Snuskiga domare - polisiärt känslopjunk

Den svenska domarekåren har nu på kort tid drabbats av tre förödande sexskandaler, inte för att jag blir särskilt moraliskt upprörd eller panikslagen över domarnas starka sexualdrift, det är mer gärningarnas snaskiga innehåll jag blir illamående av : Justitierådet ni Högsta Domstolen som sitter och riter penisar på papper, vilka han sänder till en 20-årig manlig student, en domare i hovrätten i Skåne som beställer fram tre kvinnor på en bordell varefter han sätter sig framför dem och onanerar - sådana domare vill jag inte bli dömd av, vilka snusknissar.

Själv var jag en gång närvarande vid en rättegång där domaren somnade med jämna mellanrum; han vaknade då och då med ett snörvlande, han rullade med ögonen ett tag, snart somnade han igen. Åklagaren hade glömt papperen och var inte det minsta påläst. Den åtalade gick fri.

Enligt en doktorsavhandling har halva poliskåren gett upp. Det beror på, säger Polisförbundets ordförande Jan Karlsen i senaste numret av Polistidningen, att ett polisingripande kan skapa väldigt mycket pappersarbete. De stora starka poliserna går omkring som barn verkar det som, enligt Karlsen, barn som saknar stöd från sina ledare och chefer. När de inte får det, beröm, ger de upp. Denna analys präglar hela Polistidningen, som blivit rena terapiorganet. Man kan läsa om det nu finns dialogpoliser. Vid Natomötet i Åre nyligen var dessa dialogpoliser med, de åt chips och grillade korv med demonstranterna. Solne går ner mot bergstopparna, tal hålls, kött grillas och civilklädda dialogpoliser sitter i en grässlänt och äter chips...

På sidan 13 i Polistidningen kommer en annan terapeutisk polisinnovation, som kanske kan bota den polisiära uppgivenheten : Det är Kakburken mot Fördomar. Det är omöjligt för en bög att bli piketpolis, därför denna Kakburk, som inte innehåller kakor utan kort med olika påståenden som skall utmana polismännens fördomar. Vid eftermiddagsfikat skall man ta fram denna kakburk och sitta och snacka runt; en del medlemmar är alldeles till sig i brallorna över denna fackliga innovation.

I Umeå provar polisen After Action Debriefing. Efter ett ingripande skall poliserna samlas och snacka känslor. Om man krockat med polisbilen, då skall man sitta ner efteråt och snacka om krocken, om alla känslor den medför... Mest skall man prata om större case, men det skall vara på bokad tid och på arbetstid.

I polishuset i Sundsvall sitter personalen och tittar på en pjäs om våld, Som glöd under snö. Ett 30-tal poliser har beodrats att se teater på arbetstid.

Det hela avslutas med en utbränd polis, som gått in i väggen, kollapsat och fallit samman i gråt, som var sjukskriven i åratal, men som nu återvänt och i papperstuggen tuggat sönder alla liggande utredningar som sparats.

Facklig verksamhet i dag : känslopjunk. En hel tidning med varan. Därtill domarekåren.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: