Kronskvalpet samt svar från Hans Karlsson om friår
I debatten sägs det, att Sverige inte har en skvalpvaluta utan en träskvaluta; i någon mening är väl det rätt - kronan har fallit rejält, upp mot 15 procent den senaste tiden, vilket är allvarligt men det synes inte oroa de styrande nämnvärt. Ett så stort kronfall i en öppen ekonomi som vår innebär att reallönerna sänkts i motsvarande grad; vi erfar alla detta när vi tankar bensin eller far utomlands.
Om Sverige hade infört euron, hade vi legat bättre till då och sluppit valutaförsvagningen ? Knappast. Eftersom valuta och ränta styrs av underliggande ekonomiska basfakta skulle valutaförsvagningen tagits ut på ett annat sätt, genom högre arbetslöshet till exempel och en ännu snabbare utflyttning. Det är alltså en välsignelse i den meningen att kronkursen är rörlig och kan falla eller stiga.
Vi är nu i det läget att statens ekonomin är i någorlunda god ordning medan folkets ekonomi försämras allt mer : socialbidragen ökar och pengakranarna i alla offentliga stödsystem sprutar ut pengar, det rinner och forsar som vårystra floder. Det läcker och det svämmar över. Hela landsändar indränks i bidrag, blir träsk.
Handen på hjärtat - om du vore industrialist med en miljard i riskkapital att investera, skulle du placera dem i Sverige ? Eftersom valutarörelserna nu inte begränsas varken av inskränkt nationstänkande eller statliga regleringar är valet lätt : Sydostasien, Kina, USA, kanske England, definitivt inte Sverige med sin byråkrati och svaga förståelse för företagsamhetens villkor. Och den som förfogar över en miljard i förmögenhetoch sitter i Sverige gör säkrast i att handla på följande sätt : Först inköp av ett gods i Mälarregionen för att säkra ålderdomens boende, därefter överföring av kapitalet till ett land utom räckhåll för svenska myndigheter.
Om jag vore 20 år, ung och vacker, sugen på livet och studier vid ett spännande universitet, skulle jag inte stanna en minut till i Sverige - vi är i samma läge som 1867/68, åren för den stora emigrationen till USA. Jag vill säga till alla unga : res utomlands, läs vid fria universitet, som inte är politiskt styrda och där begåvningarna tillåts att blomma ut.
Jag ser friåret som en symbolisk detalj i ett samhälle där dalta-dutta-omhändertagandet-av-individen-komplexet löper amok. En av de ministrar i regeringen som jag verkligen gillar, arbetslivsminister Hans Karlsson (boende på Öland, vilket är en merit) försvarar till min förvåning friåret. Hans Karlsson är en av de få i regeringen som har en reell arbetslivserfarenhet, han var målare under många år. Jag tror inte att denne arbetargrabb innerst inne gillar friåret, men han är lojal mot ett regeringsbeslut förstås. Hur som helst, så här skriver han till mig efter det att jag ställt en del frågor till honom om friåret :
REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet
Statsrådet Hans Karlsson
N2005/4417/BREV
Hej Kurt!
Tack för ditt brev. Du har många frågor om olika aspekter av friåret. I ett brevsvar är det svårt att gå in på detaljer, men jag ska försöka besvara de flesta av dina frågor.
Först och främst är det inte aktuellt att inrätta en myndighet som sysslar särskilt med friåret. Om du söker detaljerad information om kostnaden för den interna administrationen av friåret inom Arbetsmarknadsverket, AMV, så ska du vända dig direkt till verket. Kontaktinformation hittar du här:
http://www.amv.se
Statens direkta kostnader för friåret består av ersättningen för de friårslediga, som är 85 procent av deras arbetslöshetsersättning. Samtidigt sparar samhället å andra sidan den arbetslöshetsersättning som skulle ha utgått till vikarierna. Hur mycket man sparar beror bland annat på hur länge vikarierna skulle ha varit arbetslösa om de inte fått vikariatet och storleken på den arbetslöshetsersättning de skulle haft om de inte fått vikariaten. Ju fler långtidsarbetslösa som anställs som vikarier desto mindre kostar friåret. Detta eftersom dessa personer - om de inte fått friårsvikariatet antagligen skulle ha behövt arbetslöshetsersättning under flera dagar. Arbetsmarknadseffekterna för de deltagande vikarierna förväntas vara positiva eftersom vikariaten leder till arbetslivserfarenhet som nära liknar den från reguljär sysselsättning.
Kostnaden för ersättningen till de friårslediga beräknades i samband med 2005 års budgetpropositionen bli 1550 miljoner kronor. Med hänsyn till att även friårsverksamheten minskar utgifterna för arbetslöshetsersättning genom att arbetslösa får del av vikariaten för de friårslediga beräknades nettokostnaden uppgå till cirka 1 miljarder kronor. Beräkningen utgår från hur friårsverksamheten faktiskt påverkat statsbudgeten i form av bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Genom att friårsplatserna beräknats inom ramen för det totala antalet aktivitetsstödsplatser har ingen särskild hänsyn tagits till utfallet av ersättningen under försöksverksamheten utan den genomsnittliga ersättningen beräknas uppgå till samma ersättning som övriga aktivitetsstödsplatser. I likhet med vad som gäller för övriga insatser sker i sedvanlig ordning en ny beräkning, baserad på utfallet av den utvidgade verksamheten med friår, i samband med 2006 års budgetproposition då regeringen skall föreslå riksdagen storleken på de anslag som skall anvisas för arbetsmarknadspolitiska insatser för 2006.
Eftersom du verkar intresserad av friårsverksamheten så kan jag tipsa dig om Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderings (IFAU:s) rapporter om friåret. Du hittar dem på webbplatsen nedan:
http://www.ifau.se
Stockholm i juni 2005
Med vänlig hälsning
Hans Karlsson
Tack för utförligt svar. (KL)
Om Sverige hade infört euron, hade vi legat bättre till då och sluppit valutaförsvagningen ? Knappast. Eftersom valuta och ränta styrs av underliggande ekonomiska basfakta skulle valutaförsvagningen tagits ut på ett annat sätt, genom högre arbetslöshet till exempel och en ännu snabbare utflyttning. Det är alltså en välsignelse i den meningen att kronkursen är rörlig och kan falla eller stiga.
Vi är nu i det läget att statens ekonomin är i någorlunda god ordning medan folkets ekonomi försämras allt mer : socialbidragen ökar och pengakranarna i alla offentliga stödsystem sprutar ut pengar, det rinner och forsar som vårystra floder. Det läcker och det svämmar över. Hela landsändar indränks i bidrag, blir träsk.
Handen på hjärtat - om du vore industrialist med en miljard i riskkapital att investera, skulle du placera dem i Sverige ? Eftersom valutarörelserna nu inte begränsas varken av inskränkt nationstänkande eller statliga regleringar är valet lätt : Sydostasien, Kina, USA, kanske England, definitivt inte Sverige med sin byråkrati och svaga förståelse för företagsamhetens villkor. Och den som förfogar över en miljard i förmögenhetoch sitter i Sverige gör säkrast i att handla på följande sätt : Först inköp av ett gods i Mälarregionen för att säkra ålderdomens boende, därefter överföring av kapitalet till ett land utom räckhåll för svenska myndigheter.
Om jag vore 20 år, ung och vacker, sugen på livet och studier vid ett spännande universitet, skulle jag inte stanna en minut till i Sverige - vi är i samma läge som 1867/68, åren för den stora emigrationen till USA. Jag vill säga till alla unga : res utomlands, läs vid fria universitet, som inte är politiskt styrda och där begåvningarna tillåts att blomma ut.
Jag ser friåret som en symbolisk detalj i ett samhälle där dalta-dutta-omhändertagandet-av-individen-komplexet löper amok. En av de ministrar i regeringen som jag verkligen gillar, arbetslivsminister Hans Karlsson (boende på Öland, vilket är en merit) försvarar till min förvåning friåret. Hans Karlsson är en av de få i regeringen som har en reell arbetslivserfarenhet, han var målare under många år. Jag tror inte att denne arbetargrabb innerst inne gillar friåret, men han är lojal mot ett regeringsbeslut förstås. Hur som helst, så här skriver han till mig efter det att jag ställt en del frågor till honom om friåret :
REGERINGSKANSLIET
Näringsdepartementet
Statsrådet Hans Karlsson
N2005/4417/BREV
Hej Kurt!
Tack för ditt brev. Du har många frågor om olika aspekter av friåret. I ett brevsvar är det svårt att gå in på detaljer, men jag ska försöka besvara de flesta av dina frågor.
Först och främst är det inte aktuellt att inrätta en myndighet som sysslar särskilt med friåret. Om du söker detaljerad information om kostnaden för den interna administrationen av friåret inom Arbetsmarknadsverket, AMV, så ska du vända dig direkt till verket. Kontaktinformation hittar du här:
http://www.amv.se
Statens direkta kostnader för friåret består av ersättningen för de friårslediga, som är 85 procent av deras arbetslöshetsersättning. Samtidigt sparar samhället å andra sidan den arbetslöshetsersättning som skulle ha utgått till vikarierna. Hur mycket man sparar beror bland annat på hur länge vikarierna skulle ha varit arbetslösa om de inte fått vikariatet och storleken på den arbetslöshetsersättning de skulle haft om de inte fått vikariaten. Ju fler långtidsarbetslösa som anställs som vikarier desto mindre kostar friåret. Detta eftersom dessa personer - om de inte fått friårsvikariatet antagligen skulle ha behövt arbetslöshetsersättning under flera dagar. Arbetsmarknadseffekterna för de deltagande vikarierna förväntas vara positiva eftersom vikariaten leder till arbetslivserfarenhet som nära liknar den från reguljär sysselsättning.
Kostnaden för ersättningen till de friårslediga beräknades i samband med 2005 års budgetpropositionen bli 1550 miljoner kronor. Med hänsyn till att även friårsverksamheten minskar utgifterna för arbetslöshetsersättning genom att arbetslösa får del av vikariaten för de friårslediga beräknades nettokostnaden uppgå till cirka 1 miljarder kronor. Beräkningen utgår från hur friårsverksamheten faktiskt påverkat statsbudgeten i form av bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd. Genom att friårsplatserna beräknats inom ramen för det totala antalet aktivitetsstödsplatser har ingen särskild hänsyn tagits till utfallet av ersättningen under försöksverksamheten utan den genomsnittliga ersättningen beräknas uppgå till samma ersättning som övriga aktivitetsstödsplatser. I likhet med vad som gäller för övriga insatser sker i sedvanlig ordning en ny beräkning, baserad på utfallet av den utvidgade verksamheten med friår, i samband med 2006 års budgetproposition då regeringen skall föreslå riksdagen storleken på de anslag som skall anvisas för arbetsmarknadspolitiska insatser för 2006.
Eftersom du verkar intresserad av friårsverksamheten så kan jag tipsa dig om Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärderings (IFAU:s) rapporter om friåret. Du hittar dem på webbplatsen nedan:
http://www.ifau.se
Stockholm i juni 2005
Med vänlig hälsning
Hans Karlsson
Tack för utförligt svar. (KL)
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: