Östra Ölands fria horisont

Regeringen föreslår att långtidssjukskrivna som inte kan återgå till sina gamla arbeten skall få statliga pengar för att kunna byta jobb. För det första borde människor fastän de kanske är långtidssjukskrivna kunna räkna ut själva, att om de inte kan återgå i det gamla jobbet måste de kanske skaffa ett nytt. För det andra, var finns de nya jobben ?

Ericsson visade i går rekordresultat : 8.5 miljarder i vinst på ett kvartal, men nu framträder den svenska paradoxen som tydligast, det blir inga nya jobb i Sverige, istället lägger Ericsson ner sin fabrik i Kalmar och flyttar alla 130 jobben till Kina. Till vilka jobb hade regeringen tänkt sig att de långtidssjukskrivna skulle gå ?

Sanningen är ju den att det finns ingen företagare som ens reflekterar över att anställa en person som varit långtidssjuk och det hjälper inte hur stora statliga stöd som pumpas in - en företagare kan aldrig med de omfattande åtaganden som följer med en anställning riskera att få in en person i företaget som om några år kommer att bli långtidssjukskriven, igen.

Om du gifter dig med den kvinna du älskar, om du bildar hem med henne, om ni skaffar barn, ett två eller tre. De åtaganden du gjort genom äktenskapet är ingenting mot de kostsamma förpliktelser en företagare har i förhållande till en anställd.

Marknadskrafter gäller över hela det samhälleliga fältet. Om det är dyrt att anställa men praktiskt taget gratis att avskeda och flytta, vad tror ni företagaren gör ?

Under hela mitt yrkesverksamma liv, mer än 40 år, har jag bara vid ett enda tillfälle varit med om att det kommit en en person på företaget och sagt så här : Hej, jag heter Pelle, jag är arbetslös. Har ni något för mig på det här företaget, jag kan göra vad helst ni önskar.

Åtskilliga gånger har jag dock varit med om att en arbetsförmedlare ringt till företaget och för någon arbetslös frågat : Finns det några jobb hos er ? Jag brukar då alltid svara : Varför har den arbetslöse dig som ombud ? Varför kommer han inte själv, spontant.

Det är min bestämda uppfattning att arbetsförmedlingarna satt arbetsmarknaden ur spel. Istället för den direkta kontakten mellan den arbetssökande och företaget har vi fått ett marknadsstörande filter i form av tiotusentals tjänstemän, alla lika beskäftiga; ner till minsta lilla expeditionsföreståndare måste ju dessutom ha en säkerställd politisk uppfattning (s); något mer genompolitiserat finns inte - ack ja, nu blev det Bylund som generaldirektör för AMS-verket. Är det inte han som är ansvarig för Hallandsåstunneln ? I så fall är ju utnämningen kongenial. Borra, borra, borra, men vi kommer ingen vart.

Om arbetsförmedlingarna lades ner i morgon och arbetsmarknaden tilläts fungera som en marknad där kunder (arbetssökande) och företag söker upp varandra är jag övertygad om att hundra tusen arbeten skulle skapas direkt.

NYA TERRORDÅD : Jag väntar nu ivrigt på en skarp analys från professorn i islamologi, Jan Hjärpe, han med pipiga rösten. Vad ska han nu hitta på för att urskulda. I en berömd artikel sade Hjärpe att om man kallar en blivande terrorist för terrorist så blir han en, glasklart, ty de är alla marginaliserade, utsatta och offer för västerlandets dekadens. Per Ahlmark påminde i en DN-artikel om att professor Hjärpe var en av de som ivrigast försvarade antisemiten Ahmed Rami. Jag själv förekom i Ramis hetspropaganda som en judisk medlöpare och judiskt infiltratör, ja, något sådant var det. Rami är Hjärpes kompis.

I den ideologiska smörja som Usama bin Laden kokat ihop, i alla hans fatwor, finns antisemtismen som ett ideologiskt ferment, judehatet är det sammanhållande liksom hos nazismen. Judehat och USA-hat, parallellerna till 30-talets Tyskland är nästan kusliga, och kuslig är också den eftergiftspolitik som västvärlden visar - kanske vaknar den först efter den ultimata terrorattacken, den med kärnvapen; det går knappt att sova lugnt om nätterna när två skurkstater som Iran och Nordkorea innehar dessa fruktansvärda medel till massförstörelse.

Tänk om västvärldens resonemang runt de muslimska terroristerna skulle ha tillämpats på SA-förbanden i Tyskland under 30-talet. Då skulle det ha låtit så här : Man måste försöka förstå deras motiv, detta är arbetslösa ungdomar, marginaliserade och utstötta, som nu organiserat sig i vad som kan bli en positiv kraft i samhället. Orättvisorna mot Tyskland ligger som en delorsak i deras engagemang. Mesta delen av tiden ägnar de sig inte åt terror utan åt friluftsliv, bergsvandring och korvgrillning - det gäller bara att visa förståelse för deras krav och få in dem på rätt spår. Metoden är inkludering, inte exkludering. Därför är det rätt av regeringen att anslå nio miljoner till projektet svensk-germanska arbetsgruppen för inkludering.

Men är de inte hemska antisemiter ? Det ska du låta bli att kalla dem, då kan de bli det, försök istället att etc...

FEMINISTSKOJET : Efter hot om JO-anmälan fick jag i går beskedet från regeringen att jag per post kommer att få feministskojarpapperen från departementet : de kommer att publiceras här inom kort, med alla goa detaljer. Look out...