Skånska Dagbladet (c) - en missbrukstidning
Ingen tidning har allvarligare skadat presstödets anseende än centerpartistiska Skånska Dagbladet; med presstödets hjälp, det uppgår till otroliga 71 miljoner kr per år med en upplaga på 41 000 ex, har tidningen förvandlats till en diversehandel med resebyrå och aktiehandel. Inte heller vill tidningen betala skatt utan överklagar systematiskt - det är märkligt att tidningens journalister finner sig i tidningens oerhörda bidragsmissbruk; att de inte skäms och tar avstånd från excesserna inom det egna företaget.
Presstödet tillkom i en uppgörelse mellan centerpartiet och socialdemokraterna för att garantera variation och mångfald. Centern överväger nu att sälja samtliga sina tidningar för en summa av en miljard. Därmed finns det knappt ett enda argument för att behålla presstödet och om det vore allmänt känt bland skattebetalarna detta cyniska missbruk av bidrag som Skånska Dagbladet ägnar sig åt vore presstödeet omöjligt att behålla en dag till
Om centerpartiet kammar hem en miljard och därmed förvandlas från politiskt parti till kapitalförvaltningsbolag är det minsta man kan kräva att centern återställer till statskassan de summor som Skånska Dagbladet så skamligt missbrukat.
Centern var med om att införa presstödet, centern dödade det, ty efter försäljningen av centertidningarna och avslöjandena av Skånska Dagbladet (tack Resumé) finns inte ett enda argument kvar för fortsatt presstöd. Därmed är det också adjöss med Svenska Dagbladet, en tidning som på ledarplats hycklar om marknadens frihet men som samtidigt badar i bidragspengar - det är närmast outhärdligt att skåda dubbelmoralen. Om inte svenskt näringsliv kan hosta upp 80 miljoner kr om året och hålla Svenskan vid liv vore det väl lika bra att lägga ner den eller att starta nåt nytt.
Skånska Dagbladet har sedan 1972 mottagit två miljarder i presstöd. Presstödet betalas ut för att hålla den ideologiska debatten vid liv, man kan alltså säga att det är pengar som skall upprätthålla politiskt tänkande. Men det känns inte hos mig i varje fall, som om det skulle finnas så mycket centertankar och centeridéer presenterade de senaste 30 åren att de skulle motsvara en summa av två miljarder - ge mig en enda originell tanke från Skånska Dagbladet som är värd pengar.
OPPOSITION : Inom centern finns en mycket stark opposition mot spekulation med centertidningarna, men det är centerpartister av den gamla stammen som reagerar och sådana kör partiernas nya räknepojkar och dito flickor över lätt som en plätt - från politiskt parti till kapitalförvaltning - helt underbart.
MODERATERNA : Jag älskar kollektivavtal, utbrast Gunilla Carlsson i någon slags nyfunnen extas på moderatstämman. Låt mig bli lite synsk (det har jag ärvt efter min mamma som kunde finna vatten utan klyka och som också eljest såg in i framtiden där hon med hjälp av stjärnorna skådade dunkla ting) och säga : m-stämman blev historisk eftersom den blev startpunkten för ett nytt konservativt parti på kristen värdegrund.
STATLIGT SKADESTÅND : Mer än 30 barn har nu smittats av TBC på kommunala dagis. Föräldrarna skickar alltså sina telningar till det käraste vi har, våra dagis, och hem kommer ungarna a med TBC så att hela familjen och all släkt måste undersökas och botas från en fruktansvärd sjukdom.
Ett land som verkar ha nollkoll på det viktigaste vi har, omsorgen om våra barn, är ett u-land på visst sätt. Förekommer ingen hälsokontroll av personalen med avseende på hiv, infektionssjukdomar och TBC? Brottsregistren kollas men inte personalens hälsa, vilket naturligtvis skulle vara obligatoriskt.<br>
För min del hoppas jag att de ångestfyllda föräldrar som nu fått hem sina barn TBC-smittade kollektivt tar sig samman och kräver skadestånd för varje smittat barn - en miljon per barn, pengarna här och nu, för här handlar det om en livsfarlig sjukdom.
Alla föräldrar över hela Sverige bör ta hem sina barn från dagis, stanna hemma från jobbet med ungarna till dess att samtliga anställda inom barnomsorgen hälsokollats.
Det måste väl vara ett minimikrav att den personal som skall vårda våra barn inte bär på smittsamma sjukdomar.
RISKEN FÖR SPRIDNING AV SVÅRA SJUKDOMAR SOM TBC PÅ DAGHEM Med anledning av fallet med förskolläraren Inger Mäkitalo (SvD 31/1, 2/2), som fått allvarliga men av den långvariga behandlingen mot multiresistent TBC hon fått på sitt arbete på ett daghem i Bromma (och TBC fallen I Tensta och senast Norsborg), har jag följande ytterligare information och synpunkter, som kanske är av intresse för alla oss som följer utvecklingen och konsekvenserna av daghemstvånget i Sverige. Vår familj är offer för, och motståndare till, det politiskt-ekonomiska tvånget att behöva lämna våra barn till offentliga barnomsorg. Vi anser, att denna politik gravt förgriper sig på någa mänskliga rättigheter ? familjens funktion, föräldrars rätt att vålja fostran av sina barn efter egen relligiös o filosofisk övertygelse, förbudet mot diskriminering på grund av åsikt m fl (Europakonventionen 4.11 1950). I vår argumentering mot dagshemstvånget finns självfallet också hälsoriskerna för barnen. ?Öronbarn? är känt sedan länge, tinnitus, ständiga sjukdomsfall, massor av antibiotika, psykiska störningar, dålig anknytning föräldrar ? barn (ett mål för Engelsiansk-Marxistisk nerbrytning av familjen) etc. TBC ? OCH RESISTENTA VARIANTER AV TBC Jag råkar vara något insatt i just TBC och dess bekämpning, eftersom min dotter är engagerad av Harvarduniversitetet i USA i forskningen för att finna nya angreppsmöjligheter mot sjukdomen, när det uppkommit muterade TBC-stammar som är mutliresistenta (MDR), eller helt resistenta (XDR) mot existerande läkemedel. Hon arbetar f n i Sydafrika, där MDR och XDR TBC är stora problem och för inte länge sedan avled 51 av 52 smittade av XDR TBC i samhället Tugela Ferry (KwaZuluNatal-provinsen). MDR o XDR TBC är också stora problem i Ryssland och Baltikum ? Estland. Därmed är dessa svåra sjukdomsvarianter nära våra gränser. KONTAKT MED S-POLITIKER I min kritik mot daghemstvånget skrev jag därför följande till de socialdemokratiska riksdagsledamöter: E-mail till s-riksdagsledamöter: Den multiresistenta TBC som uppmärksammades på ett daghem i Bromma och ett fritis i Tensta sprider sig snabbt i landet (SR´s vetenskapsnyheter 15/6 2006 - Gunilla Källenius). Helt resistent TBC har nyligen dödat alla invånare i Tugela Ferry i Afrika. Det är mycket långt tills forskningen möjligen kan finna nya läkemedel. Därmed förefaller hälsoriskerna med daghem större och allvarligare än vad som framkommit i den lilla debatt som tillåtits på temat. Vi offer för daghemstvånget undrar vad Du, en av våra förtryckare, säger om att er vedervärdiga familjepolitik nu av den birittiska sociologen Patricia Morgan och andra forskare för världen visas för vad den är, ett avskräckande exempel i strid mot mänskliga rättigheter, och om att Du och Dina kollegor har avskaffat alternativet, hemvården, när det snart kan visa sig, att tvångsdagisen inte längre är ens rimligt riskfria för landets barn? Jag bilade den text ur Patricia Morgans bok jag hänvisade till med en förkortad översättning till svenska. Jag fick ett enda svar ? från Börje Vestlund (s) i Riksdagen: borje.vestlund@riksdagen.se wrote: > > Jag kan bara säga usch och fy..... Som ledamot av riksdagen har jag ju mött en del människor med mycket extrema åsikter som tar till vilka medel som helst för att få komma ut i debatten, men det här är väl ändå ett bottenrekord, att jämföra den TBC som sedan länge är ett minne blott på daghemmen i Bromma och Tensta, är så smaklöst att jag saknar ord. Men låt mig göra en jämförelse varje år smittar flera tiotals spädbarn via modermjölken av olika sjukdomar i något fall så allvarligt att barnet avlider......skulle man med detta fakta konstatera att ingen ska amma sina barn??? Jag skulle det inte......Faktum kvarstår, barn smittar varandra och vuxna, de gjorde det förr, de gör det idag och sannolikt också imorgon > > Det finns många andra faktafel i denna artikel, men de kan bemötas i andra sammanhang > --- > Börje Vestlund > Riksdagsledamot (s) > 100 12 STOCKHOLM Jag svarade börje Vestlund som följer Bäste Börje Så Gunilla Källenius - smittskyddsinstitutet - är inte mycket att lita på när hon framträder i vetenskapsnyheterna? Kanske Björn Petrini inte heller är någon att lyssna på? Om detta, att vara orolig för sina barn, kan jag nämna för Dig, att min äldsta dotter som är forskare vid Harvard är verksam tillsammans med världens, som det anses främste TBC-forskare Megan Murray, just i Sydafrika och nyligen var i Tugela Ferry i sitt arbete se bl a http://abcnews.go.com/Health/story?id=2329685&page=1. Forskarna har besvär med att övertyga myndigheter och organisationer som WHO, om att svåra sjukdomar, som nu helt resistent eller extremely drug resistant (XDR) TB, är ett allvarligt hot mot världshälsan. Man har nämligen tagit lätt på detta inom t ex WHO, i tron, att när helt resistenta bakterier samtidigt som de har nått hög grad av resistens, också har förlorat förmågan att smitta vidare - eller att bakterierna dör med sina offer och därmed inte sprids vidare. Ett stort arbete måste nu läggas ner av kvalificerade forskare för att förmå politiker, fulla av okunnighet och fördomar, att förstå allvaret i saken och att sätta till resurser i en helt annan grad än vad som f n är fallet. Så länge Du inte har några nya uttalanden av Gunilla Källenius, eller kanske nya fakta som visar, att multiresistent TBC inte ökar i landet är det nog klokt att inte bara avfärda alla oss, som är oroliga både för våra barns hälsa och för våra familjers och vårt folks frihet. Tvång och massmanipulation av hela folk har genom historien visat sig inte vara i längden hållbart - en dag kommer sanningens ögonblick av perestrojka, och ni socialister, som ansvarar för övergreppen på människors frihet i vårt land kommer inte undan ansvaret. Du har tydligen inte något att säga, om Patricia Morgans välunderbyggda kritik av den totalitära svenska familjepolitiken? Med vänlig hälsning Krister Pettersson Något mera har jag inte fått höra från Börje Vestlund eller någon annan s-ledamot i Riksdagen. MÖJLIG BEHANDLING AV MDR TBC OCH BIVERKNINGAR FALLET med Inger Mäkitalo visar, att Börje Vestlund, när han säger ?att jämföra den TBC som sedan länge är ett minne blott på daghemmen i Bromma och Tensta, är så smaklöst att jag saknar ord? ingalunda har rätt. För de smittade, har behandlingen mot MDR TBC inneburit en ytterst kraftig (gammalmodig, fortfarande delvis verksam) medicinering med biverkningar, som kontinuerligt måst följas upp av läkare, för att denne, när tendenser visas, kunna lägga om medicineringen. Sådana biverkningar har rört främst hörseln, synen som i Ingers fall, eller känseln i fötterna bl a. Bara medicinerna (mot MDR TBC) kostar cirka 100 000 kr för ett enda fall och kan behöva pågå i 9 ? 18 månader eller mer. Kostnader för läkares tid är inte inräknade. De sjukas och de anhörigas tidsförlust är inte inräknat. Avbräck av biverkningar och sviter för livet tillkommer också, som i Ingers fall. Så, utbrottet av MDR TBC i bl a Bromma är därmed inte ett minne blott eller något som Börje Vestlund eller någon annan av våra politiska förtryckare bara kan avfärda så lättvindigt. HÄLSORISKERNA ? ÄR DE RIMLIGT LÅGA PÅ DAGHEM? Den dag vi får ett utbrott av XDR TBC vid någon förskola, finns det ännu så länge inte någon räddning alls för de smittade. Och XDR TBC finns i Ryssland, Baltikum och hos vår dotter i Sydafrika, som kommer till Sverige åtminstone en gång om året. Världens främsta TBC forskare omkring henne, anser att den calmette-vaccinering som finns, inte är mycket värd. Oron för ett scenario, där de institutioner våra barn har tvingats till kan bli mer än rimligt hälsovådliga, finns och är påtaglig även utan TBC. Vi föräldrar, offer för denna oro och detta politiska tvång, skall inte behöva tåla att avfärdas med att vi skulle ha ?extrema åsikter?. Många av oss, som har något annat att jämföra med, Sverige bakåt i tiden, med andra länders system, kännedom om mänskliga fri- och rättigheter etc. vet, att det inte är vi som är extrema, det är svensk familjepolitik som är det, vilket också sociologen Patricia Morgan klart visar i sin bok Family Policy, Family Changes - Sweden, Italy and Britain Compared (CIVITAS), i vilken familjepolitiken i de två extremländerna Italien och Sverige jämförs med de i England. Vi har också noterat, att det är mer regel än undantag, att media och journalister lyfter fram all positiv information runt daghemsverksamheten under det att negativ sådan smusslar undan. HÄLSORISKERNAS EKONOMI OCH FÖLJDER Jag har tidigare försökt rikta tidningens uppmärksamhet mot Patricia Morgans bok och mot konsekvenserna av allt värre hälsorisker på daghem utan att se någon märkbar reaktion från media. Morgan liknar den svenska arbetskraften vid en Potemkin-kuliss ? 20% av arbetande föräldrar är borta från jobbet för att passa sina sjuka barn. I offentlig verksamhet är siffran högra ? 30%. Nedanstående mail till en tidning är ett exempel. EXEMPEL PÅ RESULTATLÖSA UPPMANINGAR TILL TIDNINGAR MAIL Jag hoppas, att fallet med Inger Mäkitalo kan bli en utgångspunkt för journalister, att ytterligare belysa frågeställningen om det är rimligt att föräldrar, i strid mot mänskliga rättigheter, tvingas att utsätta sina barn för allt påtagligare hälsorisker i ?(s)amhällets storbarnkammare?. Tidigare mail till SvD Bäste redaktionssekreterare och redaktören för Brännpunkt Härmed en replik till replikerna mot Elise Claesons artikel i går, som jag hoppas kan få plats. Skulle inte detta passa sig, bilägger jag också en resumé av Patricia Morgans färska bok, som jag refererar till- som kanske kan platsa på annat ställe i tidningen. REPLIK Med anledning av de häftiga reaktionerna mot Elise Claesons artikel om könsroller och människors preferenser, finns det anledning att nämna några enkla fakta: Enligt civilekonom Petra Lantz i SOU 79:82, "Kvinnors arbete", drar vård av två barn på daghem resurser som motsvarar vad en heltidsanställd i ett låglöneyrke producerar. Vård av tre barn vad en person i ett höglöneyrke presterar. Vidare, under 45 + 35 års yrkesarbete, betalar en hemmamakefamilj in ca 12 miljoner kronor i skatt. Av dessa är ca en miljon en skatteförhöjning, som går till subventioner av offentlig barnomsorg. Detta är alltså våra pengar, som de styrande tar ifrån oss och förvandlar till makt över oss själva och våra liv. Att Claeson och vi många andra offer för den totalitära familjepolitiken önskar att få behålla denna extra miljon, eller en del av den, när vi gör heltidsjobbet själva att vårda och fostra 2-3 barn i hemmet, vållar helt sanslösa reaktioner som de vi sett i SvD 25/8 2006. Förklaringar till sådana reaktioner kan ligga i, att landets nomenklatura, folk i politik och media anpassade till systemet och utnyttjande detta, inte ser många vanliga människor omkring sig (sillskärerskan, strumpavsynerskan...), men väl sina subventioner hotade. Kanske är det också en del dåligt samvete, känslan att inte räcka till för barnen eller att dessa inte mår bara bra på dagiset, som spelar in (jämför Nina Björk debatten i DN). Och det djupare socialistiska skälet, att enligt Engels teser eliminera föräldrarnas inflytande på barnens socialistiska fostran, är säkert viktigt för en redaktör i vänstermedia. Men för en riksdagsman i ett parti, som kallar sig liberalt, undrar man. Det finns några andra, aktuella aspekter på svensk familjepolitik, som kan förtjäna att påpekas i sammanhanget: I en färsk bok av den kända brittiska sociologen Patricia Morgan, Family Policy, Family Changes - Sweden, Italy and Britain Compared, visar hon mycket välunderbyggt på den tvingande svenska familjepolitikens avigsidor och följder. Som att svensk arbetskraft är en Potemkin-kuliss. Och att det inte syns någon ekonomisk fördel av att tvinga kvinnor att passa varandras barn. Hon nämner de patetiska svenska försöken, att sprida den svenska modellen utomlands och säger, att denna inte är något att ta efter. Den multiresistenta TBC som uppmärksammats på ett daghem i Bromma och ett fritis i Tensta sprider sig snabbt i landet (SR´s vetenskapsnyheter 15/6 2006 - Gunilla Källenius). Helt resistent TBC har nyligen dödat alla invånare i den afrikanska byn Tugela Ferry. Det är mycket långt tills forskningen möjligen kan finna nya läkemedel. Därmed förefaller hälsoriskerna med daghem större och allvarligare än vad som framkommit i den lilla debatt som tillåtits på temat i Sverige. Vi, två av tre tillfrågade i många enkäter genom åren, som önskar valfrihet och kanske är offer för daghemstvånget, undrar vad våra rabiata motståndare mot en grundläggande mänsklig fri- och rättighet säger om att så ha motarbetat alternativet hemvård, den dag då tvångsdagisen inte längre är, ens rimligt riskfria i vårt land. Krister Pettersson Internationellt verksam civilingenjör VAD KAN VI FRIHETSIVRARE GÖRA? Eftersom argument som oerhörda kostnader, rättvisa, mänskliga rättigheter etc. inte tycks bita på alla de människor i politik och media som gynnas av den oerhörda överföringen av förmögenheter från de föräldrar, som inte vill eller kan utnyttja systemet med den ensidiga subventioneringen till föräldrar som lämnar sina barn till samhällsvård och ?fostran, tror jag att just hälsoaspekterna ?fysiska och psykiska ? kan förmå också sådana ekonomiskt gynnade och inflytelserika föräldrar att ta till sig argument från oss frihetskämpande föräldrar som har dessa och många andra skäl att försöka rädda vår frihet att forma våra och våra barns liv som vi önskar med stöd i de mänskliga fri- och rättigheterna, som så nonchaleras i vårt land. Mars 2007 Krister Pettersson hkpn@yahoo.com
Hello, Your site is great. Regards, Valintino Guxxi