Östra Ölands fria horisont

Ring P1 heter ett program som aldrig låter en enda intressant åsikt komma till tals och till punkt, så fort det börjar brännas och en åsikt faller utanför det majoritetsgodtagna åsiktskomplexet stängs mikrofonen av.

Ta nu en fråga som jag råkar känna till, inte bara i lite allmänt så där utan i detalj och in till minsta kommatecken.

En kristen lyssnare från  Falkenberg ringde i morse och sade att han hade hört att kristna kyrkor inte får byggas i Saudiarabien eller andra muslimska länder, Iran.

Programledaren började babbla på det vildaste om att det fanns moskeer i olika storstäder.

- Men, jag frågar inte om det, finns det kyrkor i muslimska länder som Iran och Saudiarabien ? framhärdade vår vän från Falkenberg och så ville han dessutom underbygga sitt påstående med några korta fakta ur en bok.

Då kopplades han omedelbart bort och något annat mer trivialt ämne togs upp.

Att sluta röka var inte lätt; jag kommer i håg när jag fattade beslutet : det var en dag på redaktionen i början av 80-talet. Lars Engquist hade väl varit inne och bommat en cigg som vanligt, han var helt omöjlig på det. Vi satt tre i ett litet rum, alla rökte, att stiga in hos oss måste ha varit som att komma in i en gaskammare, men jag tänkte inte så mycket på det då och inte nu heller för den delen. Engquisten visste emellertid var cigaretterna fanns på hans tidning, Östra Småland.

En dag sade min journalistkollega och vän B. K. :

- Jag tycker det känns lite tungt i bröstet, svårt att andas, liksom.

Jag tittade på hans askfat och sade :

- Du tror inte att det kan ha nåt att göra med alla cigaretterna du rökt i dag (hans askfat såg ut som en igelkott med fimpar som taggar). Själv har jag alltid rökt bara några cigg om dagen, plus lite pipa.

- Kan jag väl aldrig tänka mig, jag röker ju Prince med filter.

Jag kände också lite brösttryck så jag satte mig att räkna ut hur lång den cigarett kunde vara som jag rökt under mitt dittillsvarande liv, antal cigaretter per dag gånger år och gånger en decimeter för så långa är dom. Jag kom fram till att jag rökt en cigarett som var en mil lång - från Kalmar domkyrka, förbi travet, förbi Smedby bort halvvägs till Nybro.

Helvete jag måste sluta, sade jag till mig själv och slängde ut cigaretterna genom bilrutan.

Kom hem, slog upp ett glas vin, tittade på tv, började läsa, blev extremt röksugen och tänkte : dumt att jag slängde dom, kanske dom ligger kvar.

Jag cyklade iväg bort mot gamla präktiga, nu nedlagda Nordchokklad där jag slängt ut paketet, och se, där låg det befriande paketet, men det var överkört flera gånger så allt var smulor utom längst in i ena hörnet där det fanns en oskadd cigarett - heureka, den smakade ljuvligt i vintermörket.

Så där höll jag på och

slutade i flera år ända tills för 20 år sedan då det sa stopp i hals, lungor och hela kroppen, faktiskt. Jag var tvungen att sluta. En rökare slutar aldrig av fri vilja, det måste hända något, är min erfarenhet.

Sedan dess har jag varit röksugen varje dag, oavbrutet i 20 år.

Häromdagen var det nära att jag föll igenom. Det finns inte så många piprökare längre, dock en och annan, lika sällsynt som härfåglar och sibiriska tallsparvar. Vi stod båda vid samma bokhandelsskyltfönster och tittade på det nyinkomna utbudet. Han började stoppa pipan med Greve Hamilton, en väl inrökt blanksliten pipa, färsk tobak. Han pysslade så trevligt med sin pipa, liksom smekte den ömt, han tände och en slinga piprök kom in i näsan på mig - alla djävulens frestelser satte in, inte ens pastor Green skulle kunna besvärja dem, och det var en centimeter ifrån att jag rusade iväg och köpte mig en pipa och en förpackning Greve Hamilton.

Alla journalister rökte såvitt jag minns, det hörde till på natten, kaffe och cigaretter var drivmedlet - några få renlevnadsjournalister fanns det, men de räknades inte och de sade aldrig nåt om vårt rökande eftersom det var ett naturligt och medfött journalistbeteende; man kunde också ha med sin hund på redaktionen, ingen tyckte det var konstigt, och man kunde ha med sitt barn om det var nödvändigt; jag bäddade åt min lilla tös på redaktionssoffan i all röken, ingen tyckte det var märkligt. Det var naturligt, avslappnat - händelsenyheter var bäst, indignationsjournalistik fanns knappast.

När den store Ölandsjournalisten Kjell Adler, Siam, fyllde 90 år gick alla Ölandsbladets journalister hem till honom för att gratulera. Kjell Adler, nästan blind, men  fortfarande skrivande och med i tidningsproduktionen, tog emot i sin stora läderfåtölj; vid sidan hade han ett rejält pipställ och en stor askkopp.

- Pojkar och flickor på Ölandsbladet, sade Kjell, tack för att ni kom när jag fyller 90 år, men det ska ni veta att hade jag inte rökt så förbannat hade jag nog varit 100 vid det här laget.

- Nu skålar vi i födelsedagswhiskyn.

Är jag en gnällig och kärlekslös person? Jo, det är jag nog, men så finns det också mycket att ogilla och gnälla över - det svenska politiska systemet, till exempel.

Efter att ha kommit halvvägs in i Bill Clintons memoarer (en väldig tegelsten) börjar jag förstå den dynamik och spänning som endast politiken i USA kan bjuda på. Och jag anar och förstår orsakerna till att den svenska politiken är så trist och bedövande tråkig och utan färgstarka personligheter.

Orsaken är att det i USA inte finns några pengabidrag till de politiska partierna. Varje ung man som vill göra karriär måste klara det själv, måste finansiera det själv, måste själv skapa den organisation och det nätverk av människor som kan föra honom fram till seger - och så skall vi komma ihåg att de flesta av de viktiga tillsättningarna sker genom val på delstatlig nivå.

Detta medför att det är de mest begåvade, de mest karismatiska, de mest riskbenägna och de som är mest dynamiska och framåt som sållas ut till ledande politiska positioner.

Bill Clinton till exempel försökte bli kongressman i unga år; han byggde upp sin egen organisation för detta val, han fixade pengar, en dollar här, en annan där. Han knöt till sig likasinnade, unga begåvade människor.

Han tog en risk och han förlorade kongressvalet och stod där med 40 000 dollar i egna skulder.

Han betalade av, ställde därpå upp för nästa ämbete : statsåklagare i Arkansas; han startade åter sitt nätverk, vann valet stort. Därpå satsade han på att bli guvernör i Arkansas. Detta var en än större process och krävde än mer pengar och en ännu bättre valorganisation; han vann, ställde upp en gång till, förlorade etc. Han var då bara 31 år, och hade varit guvernör i fyra år - i Sverige går de flesta kvar i komvux och daltas med vid den åldern, eller i nåt åtgärdsprogram hos AMS.

Under alla dessa valrörelser måste han och hans sympatisörer skaffa fram egna pengar, mest småsummor för i Arkansas finns inga storföretag.

Vad som är än mer påfallande är kontakten med yrkeslivet - Bill Clinton återvänder alltid till yrkeslivet som jurist när han inte befinner sig i politikens centrum. En annan påtaglig politisk faktor är de religiösa samfundens stora roll i politiken. Bill Clinton var/är djupt religiös, vilket gav hans politik också en andlig dimension, det blev en tilltalande mix av sociala åtgärder som grundades inte i politik utan i tro på politikens rättfärdighet. Bill Clinton drevs av ett patos för de fattiga och undanskuffade, en reminiscens också från hans egen barndom, som dock inte var så fattig som den framställs.

De svenska partibidragen kommer till slut att bli döden för det politiska systemet. Politiska partier kan nu existera utan medlemmar, ingen behöver anstränga sig och allt färre gör det - att bli riksdagsman innebär ingen ekonomisk eller yrkesmässig risk och det bidragsberoende partisystemet tenderar därför att locka till sig ett negativt urval ur befolkningen. Inte de mest begåvade och dynamiska utan de med tjocka bakar, präktigt sittfläsk och begränsade vyer.

-----------------

ÅKE GREEN : Orkar vi med mer om Green, knappast. Men han friades och det är det viktiga, annars hade taket sänkts, dörrarna stängts och vi hade alla suttit i yttrandediktaturens trånga och mörka celler, en sovjetisering kunde man ha kallat det för.

På tal om negativa urval till politikerpositioner kan jag inte låta bli att nämna de båda ledamöterna i folkpartiets partistyrelse, Birgittorna Rydberg & Ohlsson, vilka kräver av Gud att pastor Green skall dö och brinna i helvetet.

Folkpartiet har uppenbarligen genomgått en metamorfos och allt mer blivit ett parti för knäppgökar, och moderate Reinfeldt han rantar i hasorna på Persson - Oh, ur led är tiden och jag är inte karl nog att vrida den rätt.

---------------

I dag är det Karl XII:s dödsdag. Det är en onsdag, det är nollgradigt, grå himmel, ruggigt väder och lite av stämningen från Cederströms likfärdstavla hänger över landskapet : tramp, tramp, tramp i snömodden med kungen på en bår, sörjande allmoge längs vägen, eller kanske en lycklig allmoge - nu var mardrömmen äntligen över, galningen var död. 200 000 döda, kanske 400 000, ett långt och meningslöst krig eller ett försvarskrig?

För min del anser jag, vad det nu kan vara värt, att kungen var någorlunda normal fram till Poltava och man kan förståndsmässigt kan hänga med i de olika strategierna för fälttågen, men efter Poltava och under åren i Turkiet tappar kungen kontakten med verkligheten och blir Galenpannan. Om man kan hålla två tankar i huvudet samtidigt så var han en stor kung under en period av nio år och galen lika många år därefter.

Därefter sköts han av det hessiska partiet.

Dagens politiker tycks resonera som gumman Hilda med handväskan, en av Staffan Stollars klassiska figurer. I samband med kärnkraftsomröstningen för snart 100 år sedan ritade han gumman och infogade följande visa uttalande från henne :

”Jag förstår inte vad vi ska med den farliga kärnkraften till när vi har den ofarliga elektriciteten.”

Genialt.

Tillämpbart på dagens politiker i högsta grad.

Hur kan det egentligen komma sig att elektriciteten, som är en insatsvara bland andra insatsvaror i ett modernt samhälle, fått sakral status : politikerna, för det är dessa det handlar, stirrar på elektriciteten lika fascinerade och hänförda som när en människa på 1700-talet fick se gnistorna från ett kattskinn som gnidits mot en ebonitstav - nog måste detta vara nåt heligt som kan spraka så och ge ljus ifrån sig i ett märkt rum. 

I grund och botten är okunskapen stor hos dagens politiker och vi har den politik vi har på grund av ett förfallet skolväsende, men inte hos Göran Persson - han har på egen hand kommit fram till att kärnkraften måste släckas ner eftersom de metoder för avfallet som framforskat hittills är ”omoderna” - Oh, sancta simplicitas. Han är inte bara biolog, statsminister, naturfilosof, blivande präst, doctor honora causis i medicin, han är kärnfysiker också. Den kompletta människan, skapelsens krona.

Man kan ju begära att få grön el i trådarna. Jag har nu för min del begärt att enbart få kärnkraft i mina trådar, och jag vill ha den från Oskarshamns kärnkraftverk, som ligger ca sju mil härifrån. Jag föreställer mig för det första att överföringskostnaderna blir lägre och för det andra har jag fått för mig att kärnkraft ger bättre värme, mer energi per kubikcentimeter luft, tätare liksom - jo, nog är det nåt konstigt som far ”härs och tvärs igenom tråden.”

Vindkraften är, som jag visat tidigare, en marginell företeelse, dyr, resursslukande och ineffektiv. Att vi skall producera tio terawatt fram till 2015 är ett eu-krav som vi kan strunta i.

Jag hoppas det blir en iskall vinter med strömavbrott så att vi tvingas återöppna Barsebäck eller i varje fall en så sträng vinter att den nuvarande elpolitiken framstår i all sin absurditet.

En organisation som, liksom Svenska naturskyddsföreningen, tar till de värsta skräckscenarier fantasin kan komma upp med är den tvivelaktiga organisationen Greenpeace, alltid med ett mardrömsscenario till hands för var situation; okunnigt, men effektivt, läs och begrunda den senaste poesin från Greenpeace :

”Om klimatstörningarna fortsätter i samma takt smälter isen på Grönland kraftigt med stora effekter på havsnivån; sommarens havsis i Arktis kan enligt vissa prognoser ha försvunnit i slutet av århundradet. Det skulle betyda slutet för isbjörnar, vissa sälar, valrossar och sjöfåglar. Under de kommande decennierna finns det en risk att de lokala klimatstörningarna, tillsammans med skogsskövling, skulle kunna förvandla Amazonas ekosystem från skog till savann eller öken.”

-----------------

I dag är det tisdag, nollgradigt, vinterdäcken på och punka på det bakre på hemvägen, bärgningsbil och på med nytt däck, ett av sommardäcken. Jag kan inte kosta på en bil som gått 44 000 mil ett enda öre så det får bli tre vinterdäck och ett sommardäck. 44 000 mil, det är elva varv runt jorden och om man tar alla dessa mil gånger tio spänn för bensinen har jag pumpat ner bensin för 440 000 kr i tanken ! Inte undra på att man aldrig har några pengar.

För den bilbitne kan jag tala om att denna imponerande vägsträcka tillryggalagts av en Renault Laguna, 1995 års modell - en superbil men nu sjunger den på sista versen.

GREEN FRIAD : Mea culpa, mea maxima culpa. Jag hade  fel. Pastor Green har alldeles nyligen friats för sin predikan av Högsta Domstolen. Hur kunde jag missta mig så på samhällsklimatet - jag som tror att jag är dess sanne uttolkare, nu håller inte det längre.

Den som vill läsa ett fylligt referat av den friande domen kan gå in på : www.olandsbladet.se.  - Ölandsbladet är den lilla modiga tidning där hela detta yttrandefrihetsmål startade sommaren 2003.

I en av sina senaste bloggar berättar den svenske eu-kommissionären Margot Wallström att hon besökt Norrland, en ganska eu-skeptisk region. Nu var hon emellertid ganska glad ändå ty hon hade upptäckt att Norrland som region inte längre gick via regeringen, vårt nationella parlament eller de svenska politikerna när Norrland hade ett önskemål att framför till eu - nu går Norrland direkt till Bryssel och struntar i den egna nationen, vilket Margot Wallström uppenbarligen ansåg vara ett framsteg.

Med denna lilla slip of the tongue har Margot Wallström berättat vad det verkligen handlar om inom eu, vad det långsiktiga målet för eu är : Målet är att splittra nationerna, att skapa regioner som är självstyrande, jag har förut sagt att detta är en balkanisering av Europa, men det är snarare en Belgisering, d v s politiskt skapade geografiska konfigurationer som lätt kan styras.

Regionaliseringen av Europa genom nationernas bortvittrande sker successivt och med små myrsteg; den svegforska utredningen lägger grunden i vårt land för nationell förtvining genom landets indelning i åtta regioner med full självbestämmanderätt; ute i Europa är processen i full gång - ett litet tecken i tiden är att de nationella flaggorna på alla fartyg i medlemsländerna måste förses med en eu-flagga i ena hörnet, minsta fiskebåt och segelbåt måste bära en sådan flagga.

-----------------

Den fullständiga underkastelsen under eu tycker jag illustreras på ett alldeles utomordentligt sätt i Erika Bjerströms eu-hyllningar varje söndagskväll, en dryg timme med oavbruten eu-propaganda som av någon anledning kallas journalistik.

I går kväll intervjuades allra underdånigast Margot Wallström om plan D, dialog, debatt, demokrati, ett typiskt eu-bubbel; inte en kritisk fråga under hela intervjun utan den slutade helt korrekt med det underförstådda önskemålet, att Margot Wallström skulle frälsa Sverige genom att ställa upp som statsminister, vilket hon nu i nåder inte stängde dörren för - det övriga var så eu-trist att jag glömt det, jo, Rolf Gustavsson, SvD, läste upp en av sina poänglösa kåserier från Bryssel.

I Bryssels eu-djungel med 30 000 byråkrater och en budget på flera hundra miljarder knallar alltså Erika Bjerström omkring - hon har aldrig haft en enda eu-nyhet av intresse att berätta.

Kontroversiellt så det ryker är i dessa dagar häktandet av den revisionistiske historikern David Irving i Österrrike. Irving skakar galler sedan 14 dagar anklagad för att för 20 år sedan ha förnekat förintelsen, ett brott i Österrike, men inte i Storbritannien där han är medborgare; detta är ett talande exempel på eu-lagstiftningen. Ska vi ha det så här eller ska vi inte? Kan inte det diskuteras, är det tabu bara för att det är revisionisten Irving som torskat?

Jag bryr mig egentligen inte så mycket om Irving, men tre av hans böcker har jag läst : Hitlerbiografin, Goebbelsbiografin samt hans bok om bombningen av Dresden. Det är ganska tunga historiska verk, inte särskilt revisionistiska. Hur en intelligent karl som Irving kunnat komma fram till att förintelsen inte ägt rum begriper jag inte - bevisen är så överväldigande att en förnekelse nästan framstår som en mental defekt.

Irving lär visst senare har reviderat sin revisionism och nu accepterar han det som skett som ett historiskt faktum.

PASTOR GREEN : I morgon, tisdag kommer HD-domen som kan fria eller fälla pastor Green för hans homo-predikan - ganska spännande måste medges. Mitts tips och min fasta övertygelse är att han fälls - den politiska korrektheten, det politiska trycket, har gått allt för långt för att något annat skall vara möjligt; har jag fel, desto bättre. Men en domstol, den högsta vi har, som låter en dömd domare sitta med vid rättens beslut har nått en förfallsgräns - i vilka kalsingar HD-domaren Leif Thorsson är och fingrar struntar jag i, det är ointressant, men han måste ut ur domstolen. Varför sitter han kvar ? Är det för att han är fallen av politisk adel?

NY BOK

Sture Eskilsson : Från folkhem till nytt klassamhälle. Ett högerspöke berättar. 455 sidor, illustrerad, inb. (Fischer & Co)

-----------------

I en tidigare blogg har jag berättat att jag en dag mötte ett bekant ansikte inne på biblioteket i Kalmar, efter en stunds funderande kom jag på vem det var : Sture Eskilsson, SAF:s kände ideolog. Vad gjorde han i Kalmar mitt på blanka förmiddagen ? Det visade sig senare när jag läste en intervju i Barometern (som min egen dotter gjort; hon är också journalist), att Sture Eskilsson flyttat till Kalmar för att vara nära den underbart vackra golfbanan Ekerum på Öland.

Hyllad blev förstås Eskilsson i moderata Barometern medan socialdemokratiska Östra Småland omedelbart kastade sig över Eskilsson och kallade honom högerspöke, dock med en viss humor och med lite värme.

I Dillbergs Bokhandel på stadens Storgata ligger stora travar med Eskilssons memoarer och på en skylt har det textats lite lokalpatriotiskt : Författaren är från Kalmar, men det är han inte, han delar samma födelsestad som jag, nämligen den alltid lika förbisedda men vackra staden Kristinehamn, gemenligen kallad ”Lusasken”. Där jag gick i det högre allmänna läroverket som jag hatade in i märgen, men så gick det också åt pipsvängen där, men det är en helt annan historia.

Det är en utomordentligt fascinerande bok Sture Eskilsson skrivit om sitt liv, från ungdomens studieår i Uppsala till livet som anställd på SAF och de turbulenta åren 1968-1990 då Sture Eskilsson genom intelligens, analytisk förmåga, en fast politisk värdegrund och allmän politisk bildning lyckades med det som ingen annan åstadkommit förut : att vända en hel tidsanda.

Hur det gick till berättas i steg för steg över de 455 sidorna och det blir för komplicerat att gå in på men startpunkten var den ”hemliga promemoria” han skrev för SAF-ledningen i början på 70-talet; det är nog den mest diskuterade ”hemliga” handlingen vi har i Sverige.

Om tre eskilssonska egenskaper skall nämnas, vilka ledde till framgång, så är det dessa:

. En fast och djupt grundad övertygelse om att äganderätten och fria företag är det fundament varpå ett demokratiskt samhälle vilar.

. Analytisk förmåga, att kunna bena ut frågeställningarna och förmågan att skapa alternativ.

. Envishet, kontaktnätet och förmågan till nätverksbyggande i Sverige och utomlands. Vid något tillfälle säger han till SAF-ledningen att han vill inte ha pengar för ett år, han vill ha pengar år efter år för den långsiktiga planen, annars är det ingen mening att satsa något alls; han får som han vill. Det bestående som Eskilsson skapat är förstås tankesmedjan Timbro med en helt oundgänglig bokutgivning, det är Cityuniversitetet och den 4-oktoberrörelsen och den gigantiska manifestationen mot löntagarfonder.

Efter den uppvisningen av företagarnas beslutsamhet den där historiska oktoberdagen vågar inte socialdemokratin ta ordet fonder eller socialism i sin mun. Detta är en avgörande ideologishistorisk insats, ett paradigmskifte.

Det slaget är nu vunnet.

I boken sker en del uppgörelser med näringslivets höjdare, bl a den hyllade f d Volvochefen Pehr G Gyllenhammar. Eskilsson erinrar om Gyllenhammars alla misslyckade företagsprojekt, å jisses vilka fiaskon, man har glömt dem alla, och hans undfallenhet inför s-makten. Avklädd sina fjädrar på detta vis ser Gyllenhammar ut som en knottrig kalkon in på sitt bara skinn.

Även den ledning som nyligen avgått inom Svenskt näringsliv kritiseras för sin mazarinoptimism i överläggningarna med s-regering och kanslihus; det blir bara kaffe och mazariner, ett gruppfoto och sedan händer absolut ingenting. Det är för passivt, för inställsamt, för lite ideologiskt, säger Sture Eskilsson.

Det tragiska är, att det inte finns ett SAF längre som kan vara en motvikt till propagandamaskinen LO; det finns heller ingen kanslihushöger att knyta an till : regeringen är ett jämngrått järngäng, inte särskilt begåvat, men makthungrigt och hänsynslöst i alla sektorer, ta bara utnämningspolitiken där s-kadrar tillsätts på löpande band i hela statsförvaltningen; den är nu ett enda AMS där varje anställd ner till vaktmästeriet har rätt partibok. För min del anser jag att den nuvarande regeringen är den sämsta landet någonsin haft. Jag tror att Eskilsson skulle dela den uppfattningen, men det innebär inte att den inte kan vara farlig för äganderätten framöver. Moderaternas ideologiska krumelurer gör i varje fall mig djupt bekymrad.

Men vem skall då samla företagarna för att vrida tidsandan rätt ? Det finns ingen; Eskilsson, snabb i tanken och accepten av det nya, hoppas på bloggarna.

Kort sammanfattning av omdömet : En måstebok för den som har minsta intresse för modern politisk historia. Julklappen giva sig självt detta år.

Quid pro quo.

Tjänster och gentjänster. Lika för lika.

Det gäller inte i den muslimska världen.

Denna söndagsmorgon, 1:a advent, skall jag svära i kyrkan, göra bort mig, säga min primitiva men djupt kända mening så att håret kryllar sig på alla politiskt korrekta ljusgestalter.

För min del anser jag att inte en enda moské bör få byggas i kristna länder så länge inte samma tolerans råder i muslimska länder mot kristna som det råder mot muslimer här.

Quid pro quo.

Som kristen får jag inte ens besöka Mekka; den svenska ambassaden i Saudiarabien har varnat mig för att ens försöka; jag kan bli gripen, dömd till ett långt fängelsestraff, - kanske halshuggen, vad vet jag?

Muslimer får traska omkring fritt i alla kristna byggnader, till och med de allra heligaste, Peterskyrkan i Rom eller Domkyrkan i Uppsala, men om den senare kan anses helig efter K G Hammars framfart där är väl tills vidare osäkert.

Kristna förföljs i alla muslimska länder på ett sätt som inte sker mot muslimer här. Nyss hashöggs ett par kristna småtöser; det är förskräckligt det som sker mot de kristna inom islam. Islam är en våldsamt intolerant religion, mot andra trosuppfattningar och mot kvinnor. Detta går inte att förneka.

Muslimer som omvänder sig till kristendomen i Saudiarabien och annorstädes döms till döden.

I Saudiarabien, islams hemland, är det inte ens tänkbart att kristna får bygga kyrkor.

Varför skall då muslimer få bygga moskeer här ?

Nu tycker jag vi kristna inför en time out för moskebyggande i väntan på en del liberala initiativ från Saudiarabien och andra muslimska länder.

Vore inte det rättvist så säg.

Quid pro Quo.

-----------------

LÖPSEDLAR : En häftig rubrik, en riktig drömrubrik för redigerare, hade Aftonbladet i går:

KVINNLIG

PRÄST HADE

SAMLAG MED

LÄKARE PÅ

BARNSJUKHUS

Det påminner mig om ett drömlöpsedel som cirkulerade under journalistutbildningen :

MANLIG

PRÄST 

VÅLDTOG

KVINNLIG

PÅ ALTARET

En sann rubrik lär vara denna :

GREVE

på ÖSTERMALM

SLOG

NEGER

Har ni som jag undrat om kvällstidningarna kan sälja något extra på alla de löp som handlar om fiktiva händelser i de skilda dokusåporna, ni vet de här : Robinson-Emma i tårar efter spolningen, Farmen-Christinas rasande utbrott : Jag har för små bröst, etc etc.

Jag frågade på ICA i kassan : Säljer du många tidningar extra när du sätter upp löp med de där såparubrikerna.

- Ja, folk sliter tidningarna ur ställen.

På heder och samvetet intygar jag härmed att jag aldrig, never ever, sett ett enda avsnitt av en dokusåpa.

Halva materialet i båda kvällstidningarna är därför obegripligt för mig; ändå köper jag båda, varje dag.

1. Principer för kvällstidningarna:

Hur lågt du än siktar med din rubrik kan den aldrig nå den vulgära nivå där våra läsare befinner sig.

2. Principer för Dagens Nyheter Kultur.

I valet mellan en läsbar artikel och en oläsbar skall alltid det senare alternativet föredras. Ju mer oattraktiva vi gör kultursidorna desto bättre. Den långa texten skall alltid dras isär över ett uppslag med en närbild på en näsa eller par öron så att läsaren tappar bort sig; det är postmodernt.

Recensioner av svenska böcker är förbjudet.

3. Principer för TV-aktuellt.

När en komplicerad utrikesfråga, som kräver tid, dyker upp skall den alltid kommenteras av Bo Inge Hansson.Då hinner tittarna gå och pinka eller sätta på kaffet under tiden.

4. Principer för Dagens Eko.

Varje nyhetssänding bör helst inledas med en egennyhet av statistiskt slag, till exempel så här : En undersökning som Ekot gjort visar att fyra av sex lårbensbrott hos kvinnor sker vid vistelse utomhus i högshusområden. Förra året var samma siffror tre av sex, det har alltså skett en 100-procentig ökning. Samtidigt har en nedgång skett i rika villaområden som Lidingö och Djursholm. Detta är ytterst alarmerande säger socialstyrelsens.... ja, så fortsätter det i ca sju minuter varje heltimme, dygnet runt, i 24 timmar. Tjopp, så kommer det en ny...

Skattebördan på varje svensk som är lycklig nog att ha ett arbete uppgår i dag till 63 procent; det extrema skattetrycket förklarar varför det inte blir några nya jobb i den privata sektorn att tala om; skattetrycket förklarar också varför vi halkar bakåt i välfärdstabellerna och varför landet håller på att bli ett avskräckande exempel internationellt : vad hjälper det om den offentliga ekonomin är i ordning (det är den inte) när den privata är nära ett sammanbrott och när 40 procent av befolkningen tvingas till bidrag, när arbetslösheten är drygt 20 procent.

Den pågående försämringen av kronans värde accelererar denna process; barn förstår det: en lägre värderad krona leder inte automatiskt till tillväxt utan till krav på skatteökningar eftersom statens inkomster realt sett faller - den bekymmerslösa attityd som Persson uppvisar är därför antingen baserad på okunngighet eller så är den en bluff helt enkelt.

Den lågt värderade kronan holkar också ur pensionssystemet och får Bromsen att rycka allt närmare; drömmen om en bekymmersfri pensionärstillvaro i Spanien ryker också - vem kan leva där på en svensk svältpension? Inte ens billigt vin hjälper till att upprätthålla en sådan fattigmanstillvaro - men svensken betraktar fortfarande Spanien och Italien med någon slags överseende attityd; nästan som vore det u-länder.

Det är de underliggande basekonomiska faktorerna som sänker kronans värde, inte spekulanterna; de är bara symptomen på sjukan ungefär som febern vid en kroppslig infektion.

När skattetrycket i Sverige nu nått den absurda nivån av 63 procent kan man säga att 63 procent också motsvarar den offentliga sektorns andel av BNP.

Inte ens länder under krig har haft så omfattande offentlig sektor som Sverige har i dag - The Nanny State, som skall pyssla med allt, har skapat både otrivsel och ekonomiskt förtryck.

Under andra världskriget när USA slogs på krigsfronter över hela världen, hade mobiliserat miljontals man och varven på löpande band producerade fartyg, och fabrikerna kanoner, flygplan och tanks, vid denna tid använde USA 40 procent av BNP för krigsansträngningen; England 55 procent.

När denna väldiga, världshistoriska amerikanska krigsansträngning, inklusive det miljardslukande Manhattanprojektet, hade nått sitt maximum var skatteuttaget från den enskilde i USA 19 procent.

Jag säger det igen : 19 procent.

För min del har jag en enda fråga att ställa till Per Nuder : Var tar alla pengarna vägen; i vilket svart håll skyfflas de ner?

Den helt förödande ekonomiska politiken i Sverige gentemot företagarna och de nya jobben illustreras bäst av dessa tokförslag : det eviga företagsansvaret vid sjukdom, rätten för deltidsanställda att gå upp till heltid, friåret (som om landet behöver mer ledighet när den reella arbetslösheten är 20 procent).

Ur brusselsjournal.com; dess ledande artikel i dag, lördag :

”Why are the Scandinavian countries doing such a bad job, despite their Protestant work ethic and devotion to duty? The main cause is the essence of the nanny state: its very high tax level. Between 1990 and 2005 the average overall tax burden was 55% in Finland, 58% in Denmark and 61% in Sweden. This is almost one and a half times the OECD average.”

”In 1970, Sweden’s level of prosperity was one quarter above Belgium’s. By 2003 Sweden had fallen to 14th place from 5th in the prosperity index, two places behind Belgium. According to OECD figures, Denmark was the 3rd most prosperous economy in the world in 1970, immediately behind Switzerland and the United States. In 2003, Denmark was 7th. Finland did badly as well. From 1989 to 2003, while Ireland rose from 21st to 4th place, Finland fell from 9th to 15th place.”

”Together with Italy, these three Scandinavian countries are the worst performing economies in the entire European Union. Rather than taking them as an example, Europe’s politicians should shun the Scandinavian recipes.”

Fotnot : VoA. Vatten och avlopp. Att ordna VoA är en primärkommunal skyldighet som våra 282 kommuner sköter på ett alldeles utomordentligt sätt, men det är ingen som någonsin säger ett gott ord om landets fantastiska VoA-nät : men här kommer det - Ni gör ett fantastiskt jobb i landets kommuner. 

Kalmars dricksvatten kommer från Hultebräan, filtreras genom en rullstensås milavis och kommer ut som ett diamantklart vatten som i Grekland och Spanien kunde säljas för 50 kr litern; det smakar underbart och enbart detta vatten är en orsak till att bosätta sig uti Kalmare stad. Jag vet, för jag har bott i Göteborg och Växjö. Det skulle inte förvåna mig om kalmariterna blir både snyggare och äldre tack var detta vatten; jag känner det i varje fall så.

------------------

Jag är en stark anhängare av sopnedkast och kommunala VoA-anläggningar; likaså gamla hederliga soptippar där man kan slänga allt, engångsglas och förpackningar. Jag vill  bara mosa ihop  mitt överflöd i soptunnan, som sedan hämtas när man inte är hemma och ser det. Allt ska vara lätt och geschwint i ett modernt samhälle, tycker jag.

Jag har bott ekologiskt, det var inte kul. Brunnen sinade alltid, vi borrade 100 meter och den blev än torrare. Sedan visade det sig att detta ekologiska vatten, som fanns i minimala mängder, innehöll, järn, svavel, mangan och andra produkter som jag inte kommer ihåg den kemiska formlen på. Dessbättre och emellertid var vattnet ändå hälsosamt : en vän till oss som hade psoriasis blev helt botad efter två duschar hemma hos oss.

När det ösregnade svämmade vår ekologiska trekammarbrunn över - vattnet kom in baklänges; en dag fick jag en baklängesducsh där bak när jag satt och filosoferade samtidigt som jag rökte den underbara morgoncigaretten, som jag saknar nåt oerhört. Eftersom grundvattnet stigit på grund av ösregn under en månad var det nu tryck baklänges i systemet, vilket tvingade mig att sätta in en Flygtpump i brunnen, vilken till enorma elräkningar öste ut en kubikmeter vatten i timmen ur systemet, under ett halvår !

Hur kom jag nu in på detta? Jo, jag talade med min gode vän på Öland, med starka dragningar åt det ekologiska hållet. Nu hade han denna fredagsmorgon stopp i trekammarbrunnen; han hade klätt sig i overall och gummistövlar redo att gripa sig an ett helt avloppsystem, det egna, med hinkar, spadar, pumpar och en rörmokare som assistent; framåt kvällen skall jag ringa och höra hur det gått. I dag regnade det på Öland, var ca tre grader varmt, mörkt och dimmigt, kul, kul.

Jag kan berätta mer. En villaägare på Öland skulle installera trekammarbrunn. Konsulten var gödsel- och ekologifreak så han föreslog en förmultningsgrunka i plast under huset, en tank på 5-6 kubikmeter - kiss åt ena hållet, bajs åt det andra, efter ett tag skulle det uppstå den underbaraste gödsel samt metangas som kunde värma allt.

Sommarn gick, hösten kom, ingen metangas förstås, men allt funkade ändå när man spolade, och därefter gick vintern in med kyla och minusgrader på ca 20. En dag i februari var det stopp i systemet och huset luktade bajs; det visade sig nu att hela tanken frusit och bildat en gödselbemängd, kompakt inlandsis, ja, en glaciär hade uppstått under under huset.

Den smälter till sommaren, sade gödselfreaken.

Inte faen smälte gödseljökeln. I mitten av juli var den fortfarande hård som betong, sex kubikmeter frusen gödsel, hela huset var nerkylt.

Huset fick lyftas upp på plintar, inlandsisen av bajs och kiss krossades med asfaltborr.

Huset är nu sålt och anslutet till kommunalt VoA.

Men det finns också lyckligare slut på trekammarbrunnars krångel. Vid ett intensivt regnande svämmade min vän redaktörens trekammarbrunn över; det gjorde ingenting för det var högst tillfälligt. Den kommande sommaren växte de mest underbara tomater längs hela tomtgränsen, aldrig tillförene på Öland har präktigare tomater skådats.

Tomatfrön är nämligen de enda frön som ej smälter i magen utan blir än fruktbarare genom en process inuti människan - så där växte nu de härliga plantorna tack vare översvämningen i trekammarbrunnen.

Man skulle ju också kunna tänka sig att pilla ut tomatfröna i toaletten, jag funderar på det, men min fru säger att då vill hon inte ens röra vid mig med tång, hon funderar istället på skilsmässa. Ja, det får bli svosch i VoA-nätet istället.

Tack vare SPF förstår jag för första gången hur den så kallade Bromsen i pensionssystemet fungerar (förklaring här nedan, tack för det); jag förstår också att Bromsen, som snart måste slå till, är en del av den pensionsblåsning som politikerna i samförstånd lagt på oss - nu kan de missköta ekonomin hur mycket som helst utan att det får några politiska följder - Bromsen slår till och sänker pensionerna automatiskt, och politikerna kan två sina händer.

Bromsen är den perfekta politiska trollerikonsten, den stora illusion, som införts utan att folket haft en aning.

Snart kommer Bromsen att slå till, och det så att det tjuter i däcken.

Begrunda följande : Nu går 40-talisterna i pension i stora mängder. 285 miljarder av det de betalat in i pensionssystemet är stulna av socialdemokraterna. Samtidigt är arbetslösheten hög, inga nya jobb tillkommer och nya grupper har tillkommit i systemet. Av dessa enkla basfakta följer att systemet kommer att gå med underskott, det slår till en Broms.

Låt oss säga att Bromsen stannar upp utbetalningarna och sänker dem från faktorn 1 till en faktor 0.9.

Låt oss då anta att du har 150 000 kr om året i pension. Multiplicera denna summa med 0.9 och du får din nya pension, som blir 135 000 kr. Bromsen har bestulit dig på 15 000 kr, ungefär 1 100 kr back per månad.

Så genial är Bromsen.

Här följer så SPF:s enkla förklaring till Bromsen:

”Det finns inget enkelt sätt att presentera bromsen.  

Det som kallas bromsen är ett system som skall möjliggöra att man inte får underskott i pensionssystemen, och heter egentligen ”automatisk balansering”.

Syftet är att när tillgångarna i pensionssystemet understiget utgifterna så träder en spärr in som minskar pensionerna utan att riksdagen har rätt eller skyldighet att fatta beslut.

Man beräknar alla tillgångarna i pensionssystemet genom att lägga samman AP-fondernas tillgångar med de inkomster som inflyter i form av arbetsgivar- och egenavgifter. Men inte bara de dagens inkomster och utgifter utan även de förväntade för mycket långtid framöver.

För år 2004 var tillgångarna 31/12 beräknade till 6 252 792 000 000 och skulderna till 6 244 009 000 000 kronor.

Om tillgångar och skulder är lika stora säger man att balanstalet är ett (1).

Om tillgångarna är större blir balanstalet större än ett,

Om skulderna är större blir balanstalet under 1.

Balanstalet skall alltid redovisas med fyra marginaler.

För år 2006 är balanstalet 1,0014.

Det är balans i systemet och bromsen slår inte till.

Om avgifterna + avkastningen inte räcker till får vi ett balanstal på tex. 0,9998.

Då skall pensionerna vid årsskiftet räknas om med ett balansindex som då blir 0,9998.

Säg att Din Inkomstpension är 150 000 kr/år, säg att balanstalet är 1,0014 då skall Du räkna om pensionen på följande sätt:

150 000  + arvsvinster + följsamhetsindexering – administrationskostnader = Din nya pension.

Om det i stället uppkommer ett underskott använder man balansindexet som då blir 0,9998  uträkningen blir följande:

(150 000 + arvsvinster + följsamhetsindexering – administrationskostnader) multiplicerat med 0;9998.

När det åter har blivit balans i systemet återgår man till balanstal över 1,0000 och det sker ingen reducering av pensionen.

Samma beräkning gäller för Tilläggspensionen med där förekommer inga arvsvinster och ingen administrationskostnad.

Krångligt?

Ja, det är kanske därför som man har gjort systemet automatiskt så att det inte behövs något riksdagsbeslut för att sänka pensionerna...”

-----------------

BLOGGKOMMENTARER : Vem som helst är välkommen att kommentera på denna blogg, det är är värdefullt för debatten, men jag måste nog be Carl Norberg att han något begränsar sina inlägg till omfånget; cyberrymden är visserligen vid, men den är inte oändlig.

------------------

ÅTAL MOT IMAMEN : Så här sade en imam enligt Sveriges Radio för några veckor sedan; fegt nog talar radion inte om vem som sade det och var det sades:

Gud, håll islam och muslimer högt och skydda islam 

Gud, förödmjuka de otrogna 

Gud, förödmjuka fienderna till islam 

Judar, amerikaner och britter 

och alla dem som ger dem stöd 

som samarbetar med dem 

och som är i allians med dem 

Gud, förstör dem alla 

Gud, lämna ingen av dem i livet 

Gud, skänk seger till mujahedin överallt”

Nu förväntar sig nog den svenska allmänheten samma raska ingripande av åklagare som i fallet med pastor Åke Green, men vet ni vad kära vänner, det kommer aldrig att ske för nu är vi inne på farliga tassemarker. 

CHICA UTENSILIER ATT HÄNGA PÅ SIG: Till och med 13-åringen Henke (en pigg kille i släkten, mitt barnbarn) börjar bli trött på alla upprop han läser om tidningarna. Häromdagen sade han : Nu ska man skriva på mot våldtäkter också, som om någon vore för våldtäkter, det här verkar inte riktigt klokt längre. Visst, så är det. Man kan sätta på sig ett vitt plastarmband, då är man emot världens fattigdom, en vit rosett visar att man är emot våldtäkter och en rosa att man samtidigt är emot bröstcancer; någon för? Det finns plastslingor mot aids, barnporr och rasism, ja varje politiskt korrekt företeelse har sin lilla plastsymbol. Det finns också dagar för allt, senaste var det Kanelbullens Dag, den gillade både jag och Henke.

För något år sedan försökte jag läsa boken om Lasermannen; det höll några sidor; jag tyckte det var en uselt komponerad bok med den besvärande egenskapen att berättelsen är hållen i historiskt presens. Nu är ju boken hyllad längs med och tvärs över, så jag hade väl fel.

TV1:s film om Lasermannen fann jag vara behäftad med samma fel som boken: berättelsen sentimentaliseras. Lasermannen har en taskig barndom, han mobbas för sitt svarta hår, alltså måste han skjuta invandrare, lasermannen bjuder vänner på en misslyckad middag varvid alla går under skratt, alltså måste han skjuta invandrare, pappan med vilken han haft en taskig relation är död, alltså skjut invandrare, han ser och hör Bert och Ian i Ny Demokrati, ut och skjut några invandrare.

Lasermannens historia är sentimentaliserad intill snyftnivå, hans individuella skuld reducerad, lasermannen blir därmed, i enlighet med konventionell socialdemokratisk kriminalvårdspolitik, ett offer för omständigheter som han inte råder över, till och med psykvården är ju misslyckad, inte att undra på att han måste ut och skjuta.

Men vi var åtta miljoner som lyssnade till Bert och Ian utan känna något tvång av att skjuta invandrare. På ett eller annat sätt har vi väl alla haft en trist barndom - i grund och botten är all barndom för djävlig, i den mån man minns något, och det finns alltid någon att hata.

För min del tror jag att lasermannen Ausonius var direkt ond i Biblisk mening, en Satansgestalt, en totalpsykopat som njöt av vad han gjorde; han kände en härlig makt när han satt den röda fläcken på sitt offer och när han kramade av avtryckaren. I Nazityskland hade han varit en framgångsrik SS-officer.

Det är nu när han i nåder låter sig intervjuas i fängelset som han lägger orden rätt och är låtsat ångerfull, detta är den falske Ausonius, som journalister och filmare låter sig förföras av - den riktige Ausonius är den genuint onda människa som han var i början av 90-talet. 

AFTONBLADET, VÄMJELIG TIDNING  : Aftonbladet har i dag sjunkit ner i den publicistiska dyn ända upp över öronen : Tillsammans med den massmördande lasermannen Ausoinus har Aftonbladet sett filmen och över en helsida låter man lasermannen recensera filmen om sig själv - självfallet anser Ausonius att han framställs som för mjäkig. Ja, denna sentimentala film måste i allra hgögsta grad störa psykopatens uppblåsta självbild. 

Med denna intervju har Aftonbladet passerat ett svårslaget etiskt/moraliskt/publicistiskt lågvattenmärke : att låta mördare recensera sig själva. Aftonbladets redaktion måste ledas av bindgalningar och kallhamrade tokskallar. Det är vämjeligt och för min del hoppas jag på en landsomfattande köpbojkott mot tidningen.

-----------------

Den 44-årige jämställdhetsexperten i regeringskansliet har åtalats för förskingring av 1.6 miljoner kr, pengar han fick ut för fejkade jämställdhetsprojekt. Bedrägerierna kunde genomföras på grund av de slappa kontrollrutinerna. Det stred mot traditionerna i regeringen, att kolla kvitton, säger 44-åringen, som jag för övrigt talade med när han låg hemma på sängen samtidigt som polisen jagade honom över hela landet.

De skyldiga i denna bedrägerihärva är ministrarna Ohrback, Jämtin och Sahlin. Vilket ansvar kommer oppositionen att utkräva av dem? Finns det något politiskt ansvar överhuvudtaget längre i detta land?

-----------------

Nu över till nåt helt annat - regalskeppet Vasa. På auktionssajten Tradera säljs en bit av skeppet ut, ja, lugn, det är en brädbit ca 23 centimeter lång som är till salu. Den har en gång tillhört legendariske dykaren Fälting. Brädbiten har nu ett pris på 400 kr, men stiger väl ytterligare något - 400 kr, det tycker jag är billigt för en sådan souvenir.

Själv har jag ett stycke ektimmer från ett skepp som är ännu äldre, från Elefanten, som ligger i vattnen norr om Kalmar; vi snorklade där i ungdomen liksom alla andra ungar gjorde - Elefanten ligger på tio meters djup och den byggdes vid Björkenäs i Kalmar där den också sjönk, 1564, tror jag.

Om man kan ange proveniens (ursprung) ökar en gammal pryl i värde ofantligt. En dag kom den originella Guld-Nisse in på redaktionen.

- Titta vad jag har, sade han.

- Ja, det ser ut som ett gammalt Bartmann-krus, sade jag.

- Det är precis vad det är. Det kommer från Stora Cronan varifrån det flutit upp! Jag säljer det nu på annons och vill ha minst 20 000 kr.

Jag tror han fick det.

Han sålde också mynt som han påstod kom från Stora Cronan och han tjänade därvid grova penningar.

Men sannolikt kom inget av det han sålde från Cronan, han bara gav det en pengahöjande proveniens.

-----------------

Debatten om de apatiska flyktingbarnen fortsätter och jag hörde miljöpartiets språkrör Peter Eriksson i radion i går. Jag borde inte säga det, det är överlägset och arrogant av mig, men jag tror inte att Peter Eriksson är den skarpaste kniven i lådan om uttrycket förstås. I en debatt med migrationsministern Holmberg eller vem det nu var från regeringssidan, sade Peter Eriksson att han tyckte det var konstigt att socialdemokraterna åter tog upp frågan om de apatiska flyktingbarnen ”eftersom socialdemokraterna redan förlorat den debatten.”

Hela detta komplicerade komplex om barnen, deras sjukdomar/apati och eventuell misshandel i en del fall, är alltså en fråga om att ”vinna en debatt”. Klarare kan väl inte det orättfärdiga samhällets cynism uttryckas. Så talar en populistisk cyniker som inte bryr sig ett dugg om barn som kan fara illa utan bara ser till sitt eget.

Pensionsblåsningen igen, men nu är det inte jag som lamenterar över den pengablåsning jag känner mig utsatt för, det här tung kritik från en som vet, förre generaldirektören i Riksförsäkringsverket, K G Scherman, som i en artikel i Svenska Dagbladet, Brännpunkt 22 november, säger att ”pensionssystemet spricker”. Han skalar också av all retorik och kommer in på vad det nya systemet ger per månad, och då blir det genast intressant:

. Anders född 1940 går i pension vid 65 års ålder, han får 12 000 kr i månaden (jag får 11.800 kr, mina årskamrater i media lika mycket).

. Anna, född 1990, med samma inkomster kommer bara att få ut 9. 150 kr per månad.

På dessa summor tillkommer också skatt, nota bene.

Dessa struntsummor, som inte går att leva på i en storstad, betalas alltså ut efter 40 år i ett yrke som gett normalinkomst. Om inte detta är en bluff, en blåsning och ett politiskt förräderi, så vet inte jag vad det skall kallas.

Ovanpå detta kommer bromsen, som snart måste slå till : Om pensionskvoten går under 1.0 (mer betalas ut än som kommer in) inträder ”bromsen” varvid pensionerna med varje tiondel också skärs ned med en tiondel - i mitt fall från 11.800 kr i månaden sjunker månadsutbetalningen till ca 10.800 kr.

Eftersom det inte tillkommer några nya jobb som kan bidra till inbetalningar i systemet, tvärtom ökar arbetslösheten, samtidigt som allt fler kommer in i systemet förstår var och en att det kommer att braka ihop, förr eller senare och det blir värre än vi tror. ”Allt är ett politiskt propagandaspektakel”, skriver Scherman.

Staten har dessutom stulit 285 miljarder ur ATP-systemet, vilket förklarar dess nuvarande låga betalningsförmåga.

Först ruinerar politikerna ekonomin (alla har ansvar för denna katastrofpolitik), då gör man som det godissugna barnet, man hämtar spargrisen och krossar den för att tillgodose en tillfällig penganöd; man ruinerar ett system för att rädda ett annat.

De fondplaceringar var och en fått göra har för de flesta varit en dyrbar besvikelse och i förtvivlan sitter nu en del och ”daytradar” sina placeringar. Det finns ett vanvettigt stort antal fonder att välja mellan, 700 stycken.

Politikerna kräver också av unga människor i 20-årsåldern att de skall ta ansvar och sitta och febbla med sina pensionskuvert och sina placeringar. Ingen frisk och normal 20-åring bryr sig det minsta om sin 65-årsdag och det skall de inte göra heller. Vad är det för gubbsamhälle som kräver att en 20-åring skall planera sin födelsedag om 40 år; detta är ju inte riktigt klokt.

Eja, vore man 20 år. Då hade jag bara dessa saker i huvudet : Tjejer, Albert Camus, franska filmer (nya vågen) och hur man skulle få ihop pengar till helgens vinparty på universitetet, vi rökte dessutom hasch och hade någon sagt : Tänk på din pension istället för att vistas här i dessa hasch- och vinångor tillsammans med en massa tjejer hade man inte förstått budskapet, om ni förstår hur jag menar.

---------------

TV-aktuellt har haft några bra inslag om AMS de senaste dagarna, vilka visat vilken fallerad organisation detta är. Vad som förfallit mig oerhört märkligt är att alla chefer inom detta verk kallas ”direktörer”; alla amsare på någon högre nivå är direktör. Hur många direktörer har AMS; hur hög är direktörskvoten i verket?

----------------

För min del har jag ytterligt svårt att förstå varför undersökningar runt de apatiska flyktingbarnen skulle kunna väcka indignation. Att inte undersöka misstankar om barnmisshandel vore däremot grymt och en allvarlig försummelse.

Apatiska flyktingbarn finns bara i Sverige. I Norge har sex fall behandlats, de hade alla kommit från Sverige och tillfrisknade när de var i Norge. Där hade barnen sjukvårdstillsyn dygnet runt och föräldrarna tvingades bo i ett annat rum, och ser man på : Gud gör underverk, i varje fall på andra sidan  Kölen, de rullstolsbundna kan gå, sängliggande står upp och matvägarna äter.

----------------

VÄDRET : Det är fem grader kallt, min ekologiska värmepump arbetar för högtryck och jag sparar därmed olja, men drar ström från kärnkraftverket åtta mil norrut, vilket jag tycker är bättre, tjuvlarmet har gått i baklås och piper, men så tänker jag, tjuvlarmet har rätt : Jag är faktiskt bestulen, vi är alla bestulna, på våra pensioner. Jag låter tjuvalarmet gå en stund till.

Jag hade föresatt mig att aldrig skriva något mer om invandring/mångkultur etc eftersom det ger upphov till så mycket missförstånd, känslorna upphettas på ömse håll och vi har förlorat förmågan att hålla distans och objektivitet till detta känsliga ämne.

För min del föreligger en viss mättnad inför ämnet, jag är helt enkelt trött på tjafset (liksom tjafset om bögeri och kvinnliga präster - tar det aldrig slut?). Enligt mitt enkla förmenande vore det bästa för en lyckad integration att vi pratade mindre om saken och ägnade alla samhälleliga krafter åt det enda som betyder något, både för svenskar och invandrare : att skapa arbeten.

Men nästa år brakar det loss en kampanj som vars omfattning trotsar all beskrivning; jag trodde att sådana hjärntvättsliknande tankekampanjer för att få folket att tänka rätt endast förekom i diktaturer som Nordkorea och Kuba, men det är faktiskt än värre här i vårt eget land.

Lyssna till regeringens förklaring om Mångkulturåret 2006 och lägg märke till ordet ”ska” - kulturen ”ska” - det är en order från regeringen som här är utfärdad. Hur kan en regering anbefalla ett kulturliv i en nation att det ”ska” det ena eller det andra. Åsiktsdiktaturen är här; läs sålunda Storebrors manifest och din vilja måste  nu böjas till marken. Tänk rätt, ”und willst du nicht mein bruder sein so schläge Ich dein schädel ein.”

Regeringens tankemanifest :

    •    Kulturutbudet under 2006 och därefter ska generellt vara mångfacetterat och i större utsträckning än i dag aktualisera andra kulturuttryck än det traditionellt svenska eller västerländska.

    •    Andelen konstnärliga upphovsmän, utövare och kulturadministratörer med utomsvensk eller minoritetsbakgrund ska öka permanent och utgöra en större andel av de yrkesmässigt verksamma inom hela det offentligfinansierade kulturlivet.

    •    Kulturutbudet ska under 2006 och därefter generellt nå en bredare publik än i dag, inkluderande en ökad andel av befolkningen med utländsk bakgrund.

    •    Internationella samarbeten och ett aktivt utbyte av kultur över gränser bör öka.

Det finns ett program för mångkulturåret på regeringens hemsida.

Det är 711 sidor långt.

En gång till : Programmet för mångkulturåret är 711 sidor långt.

Varje museum eller offentlig institution, hur liten som helst, har anbefallts fira mångkulturen med arrangemang, hur långsökt det än kan bli.

2006 blir ett år av hjärntvätt. 

Jag tror alltihop är kontraproduktivt och att anslaget för hjärntvätten, ”Att Uppgradera/Uppdatera Svenskheten” är så enfaldigt att det endast väcker ilska.

Vi har ett problem, ett arbetslöshetsproblem som är gemensamt för svenskar och invandrare, det är detta problem som skall fixas, sedan ordnar sig allting annat, språk, integration, trivsam samvaro över etniska gränser, kanske till och med hedersmorden kan försvinna eftersom på en arbetsplats sådana primitiva tankar om kvinnor framförda vid frukostrasten bland kompisarna snart skulle resultera i en sådan handgriplig uppfostran som endast kan förekomma på en arbetsplats etc. 

I Australien är budskapet till muslimer med fanatiska tendenser, som slår sina fruar etc : It is our way or the doorway.

----------------

Jag såg en helt fantastisk dokumentär om Saddam Hussein på TV8 i går kväll, kanalen blir allt bättre, snart den enda att se på. Det visade sig, och vem visste det, att Saddams onde son, Uday, var ordförande i irakiska journalistförbundet. Ibland hölls det möten i något palats. Jag var illamående av skräck när jag gick dit, berättade en nu av USA befriad journalist. För att hålla journalisterna i schack hade Uday ett flertal lejon gåendes bland borden; Uday matade lejonen med köttslamsor under mötets gång. Sedan skyndade sig journalisterna till sina tidningar och skrev ner vad Uday hade anbefallt. Här skriver journalisterna på befallning de också, inte ens skrämda av ett endaste lejons rytande.

Kalmar stad vanvårdar sin stolta historia, inte lite grann, då och då, utan för jämnan - de styrande tycks vara helt obekanta med att de av en nyckfull och grym försyn satts att förvalta en av de äldsta städerna i landet, kanske den äldsta, i paritet med Birka.

Inom kort skall det uppföras ett stort bygge vid sidan av Stadsparksrestaurangen Byttan i staden; det skall bli stadens nya konstmuseuim. Platsen har varit omstridd, men nu är det beslutat och det får man finna sig i, men vad som håller på att ske hotar att bli en av de största kulturhistoriska skandalerna i Kalmar stads historia någonsin.

Platsen där museet skall ligga är själva hjärtat av den gamla medeltida/vikingatida staden Callmar. 200 meter därifrån låg den lilla holme som på 1600-talskartor kallas Callmar (vilket betyder litet stenröse) och som gav staden dess namn; intill det nya museet löper den en gångs så mäktiga stadsmuren, som gick bort mot Kalmar slott. Vi är här på vad som för varje kulturhistoriskt intresserad person borde vara helig mark; här får inte en sten röras, inte någonting hända innan hela området för det nya museet är utgrävt under lugna förhållanden, helst sommartid.

Vad som istället sker är att tre små schakt tas upp och det skall ske snabbt och det skall ske billigt.

Hela detta heta arkeologiska område, som kan ge besked om Sveriges förmodligen äldsta stad, får inte utgrävas i sin helhet på grund av idiotisk snålhet i kommunledningen, möjligen också kulturhistorisk ignorans. 

Museet ställs ovanpå denna ”heliga” mark och eftersom det skall vila på betongplintar är ingen skada skedd, lyder visdomsorden från kommunen.

Enligt min mening, grundad på källhistoriska studier och på kartstudier, bör istället följande ske :

1. Oavsett kostnaderna grävs hela området ut - det kan kosta 10 eller 20 miljoner, det har ingen som helst betydelse eftersom vi här rör oss i tidevarv, år 1 000 eller tidigare, som har betydelse för Sveriges uppkomst (vid denna tid byggdes de öländska fornborgarna, anlades Borgholms slott, ordnades gränsen mot Danmark).

2. Den gamla mäktiga medeltida stadsmur som löpte här, grundmurar till hus och gator, vägar etc integreras med det nya museet och ingår i utställningarna, det äldsta och det nya - en oslagbar kombination.

3. Kalmar stad gör under sommaren 2005 en paus i museibyggandet och marknadsför de arkeologiska utgrävningarna som årets stora historiska händelse i landet, kopplat till Salvestaden med bussresor mellan ”Ursalve” och det rekonstruerade Salve vid Dämmet.

4. Staden ger ut en påkostad bok om utgrävningarna, som kommer att ge många nya fantastiska fynd, var så säkra.

5. När jag stod där och tittade grävde man fram ”urkalmariten” själv, en dödskalle från den gamla medeltida staden, en bronsring, en armborstpil från något blodigt krig, en blykula också från ett krig samt mängder av ben och sot plusgator och husgrunder.

6. Nu gräver museets arkeologer i mörker, kyla, snö och lera, det är bråttom. Men det är ingen brådska med museet, det kan gott vänta ett år eller två. Vi behöver först en väldokumenterad undersökning, vi har kompetent och mycket intresserad personal på plats men låt oss till våren och sommaren vidga denna inledande undersökning till Den stora stadsundersökningen. En stad som inte vill minnas sin historia har ingen framtid.

7. Det får inte ske att en stor byggnad, ett konstmuseum, placeras över platsen för det äldsta Kalmar med bara en ytlig undersökning.

8. För min egen del frågar jag mig : Varför finns det ett länsmuseum med välavlönad ledning när den uppenbarligen inte bryr sig mer om den unika stad den att satt att ha kulturhistoriskt ansvar för? Jag vill säga så här så begriper alla kalmariter hur jag menar : Vad skulle Manne Hofrén och K G Petersson ha krävt av staden ? Skulle de ha låtit sig nöja med ett litet provschakt. No way.

9. Var finns överordnade myndigheter, länsstyrelsen, var finns landets arkeologer, var finns riksantikvarieämbetet? 

10. Var finns ledningen i Kalmar stad, varför är den total ointresserad?

Gärna ett konstmuseum, men först en rejäl utgrävning.

Detta är första tillfället sedan 1934 och 1939 (Åkerlundska grävningarna) som det finns möjlighet att göra en stor och sammanhängande undersökning av Kalmar stads ursprung, och det med moderna metoder och datorbearbetning av fynden, missa inte detta historiska tillfälle, snälla...

-----Postgiro för denna blogg, 602 83 42-1------

Försvarsfrågor är helt ointressanta, tycks det. På denna öppna blogg kommenteras det flitigt, men aldrig när jag skriver om försvaret; antingen håller alla med eller också är det jag skriver så ur takt med tiden och otidsenligt att folk inte anser det fruktbart med en kommentar. Jag vet inte.

Hur som helst med den saken : Jag fortsätter försvarsdebatten och utgår från två söndagstidningar, Aftonbladet där Herman Lindquist skriver och DN där försvarsberedningens ordförande Håkan Juholt (s) intervjuas.

Eftersom jag råkar känna Håkan Juholt och har arbetat tillsammans med honom under ett par år kan jag säga att han är en glad och trevlig person, en trivsam och god arbetskamrat men att just han skulle ansvara för den nationella ödesfrågan om försvarets framtid övergår normal fattningsförmåga, åtminstone min. För att kunna göra en omvärldsanalys varpå vår nationella säkerhet skall baseras är jag inte säker på att Juholt är den rätte, han saknar den intellektuella bredd och det djup samt den beläsenhet och mognad som krävs för denna fordrande uppgift, det räcker inte med några ideologiska klyschor sammanfösta slumpvis på basis av  tidningsartiklar.

Håkan Juholt har fått för sig, och det framgår av intervjun, att praktiskt alla framtida hot kommer över internet, och att hoten ligger i attacker mot betalningssystem, elförsörjning etc, vilka kan hackas. Miljöhoten är ett annat fenomen han tagit till sig; av de nya hoten följer, har han tänkt ut, att det inte behövs ett konventionellt försvar : bort med bygdeförbanden, lägg ner armén, marinen och kustförsvaret, vi behöver datasoldater.

De nya hoten finns förvisso, men de har lagts till de redan existerande militära hoten, inte reducerat dem. Vi lever alltså i en farligare och mer fientlig miljö än vi gjorde för låt oss säga 40 år sedan. Det gäller att kunna två tankar, kanske tre, i huvudet samtidigt.

En utblick över Juholts fredliga värld är ganska skrämmande för en försvarsrealist :

Ryssland vaknar till och upprustar, eu skakas av inre oroligheter, Balkaneländet fortsätter och kan bli värre, Syrien-Iran-Israel-Irakkomplexet, terrorismen, Indien-Pakistan-konflikten, separatisttendenser i Spanien, England, flyktingfrågorna, Kina som ett framtida hot; etc etc.

Detta är läget och i den situationen skulle vi alltså inte behöva en armé som kan skydda gränser och territorium. Vi leker med elden anförda av den glade gamängen Håkan Juholt och hans vapendragare Leni Björklund.

I Aftonbladet skriver Herman Lindquist om den svenska nedrustningens historia. Det är en naturlag, Sverige avrustar alltid strax före världsomfattande konflikter : Före första världskriget, före andra världskriget och så den omfattande försvarsslakt som pågår nu och som aldrig någonsin under Sveriges historia varit mer omfattande. Alla våra mobförråd har sålts ut, till exempel.

Maxim I : Sverige nedrustar, kriget är nära.

Maxim II : Pessimisterna har alltid rätt.

Maxim III : Den som inte gjort väpnad värnplikt vet inte vad det handlar om.

Maxim IV : Geopolitiken är evig, länderna ligger där de ligger.

Maxim V : Mao hade rätt, makten växer ur en gevärspipa och världen är livsfarlig.

Si vis pacem, para bellum.

“Jag tror att Irak och Pakistan har en bättre framtid än, låt oss säga Danmark och Holland.” 

(Mark Steyn)

---------------

“Politisk korrekthet är som en giftgas, men vet inte var den kommer ifrån, den luktar inte, syns inte, men den tar sig in under dörrar, den smyger in genom otäta fönster och dörrspringor, och den förgiftar allt.”

---------------

“Jag kan inte begripa varför det varje söndagsmorgon hålls en kvarts debatt i radions P1; alla inbjudna anser samma sak och instämmer i varandras tal; söndagens kvartssamtal var först tio minuter USA-hat och därefter samstämmigt hyllande av diverse socialdemokratiska beslut och åtgärder under senare tid.”

---------------

“Alla dessa terrorister som fraktas hit och dit i olika flygplan, är det oskyldiga människor, som infångats av USA för det höga nöjet att få tortera dem, men först efter en flygresa och några mellanlandningar i Sverige?”

---------------

“De två egyptierna, som fraktades tillbaka till sitt hemland från Sverige: a) Varför var de här ? b) Var båda oskyldiga ? Utvisades de för att vi tyckte det var kul ? Om de torterats i Egypten, är det Sveriges fel ? Har inte Egypten nåt med saken att göra?”

--------------

“Vem ska man tro på, tro på sjunger di Leva. Ja, vem ? Nalin Pekgul som bor i Tensta och känner rädsla eller Jens Ohrback som bor i innerstan och upplever total trygghet ?”

---------------

“Hur länge kommer Nalin Pekgul att kunna inta en central position i svensk politik efter sitt förödande attentat på den politiska korrektheten? Är hon borta och marginaliserad efter sex månader eller kommer det att ta ett helt år? Jag tror det går på sex månader.”

-------------

“Hur gick det med asyltribunalen ? Har Sverige begått krigsförbrytelser?”

---------------

“Efter 42 år inom media blir min statliga pension, med en del ATP och en del av det nya, sammantaget och precis 11 800 kr i månaden. Ulrika Messing kan gå i pension vid 38 års ålder med en månadspension av dryga 68 000 kr i månaden, pengar hon behåller hela livet. Messing är värd varenda öre och jag med.”

---------------

“Efter detta söndagsutbrott av gnällighet, dock djupt känt och alls ej bara påklistrat, kommer det med säkerhet en kommentar : Rätt åt dig gubbdjävul.”

---------------

Den intressantaste historien är den som skrivs kontrafaktiskt : vad hade hänt om USA aldrig intervenerat i Afghanistan, om USA hade haft en president av sämsta sort, till exempel Jimmy Carter, under dessa år? Och om Irak fått fortsätta utveckla massförstörelsevapen? Vore då världen säkrare?”

---------------

“Jag för min del tror att Saddam Husseins massförstörelsevapen, som samtliga underrättelsetjänster rapporterade om, förts ut ur landet, till Syrien, Iran, Nordkorea och till andra länder, och att de redan finns hos terroristerna; när Usama och Zarhawi mekat färdigt med prylarna smäller det.”

Det svenska försvaret innehåller i dag alla de ingredienser som kännetecknar en organisation i djup kris; ja, alla de karaktärstika som brukar föreligga strax före en kollaps är omedelbart för handen.

Ta till exempel ÖB Syréns debattartikel i DN i torsdags med rubriken “Omöjligt för mig att lova att försvaret är färdigbantat”. Man kunde ha hoppas på något viktigt i den; men, artikeln inleds med ett fullkomligt ovidkommande resonemang om försvarsmaktens nya logo - med eller utan svärd och kungakrona. 

I den djupaste krisen för svenskt försvar sedan adelsväldets förfallsförvaltning på 1670-talet sitter alltså försvarets ledning med ÖB och generalerna i spetsen och fördriver tiden med utseendet på en ny logo - man har svårt att tro att det är sant det man ser och läser.

När ÖB skrivit ungefär till hälften av artikeln om denna helt ointressanta pseudo/symbolfråga blir läsaren upplyst om att arbetet på den nya loggon nu är nedlagt - time out för den. Därefter är det dags för lite tal om nationens försvar. ÖB Syrén identifierar sig så till den milda grad med den nuvarande regeringsideologin (där miljöpartister och kommunister dikterar försvarsanslagen) att han sätter likhetstecken mellan ÖB-funktionen och socialdemokratin och kallar hela detta komplex för “vi”. Jag och fru Björklund = “vi”.

Han har inte ett ord av kritik mot den förstörelse av försvarsvilja och förband som pågått i ett tiotal år och som accelererat under de senaste åren med den djupt okunniga Leni Björklund som försvarsminister. Hon har tagit med både kommunister och extrempacifister i försvarsuppgörelserna, vilket är något helt nytt i svensk försvarspolitik.

ÖB vill fortsätta så, han har inget att invända, han vill ut på den internationella arenan med svenska soldater och som ÖB kan han inte tolka nationens intressen på något annat sätt än uppdragsgivaren - en total underkastelse under rådande ideologiska diktat således.

Hur har officerskåren kunnat nå ner till denna grad av undfallenhet - en kuvad liten hop, tycks det. Det är besynnerligt och tragiskt - vem talar för Sverige ?

Andra tecken på försvarsmaktens kollaps är att det aldrig går att få svar på intressanta frågor. Till exempel denna :

Låt oss anta att Sverige i dag blir utsatt för ett överraskande anfall. Hur många soldater kan vi då mobilisera och hur snabbt ?

Hur ser vår försvarsförmåga ut i dag?

Jag har ställt den frågan och fick följande svar : Det är hemligt. Jag fick också veta att jag ingenting begrep eftersom inga överraskande anfall kan riktas mot Sverige längre. 

För den teorin har jag inget till övers, och jag vill citera Erik Dahlbergs ord år 1680 i ett brev till Karl XI :

“Det är i den djupaste freden man skall planera för det svåraste kriget, sedan är det för sent.”

Försvarsmakten sände så småningom den nedan publicerade tabellen, som inte säger någonting. Jo, vi har tydligen bara fem ubåtar kvar samt ett 20-tal fartyg, men när man ser tabellen undrar man: var är soldaterna som skall försvara territoriet? Finns de inte? Var är armén? Visar inte alla moderna krig, inklusive Irak, att teknik vinner slag, soldater håller terräng. Med detta i åtanke är den följande tabellen direkt livsfarligt avslöjande för den nationella säkerheten :

TABELL ÖVER FÖRBAND I INSATSORGANISATIONEN

För att kunna upprätthålla angiven operativ förmåga i olika avseenden 

skall Försvarsmakten utforma insatsorganisationen enligt nedanstående 

tabell. Insatsorganisationsöversikten upptar endast förband på 

bataljonsnivå och högre samt vissa fristående förband. Av tabellen framgår 

kvantitativa mål för förbanden. 

Utvecklingsläget framgår av förkortningarna i årskolumnen:

Fu= Fortsatt utveckling av krigsförband (arvförband nyttjas)

U= Utveckling mot krigsförband (nytt förband skapas)

V = Vidmakthålls (omsätts fortlöpande) 

Vidmakthålls

Förband 2006 Anmärkning

HKV med operativ insatsledning och stabsförband V/1 Se not 1

Operativ ledningsbataljon V/1 

Signalspaningsbataljon V/1 

Specialförband V/1 Se not 3

Marktelebataljon V/2 

Teknisk bataljon V/1 

Operativ transportbataljon V/1 

Transportledningsstab V/3 

Artilleriradarkompani V/1 

Underrättelsebataljon  V/1 

Fallskärmsjägarbataljon V/1 Se not 3

Jägarbataljon  V/1 

Säkerhetsbataljon  V/3 

Luftvärnsbataljon 97/70 V/2 

Luftvärnsbataljon 90/70 V/1 

Ingenjörbataljon V/2 

Ammunitionsröjningskompani V/2 

NBC-kompani  V/1 Se not 4

Förbindelsebataljon V/1 

Stridsvagnstransportkompani V/2 

Hemvärnsbataljon V/80 Reduceras 2006-2008 till 60

Bevakningsförband (KBV) V/5 

Armébrigadledning med ledningsförband  V/2 Se not 5

Mekaniserad bataljon  V/8 Se not 6

Haubitsbataljon 77B  V/1 

Luftvärnsbataljon 90/70 M V/1 

Underhållsbataljon  V/2 

Sjöinformationsbataljon V/1 Se not 7 

HMS Orion  V/1 

Marin basbataljon V/1 

Sjöstridsflottilj (inkl 11 ytstrids- och 9 minröj-/röjdykfartyg) V/2 Se 

not 9

Ubåtsflottilj (inkl 5 ubåtar) V/1 Se not 10

Amfibiebrigadledning med ledningsförband V/1 Se not 5

Amfibiebataljon V/1 

Strilbataljon 04 V/1 Se not 11

Radarflyggrupp (FSR 890)  V/2 

Flygbasbataljon 04 V/2 

JAS 39-division A/B V/3 

Central transportflygdivision V/3 Se not 12

Regional transportflygdivision V/2 

Fortsatt utveckling av krigsförband (arvförband nyttjas)

CERT (Computer Emergency Response Team) Fu/1 

FMTM (Försvarsmaktens telenät- och markteleförband) Fu/1 Se not 2

IT-försvarsförband Fu/1 

Haubitsbataljon 77BD Fu/2 

Helikopterbataljon Fu/1 Se not 8

JAS 39-division C Fu/1 

Utveckling mot krigsförband (nytt förband skapas)

Telekrigsbataljon U/1 

Luftvärnsbataljon RBS 23 (MR) demonstrator U/1 

Luftburen bataljon  U/1 

JAS 39-division C/D U 

Noter:

1. ATK, MTK och FTK samt Vädercentral ingår i HKV/OPIL.

2. Organiseras samordnat med inrättande av grundorganisatorisk enhet. 

Telenätenhet ingår.

3. Två specialförband organiseras från 2006, samordnat med avveckling 

av fallskärmsjägarbataljon.

4. NBC-kompani har begränsad förmåga från 2004 och full operativ 

förmåga från 2006. Intill dess att kompaniet är operativt vidmakthålls en 

NBC-insatsstyrka med resurser ur Försvarsmakten och FOI.

5. Tre brigadledningar (två armé- och en amfibiebrigadledning) med 

ledningsförband utvecklas till tre stridsgruppstaber med förmåga att leda 

tillfälligt sammansatta förband och utnyttja mark-, sjö- och luftburna 

verkanssystem.

6. Förbandens innehåll av stridsfordon är differentierat med hänsyn 

till taktiskt nyttjande.

7. Sjöcentraler ingår.

8. Befintliga helikopterbataljoner omorganiseras till en bataljon med 

mark- och sjöoperativ inriktning. SAR-enheter ingår.

9. Tidigare benämning ytstrids- och TABELL ÖVER FÖRBAND I INSATSORGANISATIONEN

För att kunna upprätthålla angiven operativ förmåga i olika avseenden 

skall Försvarsmakten utforma insatsorganisationen enligt nedanstående 

tabell. Insatsorganisationsöversikten upptar endast förband på 

bataljonsnivå och högre samt vissa fristående förband. Av tabellen framgår 

kvantitativa mål för förbanden. 

Utvecklingsläget framgår av förkortningarna i årskolumnen:

Fu= Fortsatt utveckling av krigsförband (arvförband nyttjas)

U= Utveckling mot krigsförband (nytt förband skapas)

V = Vidmakthålls (omsätts fortlöpande) 

Vidmakthålls

Förband 2006 Anmärkning

HKV med operativ insatsledning och stabsförband V/1 Se not 1

Operativ ledningsbataljon V/1 

Signalspaningsbataljon V/1 

Specialförband V/1 Se not 3

Marktelebataljon V/2 

Teknisk bataljon V/1 

Operativ transportbataljon V/1 

Transportledningsstab V/3 

Artilleriradarkompani V/1 

Underrättelsebataljon  V/1 

Fallskärmsjägarbataljon V/1 Se not 3

Jägarbataljon  V/1 

Säkerhetsbataljon  V/3 

Luftvärnsbataljon 97/70 V/2 

Luftvärnsbataljon 90/70 V/1 

Ingenjörbataljon V/2 

Ammunitionsröjningskompani V/2 

NBC-kompani  V/1 Se not 4

Förbindelsebataljon V/1 

Stridsvagnstransportkompani V/2 

Hemvärnsbataljon V/80 Reduceras 2006-2008 till 60

Bevakningsförband (KBV) V/5 

Armébrigadledning med ledningsförband  V/2 Se not 5

Mekaniserad bataljon  V/8 Se not 6

Haubitsbataljon 77B  V/1 

Luftvärnsbataljon 90/70 M V/1 

Underhållsbataljon  V/2 

Sjöinformationsbataljon V/1 Se not 7 

HMS Orion  V/1 

Marin basbataljon V/1 

Sjöstridsflottilj (inkl 11 ytstrids- och 9 minröj-/röjdykfartyg) V/2 Se 

not 9

Ubåtsflottilj (inkl 5 ubåtar) V/1 Se not 10

Amfibiebrigadledning med ledningsförband V/1 Se not 5

Amfibiebataljon V/1 

Strilbataljon 04 V/1 Se not 11

Radarflyggrupp (FSR 890)  V/2 

Flygbasbataljon 04 V/2 

JAS 39-division A/B V/3 

Central transportflygdivision V/3 Se not 12

Regional transportflygdivision V/2 

Fortsatt utveckling av krigsförband (arvförband nyttjas)

CERT (Computer Emergency Response Team) Fu/1 

FMTM (Försvarsmaktens telenät- och markteleförband) Fu/1 Se not 2

IT-försvarsförband Fu/1 

Haubitsbataljon 77BD Fu/2 

Helikopterbataljon Fu/1 Se not 8

JAS 39-division C Fu/1 

Utveckling mot krigsförband (nytt förband skapas)

Telekrigsbataljon U/1 

Luftvärnsbataljon RBS 23 (MR) demonstrator U/1 

Luftburen bataljon  U/1 

JAS 39-division C/D U 

Noter:

1. ATK, MTK och FTK samt Vädercentral ingår i HKV/OPIL.

2. Organiseras samordnat med inrättande av grundorganisatorisk enhet. 

Telenätenhet ingår.

3. Två specialförband organiseras från 2006, samordnat med avveckling 

av fallskärmsjägarbataljon.

4. NBC-kompani har begränsad förmåga från 2004 och full operativ 

förmåga från 2006. Intill dess att kompaniet är operativt vidmakthålls en 

NBC-insatsstyrka med resurser ur Försvarsmakten och FOI.

5. Tre brigadledningar (två armé- och en amfibiebrigadledning) med 

ledningsförband utvecklas till tre stridsgruppstaber med förmåga att leda 

tillfälligt sammansatta förband och utnyttja mark-, sjö- och luftburna 

verkanssystem.

6. Förbandens innehåll av stridsfordon är differentierat med hänsyn 

till taktiskt nyttjande.

7. Sjöcentraler ingår.

8. Befintliga helikopterbataljoner omorganiseras till en bataljon med 

mark- och sjöoperativ inriktning. SAR-enheter ingår.

9. Tidigare benämning ytstrids- och minkrigsflottilj ersätts med 

Sjöstridsflottilj. I antalet ytstridsfartyg ingår 5 stycken korvett VISBY 

under utveckling

10. Ubåtsflottiljledningen inordnas funktionellt i Marintaktiskt 

kommando (MTK) från 2006.

11. I Strilbataljon 04 ingår StriC-, sambands-, radio- och 

sensorförband. Omorganiseras till en bataljon från 2006.

En division med Tp-84, en signalspaningsflygdivision S102B, en division 

för statsflygverksamhetenminkrigsflottilj ersätts med 

Sjöstridsflottilj. I antalet ytstridsfartyg ingår 5 stycken korvett VISBY 

under utveckling

10. Ubåtsflottiljledningen inordnas funktionellt i Marintaktiskt 

kommando (MTK) från 2006.

11. I Strilbataljon 04 ingår StriC-, sambands-, radio- och 

sensorförband. Omorganiseras till en bataljon från 2006.

En division med Tp-84, en signalspaningsflygdivision S102B, en division 

för statsflygverksamheten

Det moderata ideologifumlandet och flykten från egna fundamentala värden tror jag öppnar slussarna till Junilistan, och moderaterna kan se fram mot ytterligare ett katastrofval : Fredrik Reinfeldt blir politikern som dansade en sommar och en höst.

Och när man ser mannen bakom denna ideologiska frigörelse från alla konservativa grundvärden (”hurra för de svenska kollektivavtalen”), Anders Borg, med ring i örat och en chiq hästsvans - en ickelyssnande besswerwisser - tror jag att moderata väljare och potentiella sådana lämnar de moderata valfållorna en masse.

Om det finns ett borgerligt alternativ måste det åtminstone kunna ge en antydan om ett annat samhälle, ett friare samhälle, en mer öppen ekonomi och en mänsklig frigörelse ur bidragsträsk och arbetslöshet - med sin inställsamma ideologiska helomvändning tror jag att moderaterna helt har fördärvat chanserna till borgerlig valseger; detta förstår också Göran Persson som nu flörtar både med fp och centern.

Ett parti som inte tror på någonting är inget alternativ i politiken. Jag förstår inte att moderaterna traskat in på den väg som leder till en rent engelsk situation - den situation som råder för det ständigt lika tilltufsade torypartiet, som inte har en bestämd uppfattning om någonting, ett parti som ingen bryr sig om - i det politiska mörkret måste man kunna se en fyr blinka, i dimman måste man kunna höra mistluren.

Junilistan kommer också att föra in eu i centrum av den politiska debatten, och kniper därmed en stor mängd röster från borgerliga eu-kritiker, som vandrar hemlösa för närvarande : potentialen för Junilistan tror jag kan vara ca 20 procent av rösterna; den parlamentariska situationen efter valet kan därmed bli oerhört spännande. Min prognos är också att moderaterna ”peakat” och nu bär det utför ner mot 15 procent igen.

TIDNINGAR UTAN ÄGARE : Vid sidan av den massiva politiska politiseringen av hela samhället som socialdemokraterna ägnar sig åt genom utnämningspolitiken är omvandlingen av Tidningssverige det nästa viktigaste. Det finns snart inga privatägda tidningar kvar, inga rörelseägda heller. En uppköpsvåg utan motstycke av privata tidningar har skett; in med dem i stora koncerner och konglomerat där de avidentifieras. Och när ägarmakten inte längre finns som en person/familj tar de politiskt medvetna redaktionerna över, och eftersom 80 procent av journalistkåren står till vänster om socialdemokratin och till 30 procent är rent kommunistisk har vi fått en rad propagandablad, som visserligen på ledarplats kan vara borgerliga, men som till sitt hela innehåll är rena vänsterprodukter - det går knappast att skilja till exempel högertidningen Barometerns nyhetsvärdering från Flamman eller Aftonbladet - alla stora borgerliga tidningar i koncerner är lika varandra in till förväxling i hur de vinklar, vad de skriver om och hur tidningens allmänna upplägg ser ut.

Socialdemokraterna behöver ingen egen press - de har tagit över den borgerliga. Sålunda hade borgerliga tidningar både tre och fyra medarbetare på plats under den socialdemokratiska kongressen.

Referat från borgerliga partiers årsmöten och liknande tas inte in längre i de stora regionala tidningarna.

Koncernslukandet av privata tidningar och den allmänna slätstrukenhet och vänsteraggressivitet det medför ökar intresset för bloggar, som sticker ut och formulerar sig väl; ja, bloggarna kan till och med bli en demokratiskt mycket nyttig konkurrent till tidningarna.

Min allmänna tes är att tidningar skall antingen vara lokalt ägda av föreningar och organisationer eller också skall de ha en privat ägare/familj - annars finns ingen balans och de som gapar mest på redaktionerna tar över när ägarmakten är anonym; man kan också som en allmän regel, och dessbättre, sätta likhetstecken mellan koncernägande och minskad upplaga.

Någon frågade om regionindelningen av Sverige, enligt eu-kraven. Här är den följsamma svenska utredningen med ungefär samma regionindelning som eu kräver, detta sällan eller aldrig debatterat :

http://www.sou.gov.se/ansvar/pdf/Sveriges20indelning.pdf

Syftet är att slå nationerna i stycken, som begrepp och identitet; att trasa sönder nationalkänslan varav följer avskaffandet av värnplikten, skrotandet av armén och den nationella, inhemska, försvarsindustrin, inrättandet av Battle Groups och en Europaarmé där Sverige ingår med en yrkesarmé. Detta i sin tur förutsätter en gemensam utrikespolitik och en gemensam försvarspolitik samt avskaffandet av Nato och avståndstagande från den europeiska förbindelse med USA, den transatlantiska länken; allt detta redan på gång under tysk-fransk ledning; kanske med ett kort avbrott för en tid när förorterna till Paris brinner, men riktningen är klar.

Ett paradexempel på europeisk regionpolitik är eu:s godkännande och Tysklands aktiva medverkan i söndertrasandet av den Jugoslaviska statsbildningen/nationen/federationen

Vi hade här en väl fungerande stat, ganska välmående trots allt, folk av olika religiösa uppfattningar och etniskt ursprung levde i någorlunda fred. Jugoslavien var en fredlig nation som eu lät slita sönder och där Carl Bildt och andra gjorde sig namn som stora diplomater och statsmän.

Är det någon som i dag kan säga att Europa blivit fredligare, bättre och mer progressivt sedan Jugoslavien rämnade; istället har vi fått ett maffialand som Kosovo som kräver ständig truppnärvaro.

Bombningarna av Serbien för Kosovos skull var rent brottslig och det kan väl knappast vara det nuvarande tillståndet som USA eftersträvade.

Jag tror visst att Milosevic är en skurk, men inte värre än de andra. Däremot var serberna sämre på PR och marknadsföring.

Om Al Qaidas roll i Bosniens frigörelse hör man aldrig ett ord. Varför ?

När alla med en mun fördömer serberna för det som hände blir jag oerhört misstänksam - hade alla andra helt rätt och serberna helt fel ? Så var det inte; läs Diane Johnston.

Eu:s målsättning är att balkanisera hela Europa.

POLYGAMI : Kan polygami, månggifte, vara en orsak till kravallerna i Frankrike? Det tror i varje fall den franske arbetsmarknadsministern Gerard Larcher. 30 000 polygamifamiljer finns i förorterna. På vilket sätt månggiftet skulle sätta igång upploppen blir inte riktigt klart under intervjun, men farligt kan det vara.

Nu är det back to business in France, endast 98 bilar brändes senaste natten, vilket håller sig inom det normala för en fransk natt. Sammanlagt under oroligheterna har mer än 9 000 bilar bränts, och under året är antalet 28 000 bilar i flammor. Tjogtals med skolor, daghem och varuhus har också bränts ner, 2 921 personer ur “slöddret” har arresterats, säger Sarkozy.

I gårdagens Aftonbladet kunde man läsa en pratig dikt om de franska upploppen i Aftonbladet; den var skriven av Göran Greider, sju resor lång och innehållslös. Jag vill inte påstå att den var dålig för den hade sina kvaliteter, men om inte de franska upploppen förmår mer upphetsa vår ende revolutionsskald, G:an Gr.--dr, som det skulle ha stått i en tidning jag oförmoldat kom att tänka på, är det inte mycket till diktargeni som här utgjuter sig - tänk vad Alfred Vesterlund skulle ha kunnat göra av ämnet.

NAZIST : Att bli kallad gammal moderatnazist,  hur kul är det. Detta är en öppen blogg, vem som helst får kommentera vad som helst hur som helst. Det är meningen med nätet. Men jag har svårt att stå ut med vulgära tillmälen. Det finns en tyst överenskommelse, anser jag, att inte förolämpa, förudmjuka och vulgarisera; smäda gärna, kom med tillvitelser, men var lite mer finnessrik. Gammal moderatnazist, man blir bara så trött och less vid sådant.

Här kommer det ett litet litterärt bloggscopp, alldeles lagom till Nobeldagen då pristagaren Harold Pinter skall hålla sitt tal.

Engelska riksarkivet har nämligen passat på att offentliggöra Harold Pinters ansökan om att få slippa den militära tjänstgöringen; de för Pinter generande dokumenten är från 1948-49; Pinter var då 19 år, gick i skolan och ville för allt smör i Småland slippa lumpen. Han refererade till Jesus Kristus. Han anförde också denna märkliga formulering för att slippa tjänstgöra :

 ”I would never defend innocent people who are attacked.”

I dag kan emellertid Pinter tänka sig att försvara både den ene och den andre, till exempel krigsförbrytaren Milosevic, Castro på Kuba och Nordkorea etc. Den amerikanske presidenten och alla USA:s ledare före honom är särskilda hatobjekt.

Det är 1948, det har gått fyra år sedan England och de allierade befriade världen från nazismens ondska. Då skriver Harold Pinter, 19, till den domstol som handlägger värnpliktsfrågor att väpnad tjänst strider mot Jesus Kristus, mot Dostojevski och de principer dessa stod för, han blandar också in fascisten Ezra Pound för att försvara sin sak.

”Det är meningslöst att tala om försvar eftersom vi alla kan bli utplånade...”

”Jag kan inte se mig själv hjälpa till i denna katastrof.”

”My main objection however, i a moral one. My great emotion regarding the armies of the world is sadness... I would never defend innocent people who are attacked. I consider my self a human being. Other people do not seem to realise their responsibilites as human beings. As to what I have read. I have read Tolstoy, I have read Ezra Pound, I have not read any other book against pacifism. Ther army is an organisation whose ambition is to kill. I object to non combattant service.

I am thinking of my soul only.

As to defend innocent people who were being attacked I think it would be degrading myself.

People in the army are stupid.”

Detta är ett synnerligen märkligt dokument; Pinter gör sedan en del tafatta försök att blanda bort korten rörande yttrandet om att icke försvara oskyldiga och det är i det sammanhanget Jesus kommer till hjälp. Men så här var det han skrev, den 19-årige ynglingen.

En lärare intygar i en karaktärsbeskrivning att Pinter är intelligent och trevlig och att hans allvar just i denna sak inte kan betvivlas; hans tvivel är mycket säkert äkta, Undertecknat James E Metcalf.

En annan lärare vid Hackney Downs school säger att Pinter säkert mycket allvarligt övervägt denna sak, men han har alltid varit benägen att välja den enkla vägen, det lätta och det behagliga och han har alltid undvikit det svåra. Han skulle må bra av lite övning, det skulle ge honom självkontroll och självdisciplin, det skulle stärka hans karaktär. Undertecknat T.O. Balk.

Det slutade med att domstolen ålade Pinter att göra värnplikten, han vägrade och fick böta.

Själv anser jag att Pinter tillsammans med Jelinek och Dario Fo förvandlat Nobelpriset i litteratur till en internationell pinsamhet.

De frisläppta dokumenten är ingen konspiration mot Pinter och hans oförtjänta pris, de kom nämligen redan i augusti.

VÄDRET : Den första snön har lagt sig över trädgården. Det är ett par grader kallt.

Kalmar kommun har köpt in pinglor för drygt 50 000 kr; det är små klockor som nu delats ut till alla kommunanställda. I dessa klockor skall det pinglas när en kommunanställd sagt eller gjort något bra. En kommun med 60 000 invånare förvandlat till ett jättedagis.

Pingeling på er.

En del yttranden av statsminister Göran Persson är så märkliga att istället för att väcka uppmärksamhet leder de till en förstummad tystnad i hela samhället; karln är ju inte dum, så varför säger han så konstiga saker ?

1. I samband med plusjobben, jisses vilken eufemism för beredskapsjobb, sade Persson att sådana jobb för arbetslösa akademiker kan bestå i att hänga upp gardiner eller sitta på olika museiarkiv och sortera samlingarna.

2. Om kronans svängningar : Jag följer inte med, jag bryr mig inte.

3. Om SKB:s metod för förvaring av utbränt kärnbränsle : Metoden känns omodern. Och han upprepar det, nu senast i en intervju i Östra Småland (s), metoden är omodern.

Vart och ett av dessa yttrande berör viktiga samhällsområden, omstridda spörsmål som slutförvaret eller akademikernas arbetslöshet på grund av högskolevansinnet, som nu snart gett varje bonnkommun högskolestatus - ett gigantiskt slöseri medutbildningsresurser, som leder rakt in i arbetslöshet; alla har inte förmåga att tillgodogöra sig avancerade akademiska studier, vi kommer att få ett besviket utbildningsproletariat, som går och driver; samhället och företagen behöver dem inte, samhället vill ha bilmekar, rörmokare, svetsare, kyltekniker, men jobb är fult, akademiska studier är fint. 

Vart skall alla de tjejer ta vägen som slängt bort tre år av sina liv på studier i fullkomligt meningslös genusvetenskap?

Men det allvarligvaste ändå är nog Göran Perssons överklassiga inställning till kronan - världens svagaste valuta som sjunkit med över 20 procent i år. Visserligen kan en del av försvagningen hänföras till spekulationer, men naturligtvis speglar värdeförsämringen underliggande ekonomiska basförhållanden, framförallt urholkningen av sysselsättningen och den brist på ledning som landet upplever, ad hoc-politiken, de tillfälliga infallens politik, avvecklingen av elförsörjningen etc. Det är en brist på idéer och framåtanda, en brist på livsglädje helt enkelt. ”Vi vantrivas i kulturen.”

Politiker bör styra mindre; individen mer. Om politiken kunde rullas tillbaka över hela fältet och stora ytor lämnas fria för improviserat spel skulle mycket hända -  men myndighet efter myndighet täpper till alla andningshål; vi sprattlar som torskar i näten, kommer inte loss. Så sent som i går rapporterades om ytterligare en myndighet; jag kommer nu ingte ihåg vad den skulle kolla, tillse och pyssla med, men det var nåt helt oviktigt.

USA:s tillväxt har aldrig varit så stor, aldrig har jobben tillvuxit så som när hela den politiska apparaten var lamslagen under Clinton sedan han haft sin apparat; ja, ni vet var. Hela den sista presidentperioden saknade USA ledare eftersom apparaten inriktades enbart på Clinton och eventuellt riksrättsåtal, impeachment.

Lyckligt det land som har en ledare som ger efter för alla fresteler, som inte bryr sig.

Nu blir det förvirrat. Persson bryr sig inte om kronans värde och då klagar du... Hur skall jag ha det?

Ja, men jag vill ha en helt lamslagen politisk apparat, och för detta räcker inte Anitra till, vi måste in med nåt bättre, hetare... som verkligen kan få det att gå i baklås i Rosenbad, från full fart i maskin till totalstopp, och det länge. Kvinnlig förförelse som politisk metod, en innovation på denna blogg.

VÄDRET : Nu är det kolmörkt, så jag ser inte hur varmt det är eller vilket väder det kommer att bli. I natt regnade det så det smattrade på taket. Tre har ringt och känt sig blåsta på pensionen; nån frågade om det var skatt på mina 11 800 kr per månad. Klart att det är skatt. I går köpte jag en skraplott eftersom jag i ett horoskop såg att det var min turdag. Jag tror egentligen inte på horoskop eftersom jag själv under en veckas tid skrev tidningens horoskop när de ordinarie hade försvunnit på posten : Jag spådde lycka för de flesta, särskilt i kärlek.

Eftersom helgerna närmar sig, advent och så, blev jag orolig över den sjuarmade ljusstaken, kallas den inte menorah; kanske den skulle stöta någon ty den är ju ändå en kristen-judisk symbol. Var ska man vända sig? Till DO förstås.

Sjuarmad ljusstake får du ha i hemmet, men den får inte finnas som en ensam stake på dina arbetsplats utan måste liksom spädas ut med andra religiösa attiraljer och paraphernalia från andra religioner, som turbaner och svärd, det är DO:s svar, se där, en liten nyhet igen.

Mejlkorrespondensen:

SV: Rätt ljusstake

Datum:

Tue, 15 Nov 2005 12:54:43 +0100

Från:

"DO" <do@do.se> 

Till:

"kurt lundgren" <kurt_lundgren2000@yahoo.se>

Hej Kurt,

Tack för mejl till Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, DO, med fråga 

angående ljusstake i hemmet.

DO har inga synpunkter när det gäller ljusstake i hemmet, däremot har 

vi sagt att på arbetsplatserna bör man tillåta andra religioners 

symboler t ex. judisk kippa, muslimsk huvudduk och sikhisk turban annars 

bryter det mot svensk och internationell lag. Man måste alltså behandla alla 

lika oavsett religionstillhörighet.

Med vänliga hälsningar,

Pilar Barrera

Min fråga till DO:

Hej

Jag och min fru håller som bäst på att förbereda

helgerna. Min fru vill köpa en sjuarmad ljusstake och

ställa i fönstret, men jag sade till henne att det

kanske är olämpligt för någon kan ju ta illa upp. Det

har jag hört.

Nu undrar jag vad DO säger om den sjuarmade ljusstaken? Är det en symbol som kan göras synlig så där hur som

helst eller skall en sådan stake helst hållas i

skymundan ?

Med vänlig hälsning

Kurt Lundgren

ps. Vi bort i ett tättbebyggt villaområde där man ser in.

---------------

Finansinspektionen föreslår att vi tar bort de stora sedelvalörerna för att hejda rånen. Jag kommer här med ett mycket bättre förslag, eftersom kronan sjunker som en sten kan vi lika gärna övergå till kopparmyntfot, som vi hade på 1600-talet.

Då kommer till exempel en kopparplåt värd en tusenlapp att väga ca 400 kilo. Råna en sådan Secuiritastransport den som kan och orkar.

Jag förväntar mig nu en förslagsbelöning för denna kreativa finansiella idé om kopparmyntfot och kopparplåtar.

Jag var på pensionsmöte i går kväll. Försäkringskassan hade kallat alla i de aktuella åldrarna, från 60 till 65 förstod jag.

Mötet hade symboliskt nog förlagts till lokaliteterna vid Norra Kyrkogården : Samlingslokalen till höger, krematoriet till vänster; till den högra lokalen var vi inbjudna denna gång.

Eftersom jag tidigare på försäkringskassans prognossajt på nätet tagit fram min egen pension, som blir 11 800 kr i månaden, vet jag det som behöver vetas, men jag gick dit ändå. Tre av mina kollegor har också prognostiserat sig och kommit fram till samma summa som jag : 11 800 kr i två fall, lite drygt 12 000 kr i de tredje fallet; alla har vi haft tämligen mediokra löner inom akademisk undervisning och media.

Men att pensionen skulle bli så extremt usel hade ingen av oss räknat med - för min vän i Stockholm återstår bara att flytta från storstaden med en sådan svältpension, den kan man inte leva på när hyran  är 10 000 kr i månaden.

När den generation jag tillhör får upp ögonen för denna gigantiska pensionssvindel är jag inte säker på att det blir något uppror; man får väl bränna sin egen bil.

I det nya systemet finns också ”bromsen”. Den slår till när det inbetalade pensionsbeloppet understiger vad som betalats in, vilket innebär att varje person som tillförs systemet utan att först ha betalt in sin del i det belastar alla andra och ökar risken för att deras pensioner skall sänkas. Nu är det inte långt från att detta sker. Vilka som kommer in i systemet utan att betala först vet ni redan; jag säger det inte, jag klagar inte, men så är det konstruerat. Rättvist? Knappast.

Dessutom, som en deltagare påpekade under mötets gång, har regeringen Persson fört ut minst 270 miljarder ur pensionsfonderna utan att betala igen summan, vilket är detsamma som stöld ur vår generations inbetalningar.

Jag hetsade i vanlig ordning upp mig, blev känslosam så att både föreläsaren och publiken stönade och min fru sparkade mig på benet.

Den stora pensionsblåsningen. Ett enda parti var emot - vänsterpartiet. Det tar emot att erkänna det, men vänsterpartiet hade rätt. Om Ohly lägger korten skickligt har han en stor röstpotential, eller om Junilistan upptäcker det - då blir det en politisk raket.

VÄDRET : 10 grader varmt, solen skiner. Billiga lagerbärsträd från Växer, 10 kr, planterade. Alla löv är fallna från träden; stormen  rister takplåten.

FOTBOLLSFIASKOT : Varken Henke Larsson, Fredrik Ljungberg eller Zlatan hade behagat komma till fotbollsgalan för att ta emot folkets fina priser. Det är ju botten av förakt. Jag kan aldrig föreställa mig att Gunnar Nordahl, Green eller den gamla fotbollsadeln överhuvudtaget hade betett sig så; den hade både fotbollskunnande, folkvett och stil.

En fotbollsspelare hela gärning kan heller inte överblickas förrän han eller hon lämnat fotbollen - det behövs något mer än just teknik för att bli en stor idrottsman, som Bobby Charlton och Ingemar Stenmark blivit och Björn Borg är på väg att bli - en helgjuten personlighet i vars uppträdande det finns ett mått av ödmjukhet och medkännande.

 BESTÄLLNINGSPROGRAM FRÅN EU : Jag kan inte anvhålla mig från några kommentarer till Erika Bjerströms söndagstv från Bryssel. 

I söndags satt det en bedagad dam med blont hårsvall vars namn jag glömt och sade till oss att vi alla skulle leva enligt den europeiska modellen och att hon i varje sektor av europeiskt liv skulle intervenera och tvinga in regler framtagna i Bryssel: Det var riktigt skrämmande att lyssna till, upplyst despoti. Inga kritiska frågor, inga egna undersökningar, detta är beställningsprogram från Bryssel; oerhört symptomatiskt för den svenska fjäskejournalistiken gent emot eu. Lite småmys på en krog med makthavare inför en tvkamera, hur kan detta passera utan kritik? Nån som förstår?

Allt är lugnt i Paris. I natt brann endast 271 bilar, en förskola, en gymnastikhall samt lite annan kommunal bråte; sammanlagt under orosperioden har mer än 8 000 bilar bränts. Under hela året fram till nu, 28 000 bilar.

Eu och ordförande Barroso har anslagit en halv miljard för att ersätta skadorna, så solidariskt skall vi i eu ta på oss uppgiften att dela på upploppsbördorna, snart kan det vara vår tur.

Frankrike, Euoropas sjuke man; jordbruket på gränsen till kollaps utan eu-stöd, en korrupt statsledning, en bisarr utrikespolitik och en övermåttan högfärdig president och premiärminister; ikväll talar Jean Marie le Pen i Paris. Vad kan Nationella fronten suga för must ur oroligheterna. Ett 40-procentsparti efter detta, mitt i Europa...

NYTT BRÅK MED MIG SJÄLV I HUVUDROLLEN : Varför skall jag som är en fredlig person och som gillar att sitta och skriva i mitt hörn alltid hamna i bråk? Jag begriper det inte, men jag befinner mig alltid i centrum av ett tumult av det ena eller andra slaget. Nu bråkar jag med det statliga förlaget En bok för alla efter den nyligen utgivna antologin Röster på Öland, en antologi som stulit tre avsnitt ur mina böcker, jag har inte blivit tillfrågad, ej heller vårt lilla förlag, som drivs av min fru; ej heller blev jag inbjuden till releasepartyt för denna bok, vilket allra mest sårar min fåfänga.

Här är mitt brev till juristen i vilket jag överlämnar det till henne :

Kalmar den 14 nov-05

En bok för alla - min copyright

För några veckor sedan  ringde en kvinna till mig från Stockholm och började tala om en bok där jag förekom med en text; jag förstod ingenting; hon efterlyste också en bild; jag förstod ingenting.

Det visade sig att jag skulle medverka i en bok med en artikel ur en av mina böcker, en kvarnartikel, den var uppsatt och klar och det var mycket bråttom eftersom boken skulle komma ut.

Men om denna bokutgivning har jag aldrig blivit kontaktad innan utgivningen var ett faktum.

Så småningom läste jag i tidningarna att det kommit ut en antologi som heter Röster på Öland där jag medverkar med tre bidrag; enligt förlaget, En bok för alla, trycks dylika landskapsböcker i 25 000 ex.

I samma tidningar fick jag kännedom om den för mig häpnadsväckande nyheten att jag medverkade med tre olika avsnitt ur mina böcker i denna antologi.

Jag har aldrig blivit tillfrågad om detta, ej heller det lilla förlag som ger ut mina böcker, Lingstad Bok & Bild har kontaktats, inga papper/avtal /kontrakt är underskrivna av mig eller förlaget - måhända utgick En bok för alla och redaktören från en falsk illusion, den att jag skulle vara död efter en svårt sjukdom, vad vet jag.

Eftersom jag emellertid lever mejlade jag den 12 november En bok för alla och frågade vilket arvode som skulle utgå för detta upphovsrättsbrott och fick svaret att den oerhörda summan av 1 200 kr skulle tillfalla mig.

Jag mejlade tillbaka och förklarade att jag ser nämnd summa som en direkt oförskämdhet.

En bok för alla är ett förlag som utger litteratur med statligt stöd.

Das Verlag : Statens litterära organ. 

Så vill den soulagera mig, 1 200 kr.

Låt oss anta att det varit jag som brutit mot några statliga upphovsrättsprinciper rörande statlig textproduktion, som varit copyrightskyddad - vad hade hänt ? 1 200 kr ? 

Förlaget med mig skämta aprillo... 

Det här är ett intrång i min upphovsrätt. Jag förutsätter att  En bok för alla rättar till vad som brustit och i enlighet med sitt statliga uppdrag agerar därefter gentemot en författare - jag har ingen statlig författarlön.

Det är synd om den kvinnliga terrorist som på ett av de jordanska hotellen misslyckades med att utlösa bombbältet mitt under en bröllopsfest. Ja, enligt svensk uppfattning, som jag hörde i radion nu på morgonen, skulle det vara någon sorts övergrepp mot hennes rättigheter att visa henne i TV. Saddam var det också synd om.

Radions reporter frågade gång på gång om detta; den som intervjuades förstod inte frågan, och vem gör det.

Män som spränger sig själva till döds får enligt den vanvettiga islamska ideologin möta 76 jungfrur i muslimernas paradis, men för en stackars kvinna från Irak som i samma paradis tvingas möta 76 män, alla potentiella förtryckare, måste det väl vara som att hamna i helvetet, så hur har man fått henne att delta, såvida hon inte är mentalt retarderad, vilket hon föreföll att vara att döma av åtbörder och blickar.

---------------

Rebellerna i Sverige 1968 kunde ha utvecklats till fanatiker på samma sätt som en del muslimer i dag. Dokumentären på TV i går kväll var ju ytterst fascinerande, och jag har själv i livs levande livet på universitetet stött på en sådan rebell. Han lovade mig att jag skulle hängas i närmsta lyktstolpe när han och kompisarna tagit makten, och han menade det.

Vilket kommunistiskt stollegäng, nu kan man mest skratta åt det, men sådana stollegäng hade makten i många länder och åstadkom enormt lidande och massdöd, svält.

En av dem, Per, nu läkare, erkände också att om detta varit på 30-talet så hade han istället varit nazistisk SS-officer : drömmen om renhet, enfrågevärldsbilden och den enkla lösningen, auktoritetstron lockar ca fem procent av befolkningen, den aukoritära människan, ge dessa fem procent en karismatisk ledare och det kan bli livsfarligt.

Ockupationen av kårhuset med efterföljande ockupationsförsök av Operan (!) var just det, en opera i all sin komik.

Man skall inte moralisera heter det. Jag anser att det är just det man skall göra, moralisera. Att som en av rebellkvinnorna bara sitta och se på när stollegänget rövar bort hennes barn visar ju på en direkt deformerad personlighet, då, förmodligen också nu.

---------------

Att ta med åklagaren Eric Östberg från Internationella krigsförbrytardomstolen i Haag till en tribunal som skall granska den svenska flyktingpolitiken implicerar att svensk flyktingpolitik skulle befinna sig i gränszonen till krigsförbrytelser; Östberg själv i all sin pompösa rättfärdighetsroll låter också antyda detta.

Om svensk flyktingpolitik finns mycket att säga, men att påstå att denna generösa politik, som håller på att ruinera landet, skulle vara internationellt brottslig och kriminell är väl ändå att ta i; genom sådana våldsamma överdrifter kan man helt bortse från denna skämttribunal. För övrigt, vem betalar alla dessa högbetalda jurister från när och fjärran? Skattebetalarna?

Håll tribunalen i Paris, på Kuba, i Nordkorea, i Ryssland eller i Iran, men här : Giv me a break.

---------------

Jönköpingsposten har till slut utlämnat de bilder som tidningens fotograf tog på Securitas-rånet i staden. Först vägrade tidningen lämna ut bilderna och hänvisade till några högstämda tryckfrihetsprinciper som det inte fanns täckning för i det här fallet.

Bilderna tog tidningens totograf när hon råkade hamna mitt i rånardramat.

Bilderna hade inte det minsta att göra med meddelarskydd eller andra redaktionsprinciper och det är självklart att en tidning som i det här fallet skall utlämna material som kan bidra till att lösa ett brott.

Jag har själv lämnat ut sådana bilder, men då har jag gjort en överenskommelse med polisen: Då ska vi ha nyheten först, vilket alltid funkat.

En gång lämnade jag ut en bild till Säpo. Det var så att Föreningen Sverige-Sovjetunioen hade samlats på ett hotell. Tidningen var inbjuden att skriva. Vi fotograferade hela Sovjetgänget inklusive alla svenska medlemmar, som glada i hågen efter några snapsar ställde upp på en massbild, ungefär som en konfirmandbild.

Nästa dag kom det en försynt herre in på redaktionen och presenterade sig som ”Karlsson från Säpo”. Han undrade om han kunde få en kopia av bilden - en stor kopia, och det fick han.

Jag tänkte. Bra att dom håller ordning på spionämnena.

I polishuset hade Säpo en särskild dörr, till vänster om Krim. Jag såg aldrig någon gå ut, aldrig någon gå in. En ung journalist tyckte detta var oerhört spännande och jag försökte få göra reportage men Säpo ställde aldrig upp. Säpo hade också en våning på stan, över en blomsteraffär.

En gång blev jag krigsplacerad i en känslig befattning. Men innan så skedde ringde Säpo en dag och sade att de måste personundersöka mig först. Efter 14 dagar fick jag reda på att allt var OK med mig, så här skriver alltså en av Säpo godkändstämplad person - man kan säga att jag är samhälleligt KRAV-märkt.

Någon har frågat om bilden, som illustrerar denna blogg, var är den tagen? Jo, strax norr om Kroppkakestenen, Ölands mittpunkt (ungefär), vid den lilla byn Folkeslunda; nere vid havet har ni sjömarkerna, som det kallas på öländska, inte strandängar utan sjömarrrkera. I dessa sjömarker finns en enorm bronsåldershög samt en ljudande fonolit, en stor “klongesten” också från bronsåldern. Det är oerhört vackert när sjömarkerna täckts in med ett vajande gräs, när ungdjuren fridfullt betar, lärkorna tillrar och spoven visslar - det är nästan arkaiskt fridfullt såsom jag mött ett landskap en gång tidigare, på Kreta där vid en minoisk gravplats en liten fåraherdepojke satt på en sten i sin ensamhet och blåste en sorgsen melodi på en flöjt, solen gassade, det var säkert 40 grader varmt och luften mättad av timjan.

Så kan det en sommardag också kännas i Folkeslundas sjömarker; i dessa trakter bor för övrigt den fine glaskonstnären Kjell Engman. Det kan bara bli fint glas med en sådan boningsplats.

PRIMITIV KAPITALACKUMULERING: Det vill jag kalla de rån av värdetransporter och varuhus som nu pågår. Den primitiva kapitalackumuleringen förekommer i samhällen under kris, antingen de håller på att växa fram eller är på väg mot sin undergång; under slutet av 1800-talet förekom robber barons i USA, fullständigt hänsynslösa affärsmän som ackumulerade kapital i olja och järnvägar sedan genom spritsmuggling : Rockefellers är ett  exempel. 

I Sverige förekom baggböleriet under samma tid, ackumulering av kapital genom ohämmad skogsskövling. I Ryssland ackumulerades enorma kapitaltillgångar på enskilda händer under den kaotiska övergången från kommunism till marknadsekonomi, en period på ca 10 år.

När samhället förlorat kontrollen över lagstiftning/territorium och när inga andra lönsamma investeringar återstår på grund av byråkratiska hinder eller andra inbyggda strukturer i ett samhälle, eller när allt är upplöst och statens auktoritet är söndervittrad inleds den primitiva kapitalackumulationen : I Sverige tar den form genom rån, människosmuggling och utplundring av storbolag på legal väg, Skandia.

När till exempel Skandialedningen med alla sina miljarder på fickan får höra att åklagare Christer van der Kwast leder polisutredningen om deras fantasilöner och bonusar hörs ett dånande skratt som rullar fram mellan väggarna över hela Östermalm.

Värdetransportrånen sker på basis av en cost-benefit-analys, som jag tidigare påpekat. Riskerna är praktiskt taget noll, profiten enorm med ett p/e-tal på mer än 1 000, kanske uppåt 10 000 in en del fall.

Justitieminister Bodström, som låtit transvestitperuken falla av sin skalle, säger att Sverige har en sträng straffskala : 4.5 års fängelse för grova rån.

4.5 år. 

Bodström med oss skämta aprillo. 

4.5 år och ute efter halva tiden på en svensk anstalt med video, internet, mobiltelefoner och lite lagomdroger till helgen och med fångvaktare som uppträder som betjänter, what a joke.

Tänk efter, om du vore ung, 20 år, inget jobb i sikte, en drönartillvaro på socialbidrag, aktivitetskurser på AMS nästa vecka, ingen bil - vad skulle du göra i det läget ? Skulle du inte vara frestad att delta i lite primitiv kapitalackumulation ?

Det finns dock ett hot mot denna ackumulation av kapital ty kapitalet sprids inte jämnt bland rånarna, en del kapar åt sig nästan allt, andra blir nästan utan. Det råder en skriande ojämlikhet vid fördelningen av bytet. Detta oroar i högsta grad Mona Sahlin som också lagt märke till att kvinnor utesluts ur rånargängen, därför tillsätter hon i dagarna en delegation kallad RÅNK - råndersökningskommittén med avseende på jämställdhet och en rättvis fördelning vid rån av värdetransporter. Det kan bli fråga om en tvingande lagstiftning.

TRIBUNAL : En tribunal skall undersöka om Sverige bryter mot lagar som reglerar hur vi behandlar invandrare. Vore inte Paris en bättre plats än Stockholm för denna tribunal kunde man tycka.

Föredömet för tribunalen är Russeltribunalen på 60-talet med den franske intighetsfilosofen och stalinisten Jean-Paul Sartre som ordförande. Jag kan berätta för häpna bloggläsare att jag som en av de få i detta land läst Sartres Varat och icke-varat, en tjock sak som jag inte förstod ett ord av, men det gjorde ingenting för då var jag ung.

Sartre, för övrigt, älskade sin egen röst, han gick på uppåtdroger, drack kaffe och rökte oavbrutet, en sak till gjorde han oavbrutet, han pratade - munnen gick hela tiden. Ibland när han tyckte att han i svadan sagt nåt riktigt bra fiskade han upp en anteckningsbok ur fickan och skrev ned vad han sagt:

- Vad sade jag nu för genialt, nån som hörde?

En gång besökte Sartre en irländsk vän, som tvingade slänga ut honom efter en vecka - han höll på att bli galen av allt Sartre-babbel dygnet runt.

VÄDER OCH VÄXTER : 10 grader varmt, det ska bli sol hela dagen. Vi har köpt perenna växter på rea, 10 kr styck för krusmynta, pimpinella och ett lagersbärsträd, 15 kr för ljung att plantera samt tulpanlökar för hundratals kronor.

Vissa anser löven som ett besärligt problem, jag ser trädgårdens löv som en tillgång, de göder min gräsmatta. Vi rafsar runt lite i dem med en kratta, kör över dem med gräsklipparen och sedan försvinner dom, ner i jorden tror jag, i varje fall är löven väck i slutet av maj. Alla Sveriges löv är borta efter ett år och ingen krattar moder natur.

 DELETAR: På grund av utrymmesbrist deletar jag nu en del kommentarer på denna blogg plus en del inlägg. Det sker helt slumpmässigt.

Det cirkulerar uppgifter om hur mycket rånen av värdetransporterna gett i byte, en del uppgifter gör gällande att det är 500 miljoner, andra att det är en miljard eller mer; hur som helst med den saken, brott lönar sig, omkostnaderna är små, straffen i den händelse rånarna skulle åka fast, vilket nästan aldrig händer, lätta att bära. En benefit-cost-kalkyl som jag gjort upp pekar entydigt i en riktning : Du skall ägna dig åt rån av värdetransporter, särskilt Securitas. Aktiespekulationer är enligt samma kalkyl alldeles för farligt. Att starta eget företag är direkt förkastligt eftersom du då kan råka begå ett bokföringsfel, som kan ruinera hela ditt liv och ge dig fängelse. Du kanske får facket på dig eller andra otrevligheter som följer med eget företagande. Bort med sådana tankar.

Även om du som rånare skulle hamna i den  situationen att polisen tar dig på bar gärning riskerar du aldrig att bli skjuten, samhället ger dig rättshjälp, den bästa advokat du kan få, besvärliga vittnen, ja, du vet bäst själv hur sådana skall tas om hand; möjligen kan du dömas till medhjälp till rån, vilket ger två år; du kommer ut ur fängelset snyggt tatuerad, vältränad i gymmet och tack vare god mat, du har nya relationer in i nya nätverk, du friges efter halva tiden - du är i en winn-winn-situation.

En investering i ett värdetransportrån ger ungefär 1 000 gånger insatt kapital, vilket gör detta samhällssegment till det mest lönande av alla.

Kalkylen uppgjord för fyra fyra rånare : 

Fyra AK4 på svarta marknaden kostar ungefär 10 000 kr styck : 40 000 kr.

Fyra rånardräkter med luvor av god kvalitet kostar sammanlagt 8 000 kr.

Tre biltjuvar som snor tre bilar kostar bortåt 15 000 kr.

Fotanglar, minst 500, kostar utan moms cirka 5 000 kr; jag tror inte man kan få dem under 10 kr styck, stor efterfrågan för närvarande.

Dynamit, bomber och bensin kostar väl ungefär 5 000 kr.

Tillfällig drulleförsäkring om nån av oss skulle halka eller bryta benen samt en privat sjukförsäkring för var och en kan vara tryggt att ha : ca 10 000 kr.

Tid för genomförande : Åtta minuter.

Investeringskostnaden är nu uppe i 86 000 kr. Rånbytet beräknas uppgå till 86 miljoner kronor, alltså ett p/e-tal på 1 000.

Var ska vi slå till ? 

Vart ringer du ? 

Securitas? 

Konstigt...

Jo, grabbar, det sägs att bakom ICA i ett skjul med trädörrar sitter det i morgon bitti klockan sju fyra sömniga vakter och räknar helghandelns kassor.

Let´s roll.

---------------

PRESIDENTENS TAL :

President George Bush höll på fredagen ett stort tal om terrorismen och USA:s engagemang för friheten; det var ett churchillskt tal med många rent klassiska formuleringar. Eftersom svensk press aldrig återger presidentens tal ger jag ett smakprov här på hans talekonst :

”The murderous ideology of the Islamic radicals is the great challenge of our new century. Yet in many ways, this fight resembles the struggle against communism in the last century. Like the ideology of communism, Islamic radicalism is elitist, led by a self-appointed vanguard that presumes to speak for the Muslim masses. Bin Laden says his own role is to tell Muslims, "what is good for them and what is not." And what this man who grew up in wealth and privilege considers good for poor Muslims is that they become killers and suicide bombers. He assures them that this road -- that this is the road to paradise -- though he never offers to go along for the ride. (Applause.)

Like the ideology of communism, our new enemy teaches that innocent individuals can be sacrificed to serve a political vision. And this explains their cold-blooded contempt for human life. We have seen it in the murders of Daniel Pearl and Nicholas Berg and Margaret Hassan and many others. In a courtroom in the Netherlands, the killer of Theo Van Gogh turned to the victim's grieving mother and said, "I don't feel your pain ... because I believe you're an infidel." And in spite of this veneer of religious rhetoric, most of the victims claimed by the militants are fellow Muslims.”

I Sydsvenskan kultur har Andreas Ekström en trevlig och läsvärd blogg. På den drog han häromdagen den gamla skrönan att Ölandsbladet inte skulle ha varit intresserad av mordet på John F Kennedy. Jag passade på att dementera eftertryckligt å alla ölänningars vägnar ty skrönan antyder öländsk inskänkthet som inte bara drabbar tidningen utan alla som bor på denna ö, som har den mest reslystna befolkningen av alla svenska landskap - hälften av ölänningarna bodde ju för tusan i Amerika vid 1900-talets början.

Andreas Ekström skrev :

Det påminner mig om en ofta berättad journalistanekdot, apropå att hålla fokus på vad som är relevant. TT ringer till Ölandsbladet, som normalt aldrig på 60-talet använde TT-material. Men nu var Kennedy skjuten, så då tyckte TT-redaktören att det ändå kunde vara på sin plats att nämna det för ölänningarna. Den kolugne redaktören där ställde sina kontrollfrågor:

“Är Kennedy från Öland?”

“Öh… nej.”

“Nähä, är mördaren från Öland?”

“Nej.”

“Blev han skjuten på Öland?”

“Nej”.

“Tack, då ska vi inte ha något.”

På detta svarade jag :

Denna urgamla anekdot, som med vissa förändringar berättats om både Mora Tidning och Ölandsbladet ända sedan fransk-tyska kriget 1870, är möjligen rolig den första gången man hörde den, men inte den femtioelfte gången. Den är en skröna.

I själva verket var det så, är det så, att Ölandsbladet ständigt haft ett stort intresse för utrikespolitik, särskilt för USA där i slutet av 1800-talet halva läsekretsen bodde. Ett tag var vi väldigt stora på Nya Zeeland; att tidningen någonsin skulle ha uttryckt så sig enfaldigt som här görs gällande faller på sin egen orimlighet, bara att gå till läggen, som Myrdal säger.

Under andra världskriget följde dåvarande redaktören för Ölandsbladet händelserna i Nazityskland så intensivt och kritiskt att Sjöholm som den ende svenske redaktör jag känner till mordhotades i Berlinradion. Vi skall ta hand om dig när vi kommer, varnade Hitlers radio.

Att någon skulle ha hotat Sydvenskan under denna tid har jag svårt att tänka mig.

Så stolta är Ölandsbladets traditioner inom utrikespolitiken.

Andreas Ekström :

Tack, Kurt, för detta! Roligt att du skrev; nu vet vi bättre. Undrar just om historien är en skröna i sin helhet, eller om något liknande utspelade sig på någon annan tidning?

Jag kände mig därefter manad att lägga till det följande :

Hej igen. Jag har 42 år i journalistyrket och älskar att leta i läggen, därför vet jag talar om när jag säger det följande : Tidningarna hade bättre utrikesbevakning förr. Fransk-tyska kriget 1870 bevakades spalt upp och spalt ner i Ölandsbladet. Tidningen hade koll på Hitler och kommenterade honom redan 1922, framförallt gällde det Hitlers antisemitism, som lockade Ölandsbladet till feta rubriker. Jag säger det igen, det var år 1922-23, åren för Münchenkuppen, som dessa nyheter stod i Ölandsbladet.

En gång under 70-talet jobbade jag på Barometern, vi i nattgänget satt och fikade, nån sa : Inte undra på att en del var nazister på 30-talet, folk visste ju inget.

Låt oss se vad dom visste 1934, låt oss gå och hämta ett Barometernlägg från den 1 juli 1934, vad skrev tidningen, sade jag. Jag gick in i arkivet, tog fram 1934 och bar in lägget till fikabordet.

Vi bläddrade fram och häpnade. Denna lokaltidning i Kalmar hade flera sidor om nyheten, namnlistor på alla dödade, etc etc. Folk som ville veta kunde få reda på allt. I stort sett, och även i historiens ljus, var det som Barometern berättade på sommaren 1934 om Röhmkuppen helt korrekt.

Tidningarna hade då bättre, mer välskrivna och analyserande utrikesreportage än vad de har nu. Jag tror också att detta gällde Sydsvenskan.

Smålandsposten i Växjö blev en stor tidning tack vare den insiktsfulla utrikeskrönika som redaktör Gunnar Franzén skrev i 60 år, vareviga dag.

Vi, dagens journalister, är lilliputtar i jämförelse med de begåvade skribenter, som fanns bara en och två generationer före oss. Var finns Jolo? Jag kan bara se en som uppfyller skorna : Staffan Heimersson. Denne lysande skribent och glade gamäng är i Paris och bevakar och han fyllde nyss 70 år.

När jag exempelvis läser vissa krönikörer (Linda Skugge et al.) kan jag säga att dylika texter skulle en seriös tidningsredaktör inte ha tagit i med en lång tång vid den tidpunkt jag kom in i yrket, början av 60-talet.

När jag gick in genom biblioteksdörrarna i Kalmar  för en tid sedan mötte jag en person på väg ut; jag tyckte att han såg bekant ut, ansiktet kände jag igen. Han var inte särskilt lång, snarare kortväxt, välklädd; det syntes på nåt sätt, varför begriper jag inte, att det var inte vem som helst som här lämnade biblioteket; han bar på en sorts osynlig auktoritet, som bara kändes i luften.

Efter några timmar kom jag på det : jag hade sett ett riktigt, livs levande högerspöke - Sture Eskilsson från SAF/Timbro, mannen som vände samhällsdebatten genom att överta problemformuleringspriviliegiet från stollvänstern, the lunatic fringe och socialdemokratin, som under 70-talet välvde väldiga planer på facklig makt genom löntagarfonderna.

Jag hade trott att ett högerspöke skulle vara lite mera storvuxet, som Gösta Bohman och Eric Krönmark, bortåt två meter i strumplästen. Men så är nu inte verkligheten beskaffad.

Vad gjorde detta högerspöke i Kalmar? Jo, visade det sig i en intervju med honom i Barometern, han hade nyligen bosatt sig i Kalmar, nära till Öland och golfen och Kalmar är en liten  trevlig stad, det måste medges. Här är gott att bo om man är pensionär.

Så snart Sture Eskilsson var färdigintervjuad i Barometern slog den enda kvarvarande vänstersocialdemokrattidningen i landet (K-märk), Östran, till med en rubrik. Vad tror ni? Just det, ”Högerspöke bosatt i Kalmar” och därefter blev det lite trivsamt munhugg om löntagarfonder - uppenbarligen är att fiender behöver varandra, framförallt behöver vänstersossar ett riktigt högerspöke att gå i clinch med; det finns ju inga kvar. Moderatledaren Reinfeldt är ju undanglidande som en hal ål i sumpen.

Sture Eskilssons memoarer föreligger nu, i dag, på bokhandelsdiskarna och jag återkommer till boken. Av intervjun med honom i TV8 hos Ortmark framgick att Sture Eskilsson är djupt besviken på moderaternas politiska metamorfos, på Svenskt Näringslivs ljumma engagemang och på att det inte finns en balanserande motkraft till LO med dess enorma resurser baserade på tvångstaxering av medlemmarna. Problemformuleringsprivilegiet har tippat över; färre äger det i dag än under Timbros storhetstid. Det är därmed nästan värre nu. Att med värderingar gå in i en samhällsdebatt som är upplöst på värderingar är fåfängt på något sätt. Det är som att tala med en som är starkt berusad och hoppas på att få ut något vettigt.

Den totala kollapsen för det mångkulturella integrationsexperimentet i förorterna till våra storstadsområden. På något annat sätt kan man inte karaktärisera den flykt undan den trivsamma och fryntliga mångkulturen som socialdemokratiska kvinnoförbundets ordförande Nalin Pekgul nu förverkligar. Hon flyttar nämligen från Tensta för sina barns skull, hon känner sig rädd och vill inte bo kvar längre, hon går med skottsäker väst, säger hon. Fundamentalister och de heltidskriminella gängen har tagit över, nu vill hon bort från den glada mångkultur på vilken hon gjort sin strålande politiska karriär.

Kanske finns det nån villa på Lidingö ledig, ett område vars invånare hon för några år sedan spydde sitt verbala klasskampshat över. Några fotbollsmatcher mellan knattarna i Tensta och Lidingö kunde inte ske eftersom Lidingös knattar alltid fick stryk, inte i matcherna utan efteråt, med sparkar och slag.

Arbetslösheten i Tensta, Rinkeby, Rosengård etc är nu mellan 50 och 70 procent, majoriteten av befolkningen lever på bidrag.

Verkligheten hinner ifatt till slut, och den kan vara riktigt otäck.

Lite Mona Sahlin-babbel ovanpå problemet räcker inte den här gången.

Vad den socialdemokratiska politiken ställt till under 20 år måste nu alla goda krafter hjälpas åt att rätta till - i dessa utsatta områden finns en stor jobbreserv, som skulle kunna bidra med mycket om vi släppte loss de frihetliga krafterna.

---------------

I någon tidning stod det att centerledaren Maud Olofsson blivit ett objekt för kidnappare sedan partiet så skamligen sålt sina tidningar och tjänat 1.8 miljarder på affären.

Men är inte, egentligen och i grunden, varje medlem i centerpartiet nu ett eftertraktat byte för hänsynslösa kidnappare.

Jag försäkrar härmed på heder och samvete att jag inte är medlem i centerpartiet; dock har jag röstat på centern några gånger, men ångrat mig efteråt, så jag tycker att det gillas liksom inte, eller va?

”How did we get in to this mess?”

(Lord Pearson)

1. Om vi lämnar eu kan vi återta kontrollen av vårt eget fiske, som fullkomligt ödelagts av eu-byråkratin. Vi kan återta kontrollen över den egna jordbrukspolitiken, som inom eu löper amok fullständigt.

2. Om vi lämnar eu kan vi återta kontrollen över vårt eget nationella försvar och slipper ställa upp Battle Groups för att försvara franska intressen i Afrika. Vi kan återinföra värnplikten och värnpliktsarmén.

3. Om vi lämnar eu kan vi föra en självständig utrikespolitik baserad på nationella intressen.

4. Om vi lämnar eu kan vi föra en egen asyl- och immigrationspolitik och slipper undan den franska modell, som snart lett till inbördeskrig med undantagstillstånd i nationen och utegångsförbud i 30 större städer.

5. Om vi lämnar eu sparar vi 30 miljarder per år - pengar som kan satsas på omsorgen om våra äldre och till att återställa de pensioner som regeringen sänkt till svältnivå.

6. Om vi lämnar eu kan vi föra en självständig ekonomisk politik och slipper dela de höga arbetstalen med Tyskland, Frankrike och Spanien på mellan 10 och 20 procent.

7. Om vi lämnar eu slipper vi den europeiska polisen, som är juridiskt immun i alla medlemsstater; vi slipper också en hord av eu-tjänstemän från låg till hög vilka alla har diplomatisk immunitet i alla eu-länder. Eu är alltså en egen suverän stat med alla medlemsländerna som underordnade lydländer, en modern form av imperialism/kolonialism och vi har själva lagt snaran om halsen.

8. Om vi lämnar eu slipper vi den korrupta byråkratin och det fruktansvärda slöseriet med skattepengar, vi slipper i vårt eget land en hoper fullkomligt meningslösa eu-projekt.

9. Om vi lämnar eu kan vi återta vår egen lagstiftning och få kontroll över den. 70 procent av alla våra lagar kommer nu från Bryssel.

10. Om vi lämnar eu skulle det vara en handling så djärv som de engelska koloniernas frihetskrig på den amerikanska kontinenten - vi skulle bli en förebild och vi skulle få många efterföljare.

11. Om vi lämnar eu slipper vi den regionalisering som nu skall genomföras av Sverige - en återgång till 1500-talets indelning av Sverige i hertigdömen. Den långa process som ledde fram till den sammanhållna svenska nationen vill eu slå sönder i stycken inte bara hos oss utan i alla medlemsstater : regionalt kiv och bråk om bidragspengar, det är vad eu vill ha; divide et impere.

Green-rättegången i HD blev ett riktigt sömnpiller med juridiska utvikningar och juristfinlir in absurdum, och ändå är ju allt så enkelt : får man säga vilka dumheter som helst i ett demokratiskt land?

Svaret på den frågan är enkel : Klart att man får, det är själva kärnpunkten i en demokrati.

Det kunde ha klarats av på en timme.

När jag inför mig själv sammanfattar rättegången, som jag lyssnade sporadiskt till och med avbrott för ett läkarbesök, tycker jag nog att det står 5-1 till pastorn; framförallt gillade jag hans predikan och de svavelosande citaten ur Bibeln : Guds mun skola utspy er, ja, nåt sånt, referenserna till Moseböckerna och Sodom och Gomorra var härliga att lyssna till, gammal hederlig helvetespredikan. Ett ord som vederstygglig borde åter komma till heders.

Vederstygglig. Känn på den...

Den moderna människan är helt obekant med den bibliska predikotraditionen, med sådant bibliskt klarspråk, att hon skakas i sin värdegrund första gången hon stöter på det; den omedelbara reaktionen blir : detta måste anmälas till DO, JO, KO, MO och varje ombudsman som bara finns. Greens predikan var en gammal hederlig helvetespredikan, och den borde K-märkas, mer sånt i kyrkan om den skall överleva som kyrka, ty livet kan inte vara att bara ge efter för sina frestelser, är det inte också uppoffring, försakelse, ett liv i bön för en syndare, syndernas förlåtelse genom bikten ?

Dag Sandahl hörde jag en gång predika. Han sade : Här kommer du för andra gången och ber att jag skall viga dig inför Gud, men du har redan en gång avlagt ett löfte till Gud, som du brutit. Jag viger dig inte en gång till, du får gå till någon annan - konsekvensteologi kunde det kallas, jag tror folk uppskattar det, har respekt för det. 

Guds regler givna till oss är egentligen enkla som barnatro och Blinka lilla stjärna...

Jag har sagt det förut, jag tror Green blir fälld och att åsiktstaket sjunker ner ett par meter.

Vad som var mest skandalöst ändå , men det kom inte fram förrän i slutet av rättegången. Green står i HD anklagad för sin predikan, men inte andra som vore mer förtjänta av ingripande. Hemska ord på en islamsajt med uppmaning att döda homosexuella föranledde inget ingripande av åklagare; islamfjäsk.

På Kalins hemsida ser jag att över 800 präster skrivit på upproret mot homosexvigslar - det är var fjärde präst i kyrkan det. 82 000 har varit inne på Kalins hemsida : www.kalin.nu

ISLAMOFASCISMEN :  Islamofascismen är vår tids kommunism. Vi tycks emellertid inte redo att möta denna fara ännu - vi är som kapivaren inför anacondan - totalt fascinerade, blickstilla står vi...

Eurabia kallas vi i USA; jag vill rekommendera tre artiklar som skrivits av Tomas Blankey på Washington Times om vårt tillstånd som kapivarer inför anacondan.

www.washtimes.com

SLAGET VID MARNE : På en karta i någon tidning ser jag att upploppen i Frankrike också nått Marne.

Marne, Marne... Det ringer en klocka i huvudet. Jo, Marne utanför Paris. Där har vi det. Slaget vid Marne. Det var där de franska trupperna i ett sista väldigt uppbåd av energi och obegripligt hjältemod stoppade tyskarna i september 1914 varvid Schlieffenplanen helt omintetgjordes; tyskarna tvingades retirera. Kriget, kan man säga, avgjordes vid Marne, men det fortsatte ändå fyra blodiga år till.

Och nu härskar slöddret där... Åh, Frankrike, vad har hänt?

Jag borde väl inte älta homosexeriet mer eftersom jag är urless på saken, men efter debatten i går kväll på TV hos Lennart Persson kan jag inte låta bli eftersom jag där såg små fragment ur den process, som förmodligen inom kort driver fram en total splittring av svenska kyrkan i två segment - det första segmentet innehåller de troende, det andra de moderna teologiska vingelpellarna för vilka kyrkan är blott ytterligare en karriärstege.

Mot prästen Kalin, som startat uppropet mot homosexvigslar, stod en ung kvinnlig och mycket aggressiv präst, som med allehanda teologiska finter försökte sätta dit Kalin.

Till exempel denna : Om äktenskapet är till för att skapa liv hur kan du då viga äldre par som är infertila?

Detta är ju så enfaldigt att spikarna vrider sig i väggen.

När denna skrevspark inte gick hem återstod  homosexeriets offerroll : man får inte uttrycka sin åsikt klart och tydligt eftersom det kränker.

Jag hörde kyrkomötets socialdemokratiske ordförande i radion; något mera oförsonligt har jag sällan lyssnat till. Vad som framgick klart är att Kalin och hans 800 präster på uppropet förr eller senare kommer att kastas ut, såvida de inte böjer sig och accepterar vad politikerna beslutar.

Svenska kyrkan är efter frigörelsen från staten 1999 nu helt i händerna på en liten karriärsugen politikerhop; biskoparna är ett litet kamratgäng med radikala Lundavärderingar från 70-talet, alla väl ingängade.

Är det inte märkligt att man på rak arm inte kan säga namnet på en enda biskop, förr var det kulturpersonligheter, nu vet jag inte vad de står för.

LEIJONS MEMOARER : Jag har läst om Anna-Greta Leijons memoarer Alla rosor skall inte tuktas; det är en ganska sympatisk bok med en skrämmande inledning där den lilla tösen Anna-Greta sexuellt antastas av sin egen far. Att hon likväl efter dessa otäcka barndomsupplevelser växer upp till en normal kvinna beror på att hon är stark och envis, levnadsglad - och, vad vacker hon var som ung.

Anledningen till att jag skriver om dessa 14 år gamla memoarer är att de väl tål att läsas om igen, men också för att de på ett så avslöjande sätt beskriver det socialdemokratiska partiets förhållande till ett stort ämbetsverk - AMS.

AMS, förstår man snart, är inget självständigt statligt verk utan en integrerad del av den socialdemokratiska regeringen; när ny generaldirektör skall utses är det inte tal om överläggningar med övriga politiska partier utan saken förefaller närmast vara en intern s-angelägenhet.

Anna-Greta Leijon beskriver förhållandet så öppet och avväpnande att hon inte ens förmår reflektera över det betänkliga i situationen - hon är politiskt inskolad i denna konstitutionella sjuka och hon har själv gjort en karriär inom AMS, det var i själva verket där hennes karriär tog fart ordentligt.

Vidare beskrivs LO:s avgörande inflytande över regeringens politik, lite fnurror på trån då och då, men i stort sett vandrar regeringen i LO:s ledband. 

Den lättmanipulerade pressen beskrivs roande, och det tas för givet att tidningarna kommer rännande när ministern kallar. När så inte sker blir snälla Anna-Greta rasande, hon hade klös också, det ska vi minnas.

Inte heller när det gäller LO:s inflytande förmår Anna-Greta Leijon att självreflektera.

Hur som helst, det är läsvärda memoarer, men vad som slår mig att genom alla dessa 300 sidor nämner hon endast en enda gång att hon läst en bok. Det är drag jag funnit i andra politiska memoarer av modern snitt : Dagens politiker tycks aldrig läsa några böcker - de lever på en intellektuell svältkost av promemorior, dagstidningar och TV-snuttar. Utifrån denna virvlande information formas politiken. Det mesta blir ad hoc, som Göran Perssoons spontana infall och utfall över hela spektrat av frågor, inget sammanhängande, allt lika viktigt, allt blir därmed lika betydelselöst.

Vi har inga jobb. Persson pratar om det oljefria landet 2020. När han inte pratar om gardiner.

Vi har världens högsta skatter. Persson babblar på om sin svampskog.

EU-IMPERIETS UNDERGÅNG : Det talas alltid om USA-imperiets svanesång och snara undergång; vad vi istället ser är EU-imperiets svanesång och USA-imperiets blomstring och tillväxt. Jämför det stela och rigida Europas tillväxtsiffror och arbetslöshet med den vitala dynamiken i den amerikanska ekonomin. Och var tror ni de arbetslösa ungdomarna i Paris förstäder skulle vilja bo - i Kalifornien eller i Clichy ? USA tycks kunna ta emot den ena miljonen efter den andra av immigranter, alla blir goda amerikaner, svär in sig som medborgare, hyllar stjärnbaneret, håller högerhanden över hjärtat och sjunger nationalsången medan Frankrikes immigranter föraktar Frankrike och statens svaghet. De upplopp som ägde rum i New Orleans efter naturkatastrofen är ju rena Musse Pigg-skämtet i jämförelse med vad som förekommer i Frankrike. 

Efter att ha bränt ner några McDonalds-restauranger i Frankrike tror jag de flesta skulle vilja ge sig av till staterna. USA ut ur Frankrike, men ta mig med.

Man ska väl inte vara skadeglad, men som USA-vän kan jag inte låta bli att känna ett visst glädjepirr över de franska upploppen ty de bekräftar mina åsikter. Istället för eu borde Sverige anhålla om att få bli USA:s 56:delstat. Det skulle ge oss mer att säga till om än i eu, störrre självständighet, vi skulle få större frihet, en enorm marknad att exportera tullfritt till samt en viss nationell stolthet.

 Sverige ut ur eu, in i USA.

Ibland när jag i min egenskap av skattebetalare i Kalmar kommun läser om Destination Kalmar (kommunalt turistbolag) tänker jag som så : Här borde en namnändring ske till Destruktion Kalmar, ty bolaget tycks destruera skattepenningar i en rasande fart.

Stadsfesten var ett sådant penningdestruerande projekt som bara visar att när det gäller nöjesarrangemang skall politiska bolag hålla fingrarna borta. Av vilken anledning skall ett kommunalt bolag arrangera kräftkalas, det strider emot kommunallagen och hade stoppas om nån orkat anmäla saken till länsrätten.

Men vad värre är och detta är min käpphäst: Salvestaden. Denna historiska bluff, som ger tusentals turister uppfattningen att det medeltida Kalmar såg ut som ett indianfort i Vilda Västern - det medeltida Kalmar omgivet av uppresta timmerstockar. Vilken horrör.

I min nya bok om hur fästningen byggdes på Kvarnholmen under 1600-talet (”De gick hungriga, nästan nakna och barfota”) skriver jag lite om det medeltida Kalmar, jag berättar om de mäktiga medeltida tornen, bl a Garpetornet, som var ett fängelse. När staden hade flyttats in på Kvarnholmen skulle de gamla medeltida stadsvallarna rivas. Det var ett sådant omfattande arbete att få bort detta mäktiga försvarsverk att en särsskild skatt måste införas och allmogen i hela Södra Möre uppbådades till rivningsarbetena. Det tog tio år att plana ut försvarsverken.

Kalmar var en mäktig medeltida stad med en kyrka i stadens mitt, allt av europeiskt snitt och allt omgivet av enorma försvarsverk.

Därför är Salvestaden en gigantisk historieförfalskning med sina smala timmerstockar runt om och det hjälper inte att Salveledningen säger att det skall byggas stadsmurar efter hand. Det är nu vi ser Salve. 

Det enda som jag har hört skall byggas vid Salvestaden är en badpool för barn för att dra fler turister, vilket vore att lägga till ytterligare en historieförfalskning. Visserligen fanns det en ”badare” i det gamla medeltida Kalmar stad, denne skötte badandet, koppningen samt utminuterade brännvin, dock ej på kanten av en swimmingpool utan i en ”badstugu”.

För att ej framstå som ilskne Gunnar på Perstorp (han levde under 1600-talet och var ofta i slagsmål) tycker jag att kommunen skulle ta ett rejält ansvar för Salvestaden och göra anläggningen till en riktig medeltida stad, som en attraktion tillsammans med IKEA, hypermodernt och medeltid i ett oslagbart koncept. Men det skulle kräva att kommunen investerade bortåt 50-70 miljoner i mäktiga stadsmurar runt om Salve, därtill en ny eller ombyggd fotbollsarena för lika mycket - sådana satsningar skulle visa framtidstro och Kalmarborna skulle säkert vara med på noterna, ja till och med visa lite entusiam för en gångs skull. Men Destination Kalmar, hugaligen.

--------------

VÄRDETRANSPORTRÅNEN : Att ett land inte på ett säkert sätt kan transportera sedlar och mynt från en plats till en annan inom landet innebär att statsmakten förlorat kontrollen över det egna territoriet; i princip är det således inget som skiljer Frankrikes handfallenhet inför upploppen från Sveriges oförmåga att stoppa värdetransportrånen, 224 stycken sedan 1999.

När justitieministerTomas Bodström nu äntligen fått av sig transvestitperuken och i nåder låter sig intervjuas har han inget att säga; han babblar på utan paus mellan orden, men det är innehållslöst. Brottsligheten har nischat sig, det är hans förklaring, i Finland är det dubbelt så stor risk att mördas, så kom inte dragande med Finland som en förebild, nej, det behövs inga strängare straff, jo, han ser allvarligt på det här etc.

Inte heller de politiska partierna tar brottsligheten på allvar. På partiernas hemsidor finns just intet om att detta land inte kan förse sina medborgare med betalningsmedel. På moderatsajten har Beatrice Ask ett ljummet inlägg det är allt, i övrigt tystnad.

Det som upprör medborgarna mest, det bryr sig det politiska systemet minst om, däremot lägger sig det politiska systemet med full kraft i hur föräldrarna tar ledigt när de fått barn.

VÄDRET : Dimma och sju grader varmt, det grönskar här och var - en mangoldplanta blir bara större och större, gula blommor i blomsterhorvorna. Jag har köpt en buxbombuske, en liten rackare för 169 kr, stora buskar kostar 1 400 kr. Det beror på att de växer så sakta. I en trädgårdstidning ser jag en buxbomhäck som som inte är mer än metern hög fast den är 70 år gammal. Ordet buxbom denoterar ordning och reda, klipp och ans, inte min stil direkt, men låt gå för en enstaka buske.

PRÄSTHOMOSEXERIET :  Det är ganska intressant att följa prästernas homosexuppror på internet. I måndags hade antihomosidan där uppropet mot homosexvigslar återfinns knappt 20 000 besökare och 300 präster hade skrivit under; nu är besöksantalet över 50 000 och antalet präster som protesterar över 700 stycken. Medge att det alltid är bra drag i homosexeriet, men för min del är jag ganska less vid detta oerhörda bögfokus i media, som om hela livet/världen hos en del snurrar runt själva snorren - är inte det ganska enfaldigt/ensidigt egentligen? Men varför skriver du då själv ? Jo, men jag är väl också lite fascinerad, inte mer än människa, är jag...

---------------

Göran Sonnevi diktar om Irak; bortglömd medelmåttig poet blir stor igen;  krigspopulism; krigen gödslar intellektet, sätter fart på skrivklådan. Snart kommer det nåt om Frankrike.

När man ser vad som händer i Frankrike där de stora massorna av unga muslimer revolterar blir man lite förskräckt över utsikten att Turkiet skall in i Europa via eu - hur stora massor av fundamentalistiska muslimer tål det sekulariserade Europa? Våra liberala samhällen med fri syn på sex och levernet i största allmänhet tycks ju inte alls verka lockande utan väcker endast förakt och stärker Koranfundamentalismen.

Det som händer i Franrike torde för överskådlig framtid hålla Turkiet utanför Europa - landet hör inte hemma här. Det är för stort. Det har fel religion.

Många unga muslimer exkluderar sig själva från samhället, de vill leva här, men de vill uppenbarligen inte delta, gärna en välfärdsstat med öppna bidragskranar, men den skall hålla sig undan, vi kräver full kontroll över våra enklaver i era stater.

Vi är bussiga mot dem, de skiter i oss och föraktar oss och alla de värden vi står för.

I Frankrike lyder ropen : Polisen skall lämna våra områden. Som om en enda kvadratmeter av Frankrike exklusivt tillhörde någon särskild grupp.

Vi har samma tendenser i Sverige.

Vad man kan se framför sig som i ett skräckscenario är om den franska intifadan kombineras med terrorattentat och om de ganska lösa huligangrupperingarna får en samordnad ledning från vana och skolade terrorister; eftersom den muslimska gruppen är så stor i Frankrike, 10 procent, kan en situation à la Irak utvecklas; där uppgår Sunnimuslimerna, som åstadkommer all denna förödelse, just till tio procent av befolkningen. Konrad Lorenz, den tyske beteendeforskaren skrev i någon uppsats, att en grupp av djur, vargar, gäss, minkar etc, kan absorbera främmande grupper om de inte överstiger tio procent av den egna gruppen; blir den främmande gruppen större uppstår allvarliga störningar och problem; harmonin försvinner och alla blir aggressiva.

Vad som rör sig i terroristernas hjärnor vet man inte, men om jag vore terrorist med målet att omstörta Europa, skulle jag anknyta till de frustrerade muslimska ungdomarna, ge dem en tro, stadga och ledning, sätta på dem självmordsbälten och dra igång något riktigt stort - det tycks vara läge för det. För övrigt kan vi inte vara säkra på hur de nuvarande franska oroligheterna verkligen är organiserade. Kanske är Frankrike det första testområdet - ett Balkan i vardande. Europa splittrat i regioner, alla brinnande med konflikter, invärtes, utvärtes mot varandra.

En fransk inrikespolitisk aspekt på det som sker är vilket stöd Nationella Fronten kan suga ut ur de pågående oroligheterna - efter det här kan det vara ett 20-40-procents parti med allt vad det skulle innebära för europeisk politik.

Den franska intifadan visar också den europeiska immigrationspolitikens totala misslyckande - det är alltså detta franska helvete som eu har i beredskap åt oss på sikt.

Vad som alldeles uppenbart framgår är att den europeiska modellen för jobb och tillväxt i förstenade välfärdsstater inte fungerar; ty det blir ingen tillväxt, det blir inga jobb - Europa skapar bara utanförskap, USA inkluderar, ger jobb och egen försörjning. USA ger också sina nyanlända medborgare en gemensam dröm att dela: drömmen om frihet och möjligheten att lyckas.

De franska svårigheterna har också sin rot i den allra högsta ledningen av landet, president Chiraq. I vilket annat land som helst hade denne store mutkolv skakat galler, skrev Daily Telegraph för någon tid sedan; karln verkar för övrigt nåt alldeles förskräckligt högfärdig och pompös, Göran Persson uppblåst med en faktor tio, liksom Villepin, aristokraten. Dock har premiärminister Villepin skrivit en 800-sidig bok om modern poesi, men vad hjälper det nu...

Vad de franska muslimerna än reagerar emot så kan det ju inte vara en islamfientlig fransk utrikespolitik, det finns ju inte en diktator från Saddam till Arafat som inte stötts av Frankrike .

Jag skrev för några månader sedan, att jag fick ångest inför islam och vad den religionen driven till sitt yttersta kan ställa till med i de västerländska samhällena, öppna och ganska oskyddade, och, vilket är det viktigaste i mötet med islam när vi själva saknar en fast värdegrund av tro och ideologi.

Efter det som nu händer i Paris, i andra franska städer, i Holland och Belgien och i Irak och Iran menar jag att det finns tunga skäl för en allvarlig ångest; Al Qaida hävdar på en arabisk internetsajt att terroristerna nu förfogar över smutsiga kärnvapen samt självmördare som är beredda att utlösa dessa smutsiga bomber.

Det kan naturligtvis vara en del i ett psykologiskt krig, men det kan också ligga allvar i hotet. Vad som terrororganisationen hittills hotat med har den också genomfört. De som hotar, mördar, bränner är inte kristna, judar, buddhister, hinduer, de är muslimer - mene tekel. Den onda kommunismen fann snabbt sin onda ersättare, jag tror banne mig jag föredrar kommunismen. I den fanns åtminstone något gott i själva dess utgångspunkt, målet för dess strävan var likaså ganska sympatiskt.

---------------

Bojkotta Israel Nu startar sin kampanj mot det judiska folket den 9 november. Jag vet inte om organisationen valt detta datum som en medveten provokation, men den 9 november är det natt som kallas Das Kristallnacht.

1933 proklamerade Hitler en bojkott mot allt judiskt : Kauf Nicht bei Juden.

Åren går, antisemtismen består.

---------------

I Paris med förstäder, även i centrala staden, brändes i natt sammanlagt 1 300 bilar; orolig svensk undrar, gäller bilförsäkringen hos Länsförsäkringar mot sådant brännande; är det nåt särskilt bilmärke som är extra lättantändligt som skall undvikas vid Parisbesöket ?

Inga svenska kommentarer ännu om den förfärliga franska rasismen och intoleransen, inga hänvisningar heller till den svenska modellens fantatstiska framgångssaga på integrationsområdet.

---------------

Jag undrar om det finns något land i Afrika, nu eller historiskt, där statsmakten i fredstid inte kunnat försörja sin befolkning med betalningsmedel, mynt och sedlar, snäckor, stenar och gethorn, vad det nu kunde ha betalats med för länge sedan ?

Fungerade betalningsväsendet i Chicago under den värsta gangsterperioden med Al Capone och Bugsy Siegel i farten ? Jo, det är klart att det fanns dollar i  omlopp.

Fungerade betalningsväsendet i England på hösten 1940 när Tyskland vräkte ner bomber över London City ? Ja, det fungerade alldeles utmärkt. Till och med i ett Tyskland förvandlat till en ruinhög hade folket Deutsche mark att handla med.

I Sverige är nu hälften av alla bankomater tomma. Statsmakten förmår inte upprätthålla betalningssystemet. Kriminella har tagit över.

Ge mig ett bättre exempel på en bananrepublik.

Det är oerhört förvånande att oppositionen inte kräver en extra riksdagsdebatt, att den inte larmar och lever rövare.

Men centern har väl inte tid, partiet cashar just hem sina miljarder och sitter och räknar.

Och Maud hon satt i lampans sken

och räkna upp ur portmonnän

kronor en, kronor två....

-----------------

Jag är ytterligt fascinerad av svenska media. Den stora nyheten i dag är att 10 000 personer med exnarkomanen Maradona i spetsen marscherade mot president Bush i Argentina, inte att det brinner i förorterna till Paris med åtta miljoner invånare, och med hela den förlorade  muslimska ungdomsgenerationen ute på gatorna utrustade med brandbomber, det är upplopp i Nice, Toulose och andra större städer och i Clichy har mer än 1 000 bilar satts i brand, varuhus har eldats upp och en handkappad kvinna och en polis svårt brännskadats.

Premiärministern Villepin  besökt i natt en polisstation. Han hade ett budskap : Arrestera mera och flera.

Det är sålunda raskravaller i eu:s hjärtland. Skall vi dra några slutsatser av detta för egen del? I vårt förhållande till eu?

När orkanen Katrine drabbade New Orleans för en dryg månad sedan anklagade både Margot Wallström och Göran Persson USA för rasism och förakt för de fattiga.

Härmed anhålles om en kommentar rörande rasismen i Frankrike.

---------------

Den nionde november sätts den svenska yttrandefriheten på prov. Åke Green, pastor i Borgholm, skall då manglas i HD för sin helvetespredikan mot homosexuella. Mitt tips är att han fälls, målet går då vidare till Europadomstolen och Sverige blir en internationell pinsamhet och Åke Green en martyr.

---------------

www.kalin.nu/deklaration/

Här hittar ni prästupproret, det vill säga den deklaration som går emot kyrkobröllop för homopar, vilket dessa mörksens gestalter anser att det inte finns stöd för i bibeln. Snart har 500 präster skrivit under. Svenska Kyrkan under den lealöse K G Hammar har kluvits först på tvären i kvinnoprästfrågan, sedan på längden i bögerifrågan. Svenska kyrkan förefaller inte längre vara ett trossamfund utan en skattefinansierad organisation för diverse populistiska åsikter, men de skall ligga rätt i tiden eftersom anpasslighet är den överordnade dogmen.

Man undrar vilka tvångsmedel som skall tas till mot de upproriska 500 ? Lönereduktion? Karriärstopp?

Jag såg tillsammans med mina barnbarn en ganska juste videorulle häromkvällen. Den handlade om Martin Luther. Barnbarnen satt som klistrade vid tv:n - även för grabbar i 12-årsåldern var Luther och hans kamp mot avlatshandeln, förfallet i Rom, skökostaden, en otroligt spännande berättelse. Luther hade inte 500 anhängare med sig när han startade sin rörelse - han var ensam med Gud.

Vår tid söker sin Luther.

Less vid allt lämnade jag kyrkan för flera år sedan. Jag kommer tillbaka när Luther dyker upp.

Det hördes en fantastisk nyhet på P1 : I Sverige har vi under några år haft över 200 rån mot värdetransporter, knappt 20 procent är uppklarade.

I Finland har fyra sådana rån genomförts under samma period, alla har klarats upp.

Tillfrågad svensk polis kunde inte förklara denna remarkabla skillnad utan hänförde den till olika arbetsmetoder - låt oss då tillämpa de finska metoderna.

Det är väl emellertid helt klart att att vi inte längre kontrollerar hela det svenska territoriet, en betydande del av det har förvandlats till terra criminalia; ett land som inte kan garantera tillflödet av mynt och sedlar till sina medborgare, till handel och industri är inte längre en fungerande nation, den är upplöst - det är Rwanda-Burundi-läge.

Och - då ser vi alla landets justitieminister i tv - han bär blond peruk och dansar utklädd till transvestit... 

---------------

Så ringer jag mina jämnåriga kompisar, den ena ringer jag för att gratta till ett fint pris, den andre för att diskutera nya bokprojekt för oss båda.

Talet faller på pensionerna.

S.Å. säger : Jag får 12 000 kr. Jag kommer i håg vad de sa, det skulle bli 75 procent av lönen de 15 bästa åren. Kritikerna påpekade redan på 60-talet detta : Bullshit, det blir inte ens 40 procent. De hade ju rätt.

B.J. säger : Jag får 11 800 kr.

Jag säger : Jag får lika mycket.

Den stora blåsningen.

I dag fick jag ett brev från Försäkringskassan. Det skall bli informationsmöte för alla som har rätt till pension, från 62 och uppåt.

Jag skall gå dit och jag tänker ställa följande fråga:

Jag har hört att det finns något som kallas för äldreförsörjningsstöd. Denna pensionsvariant skall vara mer lönsam för individen än den ordinarie pensionen, sägs det allmänt. Hur söker jag äldreförsörsörjningsstöd ? Var finns blanketterna, som jag måste fylla i?

---------------

Jag skulle vilja veta hur man blir en god människa, en sådan som jag hörde i radion, han hette Per Wirtén; han var så där metafysiskt god, förstod jag, ty onda krafter motarbetade honom, strukturella rasistiska anslag höll på och åsikter framfördes, som den överväldigande delen av européerna omfattade. Per Wirtén ensam stod emot allt detta och visste hur det förhöll sig i Clichy. Botemedlet mot den europeiska ondskan fanns om hörnet : den svenska modellen.

Jag har under mer än 20 års tid forskat om regalskeppet Stora Cronan och skrivit fem böcker som behandlar ämnet skeppsbyggande under svensk stormaktstid: 

- Stora Cronan

- Sjöslaget vid Öland. Utgivning av de kommissionsprotoll som rannsakningskommissionen förde, 800 sidor 1600-talstext sammanförda i denna bok.

- Sheldon, Day och Turner, tre engelska skeppsbyggmästare i Sverige under 1600-talet; Sheldon byggde Cronan.

- Anders Homan. En bok om skeppsbyggandet i Kalmar under 1600-talet.

- De stora örlogsskeppen från Carlshamn. En bok om varvet på Boön under 1600-talet.

I debatten om Stora Cronan har jag försökt anlägga lite källkritiska synpunkter, som i denna debattartikel med anledning av att en osteolog hävdade att Cronans besättning skulle ha blivit mördad av sina egna officerare, ett påhitt helt gripet ur luften; aldrig under stormaktstiden blev knektar, båtsmän och soldater dödade av sina officerare; den rättsliga proceduren var starkare förankrad i samhället än nu för tiden, straffen däremot extremt hårda om någon försummat tjänsten.

FANTASIER OM DÖDA PÅ STORA CRONAN: (Tidigare publicerad på nätet, här

återgiven med smärre ändringar)

Ni har kanske sett den märkliga uppgiften, att folket ombord på regalskeppet Stora Cronan hade huggskador, vilket ledde fram till slutsatsen att de huggits ner ombord, inne i skeppet. Detta är nonsens. Jag har gått igenom ca 1 700 sidor med källmaterial bl a kommissionens rapport, som bygger på vittnesmål från de överlevande; om några hugg mot de egna finns inte ett ord. 

Förklaringen är istället denna : Cronan hade inte varit på sjön mer än knappt en vecka. Folket ombord, båtsmännen, var också skeppsbyggare. Flottan hade under våren 1676 gjorts i ordning och utrustats och i detta farliga arbete, som utfördes med yxa och såg, deltog alla båtsmännen. Det var mycket vanligt med huggsår och andra olycksfall i detta arbete; till exempel i Carlshamn där det första man gjorde när varvet anlades var att anställa en fältskär.

När sedan flottan gick ut medföljde de skadade båtsmännen. De kan förstås också ha skadat sig ombord i allehanda olyckor. Att officerarna till exempel skulle ha huggit ner det egna folket är fullständigt uteslutet: det är en fri fantasi som ej kan bestyrkas med källorna. Det förekom en antydan till myteri i den svenska flottan, men det var ombord på ett annat fartyg.

Betänk att det fanns nästan 1 000 personer ombord på Cronan, de flesta enkelt folk ur den hårt arbetande klassen, praktiskt taget alla under däck. Många av dessa, som jobbat som hantverkare på Skeppsholmen under vintern och våren då flottan utrustades, hade säkerligen skadat sig under det hårda arbetet; flera av dem hade dessutom varit med och försökt att såga ut flottan från Dalarö. Det är en självklarhet att många var skadade i ben och händer efter det hårda arbetet med skeppsutrustningen och utsågningen. 

Kommissionsprotokollen är utomordentligt detaljerade, dessutom finns ögonvittnesskildringar direkt efter slaget, men ingenstädes står någonting om att någon skulle ha löpt amok med blankt vapen; dessutom var händelseförloppet så snabbt att knappt någon hann att ingripa. Betänk det kaos och den panik som utbröt på de undre däcken : kanoner som kom lösa och rullade ner över folket, brand och desperata försök att ta sig ut ur skeppet. Många blev därvid svårt skadade, detta är ju en självklarhet, som knappast skulle behöva undersökas. 

Själv skulle jag vilja ha helt andra undersökningar, nämligen undersökningar som visar hur långa folk var, vad de åt, om de var undernärda, hur gamla de var ty det fanns ju många skeppspojkar med ombord, kanske inte mer än tio-tolv år, om det fanns några kvinnor med etc. 

För övrigt har nu Cronanprojektet pågått i 20 år (jag var med då Cronan hittades) och ännu har ingen skrivit en doktorsavhandlingen om denna dramatiska händelse. Om projektet letts vetenskapligt skulle vi ha sett ett halvdussin avhandlingar vid det här laget. Museet har dragit upp över 25 000 föremål från havets botten. Min privata åsikt är att projektet bör avbrytas och att vi nu lämnar till kommande generationer som med bättre teknik kan fortsätta undersökningarna. Det finns egentligen inget mer att undersöka eftersom vi vet vad som hände. 

Det finns dock en sak som jag skulle vilja veta, och den är rent skeppsteknisk : Byggdes Cronan för bred ? Major Clas Uggla besökte Sheldon då denne var i Göteborg. De kom att diskutera det stora skepp som skulle byggas. Sheldon berättade att häckebalken (den som bestämmer bredden) skulle bli 32-34 fot. Uggla blev förundrad och sade att Sovereign of the Seas inte hade en bredare häckebalk än 28 fot. Hur kom Cronan att byggas ? För bred ? Kan man på botten finna häckebalken ? Om häckebalken var 34 fot samtidigt som 800 ton barlast lyftes ur Cronan vid Dalarö är det inte att undra på att hon kantrade. Underligt att han inte sjönk vid utseglingen. Det vore intressant att underställa detta stabilitetsproblem en modern skeppsbyggare. 

Efter min blogg om behovet av svensk värnplikt och förintelsen av det svenska försvaret har jag kallats en del saker : tönt är en beteckning, pappskalle en annan, men sådant kommer mig inte vid, däremot denna beteckning som jag bara inte kan undanhålla läsarna eftersom den är så språkligt fyndig och innovativ; nätet utvecklar svenska språket :

Kokkärlsnostalgiker.

Ja, jag erkänner ödmjukt, jag är en kokkärlsnostalgiker. Alla som gjort värnplikten minns kokkärlet/snuskburken, den skramlande prylen med lock och tillhörande underkärl, rymde väl ungefär två liter. Mitt favoritkäk var uppkokad torrskaffning ur en brun påse, slogs tillsammans med en liter vatten, sattes på elden och snart kom en underbar doft av kyckling och curry som spred sig över hela övningsområdet, fantastiskt gott och mättande, lätt kryddat med gran- och tallbar samt någon mossig pinne på botten av kärlet, till efterrätt snaskade man lite ur nödprovianten, som bestod av mörk choklad, tände spisen i tältet, ställde in ruska lång och ruska kort samt en vattenhink, gjorde upp eldpostlistan och sedan borrade man ner sig i tälthalmen, drog k-pisten/AK4:an tätt intill sig och man sov som ett barn.

Sådan är en kokkärlsnostalgiker - och glöm inte, vi är många, snart tar vi tillbaka vårt försvar och ställer det åter på stadiga värnpliktsfötter.

---------------

Securitas bör väl i rimlighetens namn döpas om till Insecuritas. Det senaste rånet vid Stenungsund visade på en sådan handfallenhet från Securitaspersonalen, två kvinnor!, att man blir helt häpen - en bil körde in framför värdetransportbilen varvid föraren stannade - varför stannade den ? Varför drog föraren inte på ?

När Securitas vet vad som sker varenda dag snart är det närmast kriminellt av företagsledningen att sända ut två obeväpnade kvinnor i en bil som fraktar miljoner. Av bilderna att döma tycktes det ju vara en vanlig Ford Transit, en plåtlåda utan särskilda skyddsanordningar.

Justitieminister Bodström, som uppträdde på s-kongressen som transvestit i blondinperuk, trams, trams inför jublande sossar, hade timat sitt framträdande väl : när han larvade sig som värst skedde rånet.

Ett land som inte kan transportera en miljon från en plats till en annan utan att transporten blir rånad har förlorat kontrollen över det egna territoriet : Vi är tillbaka till medeltidens stråtröveri då det varken rådde gatufrid eller kvinnofrid.

Birger Jarl, var finns du nu - den som i dag upprätthåller landets rättvisa dansar på en scen utklädd till fruntimmer, så kan vi inte ha det.

---------------

Stilla dagar i Clichy hette en porr-roman av Henry Miller, den läste man som ung och radikal journalistslyngel. Nu är det inte så stilla längre i Clichy där Miller låg i en säng med både en och två och kanske tre, jag minns inte, men det pågick oavbrutet.

Man kanske inte skulle känna det så, det kanske är hädiskt, jag vet inte, men nog är det underbart att se hur Pösmunkafrankrike, som hytter med sitt ordnande pekfinger åt hela världen, bli så förudmjukat av sin egen befolkning.

Tänk om Clichy inträffat i USA, vilka massmediala svenska vrål om rasism; är det inte märkligt tyst.

En annan fråga är varför eu:s centrala land inte kan hålla fred inom sitt eget territorium, är det något i eu-politiken som gått fel ?

Ska vi verkligen vara med i samma klubb som det eländiga Frankrike? Vill vi det? Inte jag.

Svenska media frågar sig nu oavbrutet, som bure de på en tyst förhoppning, kan Clichy hända här? Det är klart att det kan hända här, förr eller senare och det kan bli värre än vi tror, allt i enlighet med Murphys lag.

---------------

En mördare får sin första permission utan bevakning efter tre-fyra år. Han skall träffa sin före detta fru och sitt barn. Strax efter det att han kommit ut genom fängelseporten mördas han. Det frågas då allmänt, hur kan det komma sig att han blev mördad? Jag frågar : Hur kan det komma sig att en brutal mördare (tog livet en 18-årig flicka) får en obevakad permission efter tre-fyra år? Borde han inte sitta inburad åtminstone tio-20 år innan han ens får sniffa på friheten?

Rattfyllo dödar farmor och hennes barnbarn. Straffet : 1.5 års fängelse.

Två tonåringar i Kalmar sparkar, torterar och rånar en 20-årig student; denne flyr ut i vattnet med svåra skador varvid han drunknar. Straffet : åtta månaders fängelse, och sedan börjar tidningarna ömka - torteraren.

TV8 med Robert Aschberg som programledare och den kunnige politiske journalisten Anders Jonsson som analytisk kommentator ägnade i går kväll en hel timme åt statsminister Perssons boende : Man ondgjorde sig dels över Sagerska palatset där statsministern bor, dels över Harpsund, som också är statsministerns residens, men i grunden en donation som statsminister Erlander efter mycket vånda tog emot, men snart trivdes han där.

Att landets statsminister bor lite ståndsmässigt är väl helt OK, det vore genant för nationen att bjuda in andra länders statsöverhuvuden till Folkets hus och en varm korv med bröd. Lika lite kan man väl klaga på statsministerns lön,  drygt 116 000 kr i månaden, en usel lön jämförelsevis, men så har statsministern inga besparingar heller. Han har, trodde Stig-Björn Ljunggren, bränt slantarna på sina byten av fruar, sånt är dyrt om alla skall hållas på gott humör.

Säkerhetsaspekten är en annan viktig del av skälen för att hålla landets statsminister med en central bostad, som låter sig Säpobevakas; så man kan inte gnöla över Sagerska, Harpsund eller lönen, det vore småttigt.

Vad som däremot är ett ideologisk hyckleri av ett format så man dånar är Perssons bygge av godset vid sjön Båven, i strid med kommunens naturvårdsplan, i strid med regeringens riktlinjer och framförallt i strid med den jämlikhetsideologi som detta parti ständigt tröttar oss medborgare med.

Statsministerns broder Bengt Persson bygger. Han bad reportern dra åt helvete när hon närmade sig det nya godskomplexet; allt var ytterst hemligt, och vackert blir det, ritat av stadsarkitekten i Flen. Men hemskt vilken ilsken brorsa statsministern har, helt humorlös och otrevlig.

Här, som en godsherre med eu-bidrag, skall Persson gå hand i hand med Anitra i skogens pelarsal där varje daggdroppe speglar livets komplexa sammansättning; här kan han skåda Gud på ryggen och när han sätter sig ner att deklarera kan han tacka Gud för att godset med all sin skog betraktas som en rörelse så att han därmed kan göra massor av smaskiga avdrag. Just denna del av affären, den viktigaste, hade TV8 missat - jag skulle tippa på att Persson kan göra underskottsavdrag med en halv miljon om året, kanske mer, vilket innebär att han bor gratis på denna 18-miljonersinvestering. Detta är själva uträkningen, skattekalkylen, godsherrens godsavdrag, som Gyll, Stenbeck, Stenhammar och de andra godsherrarna. Gärna en pelarsal i skogen men först ett rejält underskottsavdrag.

Upprörd? Jag? Visst är jag det. Inget stör mig mer än hyckleri, detta gnissel i den stora glipan mellan vad man säger och vad man gör.

Det äcklar mig i själva verket.

ANDERS JOHANSSONS BOK : Som ni ser gör jag lite reklam för Anders Johanssons debattbok om invandring och mångkultur. Anledningen till att jag puffar för boken är att ingen tidning i hela landet kommer att skriva ett enda ord om den, ty den är för kontroversiell. Men enligt min mening kan allt diskuteras, islamsk fascism, aborter (jag är emot), invandring, mångkultur, dödsstraff (jag är för i vissa fall), kvinnopräster, brottslighet, straffskalor, politiskt hyckleri (se ovan), dagis, betyg - ja, vad ni vill. Inget ämne får uteslutas ur diskussionen i ett demokratisk samhälle. Inte ens homosex; jag stöder pastor Greens rätt att säga vad han vill.

Det måste vara tillåtet att på ett vettigt sätt säga det man tänker, till exempel detta :

Det var ett förskräckligt ältande om fastemånaden Ramadan i radio och överallt - Ramadan är ju ingen höjdare för Ica och Konsum om man säger så : Man ska ju svälta hela månaden, inte glufsa i sig skinka och julmust som i den härliga julemånaden. Eja vore vi där - Karin Franssons julbord på Hotell Borgholm, det är annat än Ramadan det.

SOSSESLUT : Pust och stön. Äntligen är sossekongressen över och 350 journalister kan åka hem, ett väldigt uppbåd som hade Öresundbron hade störtat in.

Jag kan inte upptäcka att kongressen uträttat just någonting. Det närmast abnorma intresset hur man och kvinna skall fördela barnaledigheten är väl den största pseudofråga som tänkas kan. Gäsp. En trött kongress, uppblåst av media och 350 journalister, är äntligen över - en spänd förväntans upplösning i intet

NY BOK ATT BESTÄLLA

Anders Johansson : ”Sanningen är originell.” (96 sidor).

120 kr, inkl. frakt. 

En debattbok om mångkultur, invandring, om marxism, kommunism och socialdemokrati.

För beställning skriv till :

Ängö Bok & Bild.

Öhnellsgatan 31

392 30 Kalmar

----------------------------------------------------------

Det är högsta mode att upprätta listor över allting.

I enlighet med trenden och det tvingande modet upprättar jag härmed min egen lista över de tio mest överskattade intellektuella personerna/författarna i Sverige. Var och en får en kort motivering. Listan är ingen gradering, utan alla är lika överskattade.

1. Anders Ehnmark. Trist förutsägbar, vevar samma ideologiska positiv hela tiden. Skriver tråkig prosa, som han tror är hopträngd och tät, men det är endast tillgjordhet i språket. Yta. Mycket natursvammel här.

2. Göran Greider. Jag medger att han kan vara kul att lyssna till, men man vet ändå alltid vad han skall säga härnäst; inget vidare till poet.

3. Per-Olof Enquist. Denne författares storhet har jag aldrig förstått. Omtuggböcker.

4. Ernst Brunner. Omtuggböcker. Han läser lite om Karl XII och påstår att han källforskat. Läser lite om Edit Södergran, hafsar ihop en bok.

5. Peter Englund. När jag läste hans första succé, den om Poltava, trodde jag inte det var möjligt att skriva så illa, men ändå få en bok utgiven på ett stort förlag. Nu har han bättrat sig, dock.

6. Maria Schottenius. Under hennes egid har DN Kultur förvandlats till en kökkenmödding av nöjen, populism och förmätna anspråk på intellektualism. Själv har hon aldrig nåt intressant att komma med, kulturell förvaltartyp.

7. Horace Engdahl. Det finns risk att han genom sin udda litterära smak förvandlar Nobelpriset till en pinsamhet, som uppmärksammas internationellt just av denna enda anledning.

8. Vem sa jag nu ge mig på? Jo, Anders PJ Linder på SvD. Har inte ledarsidan där blivit otroligt träig och ideologiskt lealös sedan han tog vid. Inget temperament längre.

9. Carl Bildt. Har ni märkt att han blir allt mer lik en gammal greve i sin hållning. Han talar och kommunicerar inte längre, han delger allmogen sina åsikter. Trots att åsikterna är skäligen enkla ger han dem en komplicerad och magistral touche. Middag med Bildt i TV8 är ett helt enkelt ett outhärdligt program. Kalkon, kalkon...

10. Och sist men inte minst, Jan Guillou. Jag vet inte om det behövs en motivering, men låt mig säga att jag läste hans första agentroman om Hamilton och tyckte den var bra, resten, tomgångslitteratur, ointressanta åsikter, som man känner på förhand. Liza Marklund får hänga med på sladden här, slafsedeckare. 

Låt oss gemensamt utnämna Sveriges främste/a intellektuella personlighet, det kan vara en författare, en politiker, en tidningsman, en stor intellektuell i vid och allmän mening, som Herbert Tingsten. Vem är denne person i dag? Knut Ahnlund ? Ja, det var bara ett test. Anders Isaksson ? Thomas Tranströmer ?

Ja, ni såg ju själva det fantastiska antalet myndigheter som övervakar detta land och som snart gjort det helt omöjligt att starta ett företag eller att överhuvudtaget få leva i fred.

Man kan ta en penna och stryka bort hela sjok med myndigheter, det skulle inte märkas ett vågskvalp på samhällsytan utan bara bli ett bättre land att leva i.

Ta en nämnd som Stängselnämnden... Vad är nu detta ? Eller delegationen för etikrättslig prövning av vapenprojekt... Vad är det ? Som Luther sade.

Enligt min mening är det möjligt att omedelbart minska byråkratin med 50 procent; man kunde börja med att omedelbart lägga ner 20 länsarbetsnämnder samt alla arbetsförmedlingar.

Jag skulle vilja föreslå en ny borgerlig regering att den omedelbart efter maktskiftet tillsätter en parlamentarisk grupp, som får ett år på sig att minska byråkratin med en femtedel, men siktet skall vara inställt på en byråkratinedskärning med 40 procent.

---------------

Jag ber om ursäkt för ett fel jag gjorde i samband med att jag nämnde s-kongressen och antalet journalister. Jag påstod, tror jag, att det gick en journalist på varje s-ombud. Fel av mig, ursäkta, ursäkta. Ombuden är 176 till antalet medan 350 journalister bevakar kongressen; det går alltså två journalister per ombud. Rätt skall vara rätt.

TV24 sänder för närvarande dygnet. I går kväll såg jag Maj-Britt Theorin med sitt stora hårburr stå i talarstolen och mässa, dock ej om paraboler.

-------------

Leif Pagrotsky, en av regeringens få kompetenser, det kan man väl säga även om man ogillar politiken, är hotad till livet och har ett stort livvaktsskydd; det är tragiskt den utveckling som skett mot ett samhälle av fruktan och skräck.

Själv har jag mordhotats vid tre tillfällen av i tur och ordning en galen medlem i kpml(r), som ville sälja en tidning till mig vilken jag vägrade köpa, vidare har jag mordhotats av en ornitolog sedan jag skrivit en skämtsam artikel om fanatiska fågelskådare samt slutligen blev jag i telefon en mörk höstkväll för några år sedan mordhotad av en nazist, som sade sig tillhöra VÖM - vitt öländskt motstånd !  Han hotade med att VÖM skulle ta hand om mig. VÖM lät så oerhört korkat att jag började skratta varpå nazisten snart skrattade han med, dessutom kände jag igen rösten på denne VÖMMARE, så jag sade : Mig lurar du inte din Pellejöns. Du vet var jag bor, men jag vet å andra sidan vem du är. Ja, det slutade i allmänt trams alltihop.

Det enda hotet som jag upplevt som allvarligt var faktiskt det ornitologiska; han lät riktigt ond, men det hände ju inget. Vad hade jag då skrivit som väckte sådan ornitologisk vrede? Jo, detta : Fågellivet längs stränderna hotas i dag av två fenomen : Det stora antalet trutar och de hopar av ornitologer som drar klampande fram... 

SECURITAS : En ny månad har precis börjat. Märkligt nog skedde det samtidigt som pengarna tog slut, och jag som lovat köpa en buxbomsbuske i dag. Det finns bara ett enda sätt att bli rik på för närvarande. Jag säger som Sickan, vi behöver en bensindunk, en gaffeltruck, tre plastpistoler och ett Securitaskontor...Vanheden kör trucken, Dynamit-Harry har pistolerna och jag, Sickan sätter eld på bilarna och sprider ut fotanglarna...