Östra Ölands fria horisont

Smålands författarsällskap är jag inte med i - tur, för då hade jag tvingats gå ur, och det gör väl alla självständiga författare efter den senaste skandalen i detta illustra sällskap.

Smålands författarsällskap har för avsikt att ge ut en uppföljare till Elin Wägners 1 000 år i Småland. Kontakt togs med olika författare, bl a docent Dag Sandahl - han skulle skriva ett kapitel om kyrkans utveckling i Småland. Då ringde förre talmannen, den mäktige Thage G. Petersson och sade till en fullständigt livrädd redaktör, Yveonne Teufel (förlåt) Teiffel skall det vara, och sade till henne att om Dag Sandahl fick medverka i boken skulle han minsann inte lämna något bidrag varvid den strykrädda och politiskt korrekta Teiffel kastade ut Dag Sandahls bidrag - och den kvinnan har mage att kalla sig kulturjournalist.

Hennes förklaring till att Dag Sandahl portförbjöds är ganska kostlig : Sandahls bidrag var så bra att det skulle bli det enda i boken som läsarna hade tagit del av.

Dessbättre har nu Gunnar E Sandgren, ordföranden i sällskapet avgått, och därefter torde väl alla andra anständiga författare i Småland lämna denna fega och till den politiska makten anpassliga klubb - ty vad tjänar en sådan för syfte annat än att hålla fria författare på mattan.

Det finns något att lära av detta exempel : det är inte lätt att stå emot den politiska makten ens om den är pensionerad som Thage G. Petersson - den utstrålar ett politiskt korrekt hot som är lika skrämmande som batonger och tortyrinstrument. Att hävda egna ståndpunkter i detta psykologiska samhällsklimat blir allt svårare. Ibland tänker jag som så, att en polisstat vore bättre, att bli nerdragen i säkerhetspolisens källare och spöad en stund vore att föredra framför utdefinieringen i debatter, förlöjligandet, utfrysningen och tystnaden som uppstår runt omkring de självständiga. Men det är förstås gammaldags metoder, 1900-talsmässiga, den nya eu-metoden är mer sofistikerad, den skapar tomrum runt individer som tänker själva, som ifrågasätter och som tror på något och vill kämpa för det. Det nya eu-samhället kan heller inte skilja på en persons åsikter och hennes sakkunskap. Dag Sandahl har en viss Bibeltro tillsammans med många andra, katoliker och muslimer desslikes; men han är också en kyrkokunnig person som doktorerat men det senare kan inte uppskattas på grund av det förra.

SSU-FUSKET : Fusket inom SSU har varit värre än vad man någonsin kunde föreställa sig. Av redovisade 4 200 medlemmar i SSU Kalmar län var bara 303 med. Men förbundet begärde och fick statsbidrag för alla; det måste handla om miljontals kronor i medvetet fusk. Alla i ledningen, inklusive statsrådet Lena Hallengren, kände naturligtvis till de bedrägliga metoderna, men eftersom den allmänna uppfattningen är den, att det överskott som skapas av den arbetande befolkningen automatiskt tillhör det statsbärande partiet, kändes det naturligtvis inte som ett fusk utan endast som en förskottsinbetalning av de summor som PARTIET har rätt till under alla omständigheter. Det är ungefär samma inställning som det yttrande uppvisar vilket tillskrivs Marita Ulvskog efter maktskiftet 1990 : Det kändes som en statskupp.

Någonstans under resans gång började socialdemokratin att identifiera sig med staten; jag tror att det var under det begynnande 60-talet, efter ATP-omröstningen när det starka samhället proklamerades. Det starka samhället skulle ta hand om oss, lägga livet tilrätta, en del bra saker uträttades förstås, skolan och den högre utbildningen, forskningspolitiken etc, men själva anslaget var fel : Ett starkt samhälle tar inte hand om sina medborgare, det förtär dem. Det starka samhället har försatt 10 procent av befolkningen i förtidspension, 20-25 procent går arbetslösa och vi vantrivas alla i den svenska kulturen. Varför vantrivas vi ? När jag i radion i går hörde Göran Persson i riksdagen svämma över av pösmunkeri över vad han uträttat förstod jag varför jag vantrivs och de flesta med mig vantrivas : kombinationen pösmunkeri, självöverskattning och brist på humor och självironi är förödande. Vi reagerar på olika sätt : en del vantrivas, andra utbrännes, en del får psykosomatiska symptom och migrän - kort sagt, vi går i däck.

Den bästa staten är den svaga staten. Jag tror det finns ett samband, skört som en spindelväv, mellan mänsklig frihet, ekonomisk tillväxt och hälsa på den ena sidan och statsingripanden i människors liv som leder till stagnation, ohälsa och ekonomisk tillbakagång - det starka samhället slår över i sin motsats.