Pinters pinsamma prator
Till slut har jag tagit mig samman och läst litteraturpristagaren Harold Pinjers nobelföreläsning. Efter en snabb genomläsning kan man konstatera, karln är inte bara en politisk idiot, han är också en filosofisk dumbom - en korkad värderelativist av modernt slag. Det var kanske därför han fick priset.
Lyssna till anslaget i Nobelföreläsningen, resten behöver man inte besvära sig med att ta del av :
”Det finns inga skarpa gränser mellan verkligt och overkligt, inte heller mellan sant och osant. Någonting är inte antingen sant eller inte; det kan vara både sant och inte sant.”
Pinter tillämpar denna värderelativa ansats på samhället och han kan därmed inte skilja ont från gott, nazism från demokrati, islamofascism från kristendom, inte heller massmördaren Saddam Hussein från folkvalda ledare som Bush och Blair, som fritt kan kritiseras; han fraterniserar med mördare som Castro och Milosevic och blir rasande när någon invänder mot hans slappa värderelativism.
I mina ögon representerar Pinter det mest avskyvärda i modern vänster, den europeiska vänstern.
I Pinters författarskap befinner vi oss milavis ifrån Nobels testamente, att priset skall utdelas till författare som skapar ideellt och humanistiskt.
Nobelpriset har blivit en internationell cause celèbre, ingen kan ta det på allvar längre; en pinsamhet. Hur prisets anseende skall kunna återupprättas vet jag inte, men ett sådant litterärt pris till och det är slut med glansen, som är starkt flagnad redan nu, efter Dario Fo, Morison, och den där triste kinesen. Elifride Jelinek är dock bottennoteringen i skaran. Pinter fullbordar förfallet på något sätt, och nu krävs det bara en litterär avrundning för att få ner det i botten.
Jag finner heller inte, i den dramatik jag sett och läst av Pinter, att han skulle vara en stor dramatiker en för länge sedan - en sämre Lars Norén, en blek Beckett-kopia, det är min uppfattning.
Inte sedan Hitler stod på zenit av sin bana har en värre antiamerikanism än den Pinter åstadkom i sitt tal vräkts ut över världen från Europa. Det skulle heller inte förvåna mig, när allt kommer omkring, och det gör det förr eller senare, om karln också är antisemit; det brukar dom vara. I så fall är bilden av Pinter komplett.
-----------------
LITTERÄR STÖLD : En bok för alla, det med skattepengar understödda förlaget, har stulit tre-fyra texter ur mina Ölandsböcker och publicerat dem i en volym med namnet På Öland.
När jag påtalade detta grova intrång i upphovsrätten för En bok för alla fick jag veta att jag vart bortglömd i hanteringen, men att det skulle komma ett kontrakt att skriva på i efterhand. Jag erbjöds också 1 000 kr (ett tusen kr) för mina texter.
Detta är alltså ett statligt förlag som i sina statuter säger att de vill verka för att författarna ”får anständig ersättning”.
Texter som det krävt veckor att ta fram forskningsunderlag till, att formulera och att få läsvärda ersätts alltså med 1 000 kr. Och så skatt på det :
Återstår till författaren 300 spänn. En får tacke, som di säger på Öland.
En bok för alla är ett snyltarförlag. Jag har bett en jurist hjälpa mig.
Oj, jag är i bråk igen, men för en rättvis sak, anser jag.
Samlingsvolymen som det är bråk om kom för en kort tid sedan. Den heter På Öland, redaktör Tom Hedlund.
På Öland har tryckts i 25 000 exemplar, och det måste jag säga, bortsett från den litterära stölden, det är en ganska vacker bok, väl värd att köpa. Den ingår i En bok för allas landskapsserie.
-----------------
Citat :
”Frankrike ger inga mer subsidier till Sverige; landets finanser är som en korg med trasig botten : alla pengar bara rinner ut.”
(Mazarin under 1600-talet i franska förhandlingar med Sverige)
”En person som under minst en vecka attackerats i media, blir om han eller hon uthärdar, på den nionde dagen ett offer som får medias medlidande - denna metamorfos från hackkyckling till kränkt offer är en ofrånkomlig medialag.”
(Eget påhitt)
”Varje flygplan som det inte står SAS på är ett CIA-plan.”
(Eget påhitt)
”I allt detta tal som nu är om Tsunamin förra annandagen är det ingen som sagt sanningen : Men jisses, det var ju annadagen, jag var så bakfull att jag inte orkade göra nånting.”
”Men ringde du inte någon?”
”Det kommer jag banne mig inte ihåg.”
(Egen annandagserfarenhet)