I går förlorade (s) valet
Jag var inne på boktryckeriet i går eftermiddag för att lämna disketten med min senaste bok, den som handlar om hur fattigt folk, knektar och fångar och infångade lösdrivare, under ohyggliga förhållanden, byggde Nya Kalmar Stad och fästningen; för att fira denna tilldragelse gick jag in på Systemet för att köpa mig en flaska Rioja. Jag satte mig på en bänk för att vänta tio minuter. Runt om mig var folk alldeles upprörda och förbannade; det talades högt om nån som byggt en villa för 18 miljoner kr, och var det inte för djävligt, och där ska han bo med Anita eller heter hon Anitra ? Varför heter kärringen Anitra, frågades det.
När jag kom tillbaka till bilen där min fru satt och i väntan på mig läste Aftonbladet frågade jag henne vad det kunde vara för någon skandal med Anitra inblandad och därtill ett hus för 18 miljoner kr.
Det måste vara det här, sade min fru och visade ett helt kvällstidningsuppslag med Göran Perssons nya drömvilla för 18 miljoner kr, där skall han njuta sitt otium med Anitra.
Det var alltså detta som de många köande diskuterade inne på Systembolaget. De hade läst, och nu fick det vara nog. Jag har knappast aldrig hört sådant hat, sådan öppen ilska mot en politiker, alla instämde och alla sade : fy faeen, och det högt. De fortsatte att diskutera Perssons drömkåk även när de stod i kassan och betalade. Och de svor och förbannade under vägen ut, man och man emellan med gröna påsar på väg mot husvagnen i regnet.
Här, just här, förlorade socialdemokraterna makten för en lång period. Det är Göran Perssons fel, och hans enbart. Det måste finnas en överensstämmelse mellan det en politiker säger och det han gör. I Perssons fall föreligger en avgrund mellan teori och praxis; Persson har dragit med sig hela partiet ner i den avgrunden och det kommer att falla länge med Sörmlandsgodset som sänke.
När jag tänker lite mer på Perssons yttrande i Björkvik om att de arbetslösa kan syssla med att sätta upp gardiner eller sitta på något museum och katalogisera samlingarna går mina funderingar till dem som förlorat jobben på Rifa, Ericsson, Bombardier här i Kalmar. Det är alla duktiga ingenjörer, skickliga yrkesmän, mer än 2 000 har förlorat jobbet. Jag undrar vad min vän tänker, den arbetslöse ingenjören som ritade elektroniken i moderna tåg, när han hör att han skall sätta upp gardiner på sjukhus och vårdinrättningar. Det är egentligen en skymf som är värre än Nuders köttberg; detta visar hur maktens män och kvinnor ser på sitt folk - valboskap som kan hålla till godo med vilka förolämpningar som helst från brukspatron. Ni minns Hasse Alfredsson som tyrann-patron när han eldade upp tusenlappen : Det är principen Jönsson, principen.
Nåväl, jobb med högt teknikinnehåll skall vi glömma, det är Perssons gardiner som bär mot framtiden.
En annan tilldragelse som måste meddelas. I ett mejl från Skattebetalarna upplyses jag om att Skattefridagen inträffar i dag. Från och med i dag arbetar vi ihop slantar till oss själva, efter 222 dagar. Skattetrycket är 60.3 procent i Sverige. Inte ens när England kämpade för sin existens mot Nazityskland tog landet så mycket i anspråk av offentliga utgifter som Sverige gör under den djupaste fred.
POSTGIRO för denna blogg : 602 83 42-1
När jag kom tillbaka till bilen där min fru satt och i väntan på mig läste Aftonbladet frågade jag henne vad det kunde vara för någon skandal med Anitra inblandad och därtill ett hus för 18 miljoner kr.
Det måste vara det här, sade min fru och visade ett helt kvällstidningsuppslag med Göran Perssons nya drömvilla för 18 miljoner kr, där skall han njuta sitt otium med Anitra.
Det var alltså detta som de många köande diskuterade inne på Systembolaget. De hade läst, och nu fick det vara nog. Jag har knappast aldrig hört sådant hat, sådan öppen ilska mot en politiker, alla instämde och alla sade : fy faeen, och det högt. De fortsatte att diskutera Perssons drömkåk även när de stod i kassan och betalade. Och de svor och förbannade under vägen ut, man och man emellan med gröna påsar på väg mot husvagnen i regnet.
Här, just här, förlorade socialdemokraterna makten för en lång period. Det är Göran Perssons fel, och hans enbart. Det måste finnas en överensstämmelse mellan det en politiker säger och det han gör. I Perssons fall föreligger en avgrund mellan teori och praxis; Persson har dragit med sig hela partiet ner i den avgrunden och det kommer att falla länge med Sörmlandsgodset som sänke.
När jag tänker lite mer på Perssons yttrande i Björkvik om att de arbetslösa kan syssla med att sätta upp gardiner eller sitta på något museum och katalogisera samlingarna går mina funderingar till dem som förlorat jobben på Rifa, Ericsson, Bombardier här i Kalmar. Det är alla duktiga ingenjörer, skickliga yrkesmän, mer än 2 000 har förlorat jobbet. Jag undrar vad min vän tänker, den arbetslöse ingenjören som ritade elektroniken i moderna tåg, när han hör att han skall sätta upp gardiner på sjukhus och vårdinrättningar. Det är egentligen en skymf som är värre än Nuders köttberg; detta visar hur maktens män och kvinnor ser på sitt folk - valboskap som kan hålla till godo med vilka förolämpningar som helst från brukspatron. Ni minns Hasse Alfredsson som tyrann-patron när han eldade upp tusenlappen : Det är principen Jönsson, principen.
Nåväl, jobb med högt teknikinnehåll skall vi glömma, det är Perssons gardiner som bär mot framtiden.
En annan tilldragelse som måste meddelas. I ett mejl från Skattebetalarna upplyses jag om att Skattefridagen inträffar i dag. Från och med i dag arbetar vi ihop slantar till oss själva, efter 222 dagar. Skattetrycket är 60.3 procent i Sverige. Inte ens när England kämpade för sin existens mot Nazityskland tog landet så mycket i anspråk av offentliga utgifter som Sverige gör under den djupaste fred.
POSTGIRO för denna blogg : 602 83 42-1
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg: