tandvård för alla kommer att bli den sista insatsen i valpotten om allt ser ut att gå snett framåt nästa höst. Ett annat tips kan vara att socialdemokratin då i panik också lovar sänka bensinpriset.
Alla de namn som skymtar förbi i Kjell-Olof Feldts nya bok, politiker med stor tyngd, får mig att göra en del jämförelser : Gunnar Sträng-Per Nuder; parallellen är inte smickrande för dem som styr nu.
FATS DOMINO : I går körde jag Fats-låtar på stereon till minne av min ungdoms store musikidol - jag hamrade sönder mammas piano när jag försökte efterlikna den oförliknelige Bluesartisten; vi trodde väl alla att han hade försvunnit i New Orleans under orkanen Katarina, men i dag på morgonen rapporteras glädjande nog att han lever och att han synts kliva ombord på en räddningsbåt.
Det sägs på nätet och på olika chattsidor att det nu förekommer kannibalism i New Orleans eftersom folk inte har något att äta. Vreden mot president Bush tilltar och man vet inte hur det här slutar, antingen samling runt presidenten i en svår tid eller också all vrede mot honom.
AL QAIDA : Halshuggningskanalen Al Jazeera har åter visat bilder på al Zawahari, bin Ladens närmaste man, där denne får sitta och breda ut sig oemotsagd med allehanda hotelser; nu också mot Sverige för att vi har 92 man ur specialstyrkan i Afghanistan. Jag föreslår därför att vi tar hem våra gubbar så fort som möjligt och att vi anpassar oss till, hotet, som vi gjorde under Hitler och Stalin; vi har ju liksom anpassligheten i blodet.
För övrigt är det ett outhärdligt tillstånd för freden och demokratin att det finns en världsomspännande TV-kanal, som uppenbarligen ingår i terroristernas organisation och där de kan beställa tid för framträdanden - jag undrar hur stora summor som terroristerna göder Al Jazeera med.
DELETAR : På grund av utrymmesbrist på bloggen måste jag ta bort en del av mina egna inlägg samt kommentarer. Det finns 5 Mb till förfogande, allt snart fyllt. 5 megabyte åsikter, inte dåligt. Har allt detta skrivande gjort världen bättre, mer upplyst ? Eller är allt förgäves ?
SAMHÄLLSPROBLEM : Jag tror att de flesta strukturproblemen i samhället skulle kunna lösas om vi fokuserade på spetskompetens. När vi sätter fokus på ett problem, helst i ett mindset, uppstår genast ett demokratist underskott som enligt EU klart strider mot subsidiaritetsprincipen. Denna borde kunna allokeras i ett mer omfattande perspektiv utifrån våra grundläggande värderingar och inte lämnas åt sidan för slumpen att generera. Det blir då rena sudokon.
De hittillsvarande samhällsmodellerna har inte utgått från könsaspekten, maktordningen och underordningen, hierarkierna, - således är genderperspektivet helt nödvändigt i den spetskompetensforskning som bör ske vid universitet och högskolor; detta kallar jag själva problemformuleringen, ja, forskningsintensiteten.
Etnicitet och mångkultur är härvidlag drivande faktorer i det existerande problemkomplexet, redan uppfyllt till bristningsgränsen i forskarsamhället, men alls inte uppskattat efter förtjänst. Solidaritet, lojalitet är de ledstjärnor jag ser på firmamentet och för en fortsatt stark hållbar ekologisk utveckling, som måste innehålla en rik mångfald och mångkulturalism; det för framåt. Jag vet inte vad jag skriver, men nu är det i alla fall sagt.