Östra Ölands fria horisont

Jag vet inget mer om de apatiska flyktingbarnen än vad jag läst i tidningarna; kanske sondmatas barnen på dagarna; på nätterna sliter de loss slangarna och är uppe och leker som andra barn : alltihop skulle då vara ett bedrägeri och ett skådespel för att få stanna.

Ett vet jag emellertid, och det är, att den som förlorar kontrollen över sitt liv blir apatisk. Det lär endast vara Sverige som har apatiska flyktingbarn, men så är vi också världsmästare på att undanröja egenskaper som strävsamhet, sparsamhet, flit, idoghet och entusiasm för att istället ersätta dessa individuella egenskaper med en inställsam omhändertagandeattityd och myndighetsfjäsk; i all välvillighet förstås förvandlar staten oss, men samhället fråntar därmed individen hans/hennes självkontroll och möjligheten att utforma sitt eget öde.

Miljontals människor är beroende av bidrag för överlevnaden. Kommer inte barnbidraget vid rätt tidpunkt är det klippt, pengar till uppehället saknas. Den yttersta förnedringen inträffade det år då s-regeringen gick in och framflyttade datum för barnbidragets utbetalning i samband med julhelgen. Bidraget skulle i samband med en omläggning av rutinerna ha kommit efter julhelgen, vilket innebar katastrof för många familjer, varken julklappar eller julskinka, så beroende var barnfamiljerna. Regeringen flyttade utbetalningen till den 20 december så att det blev julefrid i stugorna, smulor från statens bord, dina pengar egentligen, men vilken folkförnedring att vara så beroende av statliga bidrag.

Jag ser ofta dagisbarnen från mitt fönster. De är iklädda oranga västar och har skyddshjälm; de leker på lekplatsen och ser ut som en skara av små kommunalarbetare, fast rörligare.

Flyktingfamiljerna som korsat gränser och brutit lagar och tagit sig till Sverige uppvisar en enorm fantasirikedom och företagsamhet; i deras situation hade jag också försökt ta mig in i Europa. Så möter de den svenska omhändertagandestaten och besked som aldrig kommer, år ut och år in. Sverige har fått stora delar av sin egen befolkning apatisk. Då är är lätt som en plätt att åstadkomma ännu värre apati hos en flyktingfamilj.

Hundratals krigsförbrytare från jordens alla hörn traskar runt på gatorna i detta land. Vart skulle du ta dig om du vore eftersökt ? Svaret är ju givet och kanske sitter bin Laden i en förortslägenhet och snurrar på turbanen; där sitter han tryggt för om han grips kommer han aldrig att lämnas ut; år efter år kommer hans ärende att malas tills kanske även han faller i djup apati.

Ta emot flyktingbarnen. Utvisa krigsförbrytarna.

Förresten, vilken fascinerande tanke om bin Laden vore här, och varför inte ? Han sade ju i sitt senaste videotal (trist rulle) att Sverige skulle förskonas från attacker, och för övrigt känner ni väl till att bin Ladens hela syskonskara var i Sverige på 70-talet. Usama i egen hög person slog runt som king of the night på Hotell Borgholm (inte mycket Koranen och Muhammed på den tiden) och han tog visst också flyglektioner. En av bröderna Laden lät i ett privatplan skjutsa runt vackra Ölandsflickor (jag känner en personligen) - hemska tanke som slår mig :

Usama är på Öland, han kan ha återvänt ! Om han tog av sig turbanen och den vita kjolen, satte på sig blå overall och en Lantmännenkeps skulle han på pricken likna den efterblivne Ölandsdrängen Henry, en hjärtegod människa som ville alla väl.