Östra Ölands fria horisont

De böcker som säljer bra nu för tiden kan indelas i tre kategorier : deckare, ju tjockare desto bättre, kokböcker med matporrbilder och nazinostalgica; på det senare finns tydligen en efterfrågan som inte kan fyllas fort nog - strömmen av naziböcker är enorm och varje gång jag kommer in i bokhandeln häpnar jag över det nya antalet böcker som läggs ut på ett särskilt bord avsett för nazilitteratur : det är Hitlers generaler, tjocka böcker om olika slag till lands och sjöss, och Hitler själv förstås med det senaste tillskottet, Undergången, skriven av Joachim Fest.

Jag har inte sett filmen, men jag har läst färdigt boken, som för övrigt inte är särskilt tjock; boken är rakt igenom en sentimentalisering av Hitlergestalten och jag kommer på mig själv med sympatier; mot slutet av boken då Hitler står där helt ensam, övergiven av alla utom den trogna Eva, den sista som övergav honom var Himmler, hur som helst, jag blir på något sätt trollbunden av Fests skickliga framställning och jag blir på ett konstigt sätt medlidsam med den ensamme skakande gestalten där djupt nere i sin bunker. Jag måste till slut tvinga denna känsla av mig - oerhört skickligt skrivet, oerhört farligt - det är, enligt min mening, en omöjlighet att skriva om Hitler utan att tala om det oerhörda som hände - utrotningen av judarna. Den flodvåg av Hitlerböcker som nu väller fram döljer detta fruktansvärda faktum och förvandlar andra världskriget till underhållning - nazinostalgica.

Jag förstod att det bara var en tidsfråga innan någon skulle komma fram till  att Tysklands fantastiska propagandatidskrift Signal passar sig för bokutgivning; nu sker det emellertid. Nazijägaren Bosse Schön ger ut en bok om den tyska propagandan i Sverige och tidskriften Signal. Jag har inte läst boken så jag kan inte uttala mig, men om Signal vet jag en del. Ty jag jag har en hel bunta med Signal alldeles bredvid mig och sitter och bläddrar i dem ibland. Den tyska propagandan i Sverige var oerhört omfattande och kartlades strax efter kriget i en offentlig utredning : SOU 1946:80, Tysk propaganda 1939-45.

Signal var det. En dag för många år sedan passerade min vän Björn och jag Kullzéns antikvariat här i staden (Kalmar). I fönstret låg en hel hög med tidskrifter, Signal; alla hade fantastiska omslag ur bildsynpunkt och eftersom vi båda är bildintresserade gick vi in och köpte samtliga för en hundralapp, sedan delade vi upp Signalhögen. Det visade sig vara den tyska propagandatidskriften Signal.

Med tanke på tiden, 1941-45, och de rådande omständigheterna, totalt krig, är det ytterst märkligt att Tyskland kunde ge ut en så påkostad tidskrift. Den innehåller en bildpropaganda som ligger 50 år före sin tid, en redigering som Time Life ännu inte kommit till. På alla områden var Signal decennier i förväg, inte minst när det gäller högkvalitativa färgbilder som dras upp i jätteformat. Jag talar nu om det yttre, redigeringen och bilderna, men även det skrivna är skickligt hopkommet. Detta var alltså Signal, en nazitidning, med en ytterst modern redigering, måhända Goebbels hade ett finger med i hur nazibudskapet skulle läggas upp och förpackas; Signal beskriver också kriget som ett stort äventyr, precis som dagens flod av naziböcker.

Någon vecka efter det att vi köpt den tjocka bunten med Signal, flera årgångar var det, för en knapp hundring kom jag åter in i Kullzéns antikvariat för att titta på nya inkomna gamla böcker.

Det var redaktörn som köpte de tyska tidningarna, inte sant, Signal, sade herr Kullzén plötsligt.

Jo, det var jag, märklig tidskrift.

Jag kunde inte få köpa tillbaka allihop ?

Nja, varför det ? Vad är då herr Kullzén beredd att ge mig för pris ?

Samma pris, samma pris. Å lite ränta, 20 kr, kanske, ta en bok i hyllan också.

Nej, då blir det nog ingen affär.

Det tog ett tag innan jag fattade försöket med återköpet, men det visade att vi gjort ett fynd, vilket herr Kullzén nu fått reda på. Vi hade betalat 3-4 kr per ex, redan  då kostade  emellertid ett ex av Signal kanske bortåt 500 kr och eftersom detta är 25 år sedan kanske man kan få en tusenlapp för ett ex. Jag har åtskilliga tusenlappar i lådan...

VÄDRET; FRÖTJUV : Dimma, höstfukt, 12 grader varmt, äpplen faller ur träden, sädesärlan borta. Jag kan meddela att jag är en frötjuv. Med stigande ålder har intresset för växtodling ökat; därför plockade jag i går till mig fröer ur en kommunal blomsamling mitt i stan; det var stora gröna växter, som palmer. Jag skall plutta ner fröna i jorden och se vad som kommer upp.

Vi är en hemlig fröliga som om höstarna drar omkring och fyller fickorna. Känner ni igen er? Är vi brottslingar egentligen ?

EU-MONSTRET : Sedan i juli har EU utfärdat 1 843 direktiv, förordningar och lagar; vad vi ser framför oss är en byråkratiska hydra med många huvuden.