EU grogrund för terrorism
Endast väl sammanhållna nationer med gemensamma värderingar kan besegra terrorismen; EU kan det inte utan förvärrar terrorismen och kan sägas ha orsakat den.
EU har inneburit avskaffad gränskontroll mellan nationerna, vilket möjliggör att terroristerna kan röra sig fritt över hela Europa. Tillsammans med gränskontrollen har all tullbevakning också avskaffats, militären är nedrustad och gränserna ligger vidöppna.
EU:s värderelativism manifesterad i konstitutionen hyllar varje särintresse och upphöjer det till allmänintresse, allt lika mycket värt. I sin värderelativistiska anpasslighet kan EU inte ens tillåta en kristen kommissionsordförande. Varje etniskt uttryck hur förtryckande och korkat det än är förvandlas inom EU till en mångfaldsrikedom, men om allt är lika mycket värt är ingenting värt någonting.
Terrorismens trivs och tillväxer som en bakteriekultur i skyddet av mångkulturalismen; den slappa asylpolitiken kombinerat med de generösa välfärdssystemen innebär att radikalislamister på heltid kan arbeta med terrorförberedelser medan staten försörjer dem, många barn och flera fruar. Det tyska välfärdssystemet att upprätthöll försörjningen för flera av dem som förberedde 9/11-attacken. Trots att underrättelsetjänsterna visste allt om deras förehavanden kunde man på grund av det allomfattande mänskliga-rättighetskomplexet inte ingripa, vilket höll på att driva amerikanarna till vansinne. Det enda resoluta i terroristväg vi gjort i Sverige, utvisningen av två egyptier, har vänts mot regeringen i en kampanj utan motstycke, ingen tycks bry sig om huruvida de var skyldiga eller ej, och de var ju skyldiga. Detta är symptomatiskt för den rättighetsfälla terrorbekämpningen hamnat på grund av EU.
Den 39-åring som kom till Sverige från Libanon 1989 och som älskar bin Laden och säger att han är Ladens torped har aldrig arbetet; dock kunde han semestra två månader i USA. Gissa hur han försörjer sig och sina fruar. Duktig idioit, du gissade rätt.
Jag läser just nu Terry McDermotts bok Perfect soldiers, en bok om Atta och de andra 9/11-terroristerna; vad jag tidigare sagt om sexualångest, skräck för kvinnoberöring och islamistiskt kvinnohat förstärker mig i uppfattningen att det är i det uppslaget som terrorismen till en del kan förklaras : Mohammed Atta blev helt knollrig när han såg en kvinna i kort kjol och med bara ärmar; han började då rabbla förbannande koranverser; han var inte redig i hövet, som vi säger i Småland.
Av EU sönderreglerade, regionaliserade och överbyråkratiserade stater utan andra gemensamma värden än Brysseltugget kan aldig bekämpa terrorismen; nationer med gemensamma värderingar kan det, som USA. För min del är jag inte alls helt övertygad om att vi, Europa, går segrande ur denna kamp. Det har ingenting att göra med om en nation har en mångfald raser och kulturer inom sina gränser, det handlar om gemensamma värderingar och en gemensam dröm inom nationen - Sverige tillsammans med en del andra stater, Holland, Belgien, Tyskland, liknar inte längre nationer utan är mer en amorf sammangyttring av människor som råkar bo tillsammans på ett visst geografiskt område under en kort tid. Men vi har ju Dalahästen, säger du. Javisst, vi har ju Dalahästen. Den glömde jag.
EU har inneburit avskaffad gränskontroll mellan nationerna, vilket möjliggör att terroristerna kan röra sig fritt över hela Europa. Tillsammans med gränskontrollen har all tullbevakning också avskaffats, militären är nedrustad och gränserna ligger vidöppna.
EU:s värderelativism manifesterad i konstitutionen hyllar varje särintresse och upphöjer det till allmänintresse, allt lika mycket värt. I sin värderelativistiska anpasslighet kan EU inte ens tillåta en kristen kommissionsordförande. Varje etniskt uttryck hur förtryckande och korkat det än är förvandlas inom EU till en mångfaldsrikedom, men om allt är lika mycket värt är ingenting värt någonting.
Terrorismens trivs och tillväxer som en bakteriekultur i skyddet av mångkulturalismen; den slappa asylpolitiken kombinerat med de generösa välfärdssystemen innebär att radikalislamister på heltid kan arbeta med terrorförberedelser medan staten försörjer dem, många barn och flera fruar. Det tyska välfärdssystemet att upprätthöll försörjningen för flera av dem som förberedde 9/11-attacken. Trots att underrättelsetjänsterna visste allt om deras förehavanden kunde man på grund av det allomfattande mänskliga-rättighetskomplexet inte ingripa, vilket höll på att driva amerikanarna till vansinne. Det enda resoluta i terroristväg vi gjort i Sverige, utvisningen av två egyptier, har vänts mot regeringen i en kampanj utan motstycke, ingen tycks bry sig om huruvida de var skyldiga eller ej, och de var ju skyldiga. Detta är symptomatiskt för den rättighetsfälla terrorbekämpningen hamnat på grund av EU.
Den 39-åring som kom till Sverige från Libanon 1989 och som älskar bin Laden och säger att han är Ladens torped har aldrig arbetet; dock kunde han semestra två månader i USA. Gissa hur han försörjer sig och sina fruar. Duktig idioit, du gissade rätt.
Jag läser just nu Terry McDermotts bok Perfect soldiers, en bok om Atta och de andra 9/11-terroristerna; vad jag tidigare sagt om sexualångest, skräck för kvinnoberöring och islamistiskt kvinnohat förstärker mig i uppfattningen att det är i det uppslaget som terrorismen till en del kan förklaras : Mohammed Atta blev helt knollrig när han såg en kvinna i kort kjol och med bara ärmar; han började då rabbla förbannande koranverser; han var inte redig i hövet, som vi säger i Småland.
Av EU sönderreglerade, regionaliserade och överbyråkratiserade stater utan andra gemensamma värden än Brysseltugget kan aldig bekämpa terrorismen; nationer med gemensamma värderingar kan det, som USA. För min del är jag inte alls helt övertygad om att vi, Europa, går segrande ur denna kamp. Det har ingenting att göra med om en nation har en mångfald raser och kulturer inom sina gränser, det handlar om gemensamma värderingar och en gemensam dröm inom nationen - Sverige tillsammans med en del andra stater, Holland, Belgien, Tyskland, liknar inte längre nationer utan är mer en amorf sammangyttring av människor som råkar bo tillsammans på ett visst geografiskt område under en kort tid. Men vi har ju Dalahästen, säger du. Javisst, vi har ju Dalahästen. Den glömde jag.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: