SMHI - ett verk för algskräck
Nutidsmänniskans naturskräck, den anda av ständig ängslan som regeringen tutat i oss, osjälvständigheten och barnmorskestatens omsorger om oss alla, har hårt drabbat Öland denna sommar och skrämt iväg turisterna : Det handlar om algskräcken. Oavbrutet sedan i mars/april har till exempel tidningen Barometern larmat om giftalger utifrån de hemska kartor som SMHI publicerar löpande över Östersjön för att tjäna pengar.
Vad SMHI visar är digitala bilder hämtade från satelliter. På dessa kartor ser man hela Östersjön, öarna Öland och Gotland och den enorma vattenytan. SMHI har kört bilderna i en dator och de små skiftningar av alger som kan upptäckas på bilderna, alger har alltid funnits, krämar nu SMHI till i datorn och lägger in algerna i rött eller gult och kontrasterar de chockgula algerna med den blå Östersjön. Kartorna ger en dramatisk effekt uppdragna över åtta spalter i en tidning, men de har inget med verkligheten att göra utan är mer konstverk än kartor för analys - det är djupt oansvarigt av ett statligt verk som SMHI att tjäna dessa syndapengar på konstverk som ej föreställer verkligheten.
Östersjön har alltid blommat, men det är först nu som det kan illustreras grafiskt med hjälp av dator och satellitbilder.
SMHI ägnar sig åt lönande ögonfägnad, det är ej vetenskap, och för Öland har detta blivit oerhört kostsamt.
År 1741 när Linné kom till Öland sade han vid besöket på Kapelludden att det luktade som om tio hästar låg och ruttnade i solen; alger redan då.
Arrendatorn på Horns kungsgård ville år 1683 ha arrendet sänkt eftersom Hornsjön växte igen och ej längre gav fisk - alger redan på Karl den elftes tid alltså.
Den moderna vetenskapens förmåga att grafiskt illusterera sina giftlarm, en bakterie i närbild dragen över åtta spalter är skräckinjagande, sammanfaller med den moderna svenska människans uppskrämdhet inför allt som är farligt och okänt; vad vi förr kallade frömjöl i vattnet, vi sade att vattnet blommade, är nu giftalger för att inte tala om mördaralger. I går kom ett larm om en mygga som sticks utan varning. Denna mygga som kallades sticticus (var det ett skämt?) finns, hör och häpna, vid mossar, kärr och andra vattensamlingar. Men Jösses, på sådana platser finns ju alla myggor, de föds i vattensamlingar. I Bödaskogen finns också dessa myggor, de sticks nåt hemskt och arkeologerna måste därför avbryta sina utgrävningar i Bödaskogen strax före midsommar på grund av myggsvärmarna. Men detta är ingenting nytt - myggorna har funnits där i en miljon år. Ytterligare ett nytt larm är nu möjligt : Mördarmyggor invaderar norra Öland. Under en fotbollsmatch i Böda när solen går ner kan det vara lika mycket kamp mot myggen som om bollen.
Vad SMHI visar är digitala bilder hämtade från satelliter. På dessa kartor ser man hela Östersjön, öarna Öland och Gotland och den enorma vattenytan. SMHI har kört bilderna i en dator och de små skiftningar av alger som kan upptäckas på bilderna, alger har alltid funnits, krämar nu SMHI till i datorn och lägger in algerna i rött eller gult och kontrasterar de chockgula algerna med den blå Östersjön. Kartorna ger en dramatisk effekt uppdragna över åtta spalter i en tidning, men de har inget med verkligheten att göra utan är mer konstverk än kartor för analys - det är djupt oansvarigt av ett statligt verk som SMHI att tjäna dessa syndapengar på konstverk som ej föreställer verkligheten.
Östersjön har alltid blommat, men det är först nu som det kan illustreras grafiskt med hjälp av dator och satellitbilder.
SMHI ägnar sig åt lönande ögonfägnad, det är ej vetenskap, och för Öland har detta blivit oerhört kostsamt.
År 1741 när Linné kom till Öland sade han vid besöket på Kapelludden att det luktade som om tio hästar låg och ruttnade i solen; alger redan då.
Arrendatorn på Horns kungsgård ville år 1683 ha arrendet sänkt eftersom Hornsjön växte igen och ej längre gav fisk - alger redan på Karl den elftes tid alltså.
Den moderna vetenskapens förmåga att grafiskt illusterera sina giftlarm, en bakterie i närbild dragen över åtta spalter är skräckinjagande, sammanfaller med den moderna svenska människans uppskrämdhet inför allt som är farligt och okänt; vad vi förr kallade frömjöl i vattnet, vi sade att vattnet blommade, är nu giftalger för att inte tala om mördaralger. I går kom ett larm om en mygga som sticks utan varning. Denna mygga som kallades sticticus (var det ett skämt?) finns, hör och häpna, vid mossar, kärr och andra vattensamlingar. Men Jösses, på sådana platser finns ju alla myggor, de föds i vattensamlingar. I Bödaskogen finns också dessa myggor, de sticks nåt hemskt och arkeologerna måste därför avbryta sina utgrävningar i Bödaskogen strax före midsommar på grund av myggsvärmarna. Men detta är ingenting nytt - myggorna har funnits där i en miljon år. Ytterligare ett nytt larm är nu möjligt : Mördarmyggor invaderar norra Öland. Under en fotbollsmatch i Böda när solen går ner kan det vara lika mycket kamp mot myggen som om bollen.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: