Östra Ölands fria horisont

Lördag morgon, 6 augusti, regnet ligger som en dimma över trädgården, som en gång i Wales där regnet förverkligade sig som väta i själva luften, det föll inte, det bara fanns där, runt om och överallt, en märklig upplevelse. Sådant regn denna svenska morgon; gräset är grönare än på länge, det växer fort och jag tror att bonden kan få ytterligare en vallskörd snart. Det är tyst i trädgården, min tama sädesärla har gett sig av, tornsvalorna har dragit iväg, den lilla harpalten är antingen uppäten av grannskapets katter eller också har den gett sig iväg ut i stora mörka skogen. När jag från skrivarrummets fönster sett dess ryckiga, nervösa och ändlösa hoppande hit och dit, fullständigt skräckslagen för minsta ljud, påminner den mig om en modern människa, som inte funnit sin väg - ständigt rädd och med en vilja att bli omhändertagen - om det hade funnits ett harsamhälle med en harregering hade det sett ut som Sverige.

Vad finnes mer i åsiktslådan nu när dess lock sakta börjat öppnas ?

Jag är glad att vi har en regering med två doktorer, först allmändoktorn Göran Persson och sedan allmänläkaren och arbetslivsministern Hans Karlsson - det är till den senare det sjuka folket skall vända sig för att få en korrekt diagnos. Ty Hans Karlsson vet att sjukskriva på det att det icke må gå för lättvindigt till.

Mångkulturalismen, alla är så upplyfta över den, men för min egen del är jag inte så säker. Jag har fullt sjå med att förstå och kunna erövra min egen europeiska kultur och trots att jag är i övre medelåldern och läser jämt tycker jag mig ändå bara ha fått en försmak av vad Europa har att bjuda, ett helt liv kommer inte att räcka för det, så hur skall jag kunna ta åt mig mångkulturalismen. Och, kära läsare, förlåt mig, jag tycker vår europeiska kultur och vår kristendom, alla våra författare, stora samhällstänkare och filosofer, är uttryck för en kultur som är överlägsen många andra, att den representerar ett högre stadium i människans kulturella utveckling - slamrandet på cymbaler och pip från en primitiv infödingsflöjt är inte i samma klass Mozarts pianokonserter. Jag gillar frigjorda kvinnor, som man är jämlike med, och anser därför att burqha, slöja och vad det nu är, är människoförtryck, för att inte säga människoförakt. Den kristna människosynen och den europeiska kulturen är därför överlägsen, mer utvecklad än andra. Jag tolererar däremot mångkulturalismen därför att jag känner mig så trygg i min egen europeiska kultur. Obildningen leder åt två håll, i Mona Sahlins fall åt en devot och gränslös beundran för det utsocknes, till värderelativism, och i det andra fallet till ett fullständigt förkastande av allt som är främmande.

Hur var det nu i dikten av Tegnér ? Jo : All bildning står på ofri grund, blott barbariet var en gång fosterländskt.

The rules of the game have changed, förklarade Tony Blair. Muslimska hatpredikanter kommer inte längre att tillåtas vistas i England, de slängs ut. Brittiska värden, den brittiska livsstilen är normen. Tony Blair gick till och med så långt att han svor högt i kyrkan : Han förklarade att England kan komma att säga upp flyktingkonventionen och konventionen om de mänskliga rättigheterna om inte landet kommer till rätta med terrorismen. Hard talk, och Tony Blair brukar kunna tolka stämningarna i folkdjupet - en demokrati med huggtänder istället för lösgom.

Ni kanske har sett honom på bild, den engelske hatmuslimen Hamsa the Hook : Han har turban, bara ett öga och istället för högerhanden, som han mist i något attentat, har han en stor stålkrok. Det kvarvarande ögat är helt vilt och ur den mun som döljs av skägget har det under flera år kommit en ström, en formlig fors av hat mot det engelska samhället, som gett honom skydd. Predikningarna har skett i Finsbury Mosque. Varför skall mänskliga rättigheter skydda en sådan hatfigur, varför inte ge honom tillfälle att förverkliga sin dödliga drömmar och fantasier i det land varifrån han kommer, Egypten, Saudiarabien eller var det nu är.

EN SJUK HISTORIA : En amerikan, en engelsman och en svensk är ute på pilgrimsvandring i det Heliga landet. De hoppas att kunna stöta på den uppståndne Kristus, och det är precis vad de gör bakom en vägkrök vid Sinai berg.

Är det något jag kan hjälpa er med, frågar Kristus.

Ja, svarar amerikanen, om det vore möjligt kanske Ni kunde bota min onda rygg. Jesus lägger händerna på det onda och vips är amerikanen frisk. Underbart, säger amerikanen.

Engelsmannen ber om hjälp för sitt meniskskadade knä. Jesus tar om knäet med bägge händerna, en varm ström går genom knäet. Engelsmannen tar höga skutt av glädje. Tack, snälla Jesus.

Nu vänder sig den milde Jesus mot svensken och säger med sin djupa röst : Och du då, min käre svensk, vad kan jag hjälpa dig med ?

Svensken blir alldeles förskräckt och kastar sig genast utom räckhåll för Jesu händer varpå han utbrister : Rör inte mig för Guds skull, jag är sjukskriven.