Vår längtan efter moral och kristen tro
När påven, nu gammal och trött och efter mänskliga mått framlever sina sista timmar, följs dramat av en hel värld, inte minst i Sverige där radio och TV varje timme innehåller de senaste bulletinerna från Vatikanen, som i alla andra länder.
Sovjetdiktatorn Stalin sade en gång i ett mycket berömt yttrande då frågan om påven och katolska kyrkans inställning fördes på tal; det var under andra världskriget : Påven, hur många divsioner har han?
Påven hade inga militära styrkor förstås, Stalin all militärmakt i världen och en fruktansvärd regim under sig som alla darrade inför, inte minst Sverige som darrade på knäna i 50 år. Likväl är Stalin borta, kommunismen likaså - påven finns där, nu som då, utan militärmakt men med något annat : En hängiven kristen tro, etik och moral, allt detta värt mer än tusen divisioner.
När svenska media oavbrutet rapporterar om påvens hälsotillstånd ser jag det som ett uttryck för vårt lands stora behov av en kristen tro, av moral och etik - något som den inställsamma svenska kyrkan inte kan uppfylla ty den svarar inte och har aldrig svarat mot människans djupare behov, den har inga svar på tidens svåra frågor, inga besked att ge om liv och död, ty den är själv död och förtorkad, all dess mystik försvunnen. inställsamheten, populismen, karriärismen bland dess ledande företrädare har kvävt dess rötter. På en orkidé jag köpte i dag stod det : Rötterna får ej stå i vatten så att de kvävs, den måste få torka ut ibland, jorden bör helst vara grov och näringsfattig, då trivs den bäst och blommar. En statskyrka som den svenska som övergötts i statens feta jord, och som fortsätter att leva i den, är dömd att gå under, att förtvina.
K G Hammar, vem är det? Who cares?
För min del, när jag tolkar tecknen i skyn, har jag den bestämda uppfattningen att abortfrågan kommer att bli den stora politiska skiljelinjen framöver, och jag talar bara om ett par år. Sedan de fria aborterna infördes i England år 1967 har sex miljoner livsdugliga foster kastats i brännugnarna. En sjuksköterska berättade i Daily Telegraph hur hon inte stod ut längre med att se 24 veckor gamla, aborterade foster, som ligger och andas på en bänk innan de kastas i en hink tillsammans med annat köttslask. Om samma beräkningsgrund tillämpas på svenska aborter har hittills 1 100 000 aborter skett.
Är det någon som vid åsynen av en sådan siffra undrar varför Sverige inte har arbetskraft som kan försörja den nuvarande befolkningen, som blir allt äldre. <
Om inte moral, kristen tror och etik kan förmå oss att hejda massaborterandet kanske omsorgen om våra egna pensioner kan göra det.... Vem ska försörja oss när de unga är borta?
Sovjetdiktatorn Stalin sade en gång i ett mycket berömt yttrande då frågan om påven och katolska kyrkans inställning fördes på tal; det var under andra världskriget : Påven, hur många divsioner har han?
Påven hade inga militära styrkor förstås, Stalin all militärmakt i världen och en fruktansvärd regim under sig som alla darrade inför, inte minst Sverige som darrade på knäna i 50 år. Likväl är Stalin borta, kommunismen likaså - påven finns där, nu som då, utan militärmakt men med något annat : En hängiven kristen tro, etik och moral, allt detta värt mer än tusen divisioner.
När svenska media oavbrutet rapporterar om påvens hälsotillstånd ser jag det som ett uttryck för vårt lands stora behov av en kristen tro, av moral och etik - något som den inställsamma svenska kyrkan inte kan uppfylla ty den svarar inte och har aldrig svarat mot människans djupare behov, den har inga svar på tidens svåra frågor, inga besked att ge om liv och död, ty den är själv död och förtorkad, all dess mystik försvunnen. inställsamheten, populismen, karriärismen bland dess ledande företrädare har kvävt dess rötter. På en orkidé jag köpte i dag stod det : Rötterna får ej stå i vatten så att de kvävs, den måste få torka ut ibland, jorden bör helst vara grov och näringsfattig, då trivs den bäst och blommar. En statskyrka som den svenska som övergötts i statens feta jord, och som fortsätter att leva i den, är dömd att gå under, att förtvina.
K G Hammar, vem är det? Who cares?
För min del, när jag tolkar tecknen i skyn, har jag den bestämda uppfattningen att abortfrågan kommer att bli den stora politiska skiljelinjen framöver, och jag talar bara om ett par år. Sedan de fria aborterna infördes i England år 1967 har sex miljoner livsdugliga foster kastats i brännugnarna. En sjuksköterska berättade i Daily Telegraph hur hon inte stod ut längre med att se 24 veckor gamla, aborterade foster, som ligger och andas på en bänk innan de kastas i en hink tillsammans med annat köttslask. Om samma beräkningsgrund tillämpas på svenska aborter har hittills 1 100 000 aborter skett.
Är det någon som vid åsynen av en sådan siffra undrar varför Sverige inte har arbetskraft som kan försörja den nuvarande befolkningen, som blir allt äldre. <
Om inte moral, kristen tror och etik kan förmå oss att hejda massaborterandet kanske omsorgen om våra egna pensioner kan göra det.... Vem ska försörja oss när de unga är borta?
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
Föd era barn hemma - det är till och med säkrast om bara barnets far och mor är där, ingen barnmorska. Bb behandlingen är våldsam och perverterad. En man ska kunna ta emot sina barn själv och bemästra födsloskedena, då kanske det inte gör ont utan är lika skönt som att bli gravid! I fall man vill hjälpa kvinnor föda - Se till att bb gynekologerna och läkarna inte är män, vem vill ha en petande karl där när man ska föda, orgasm skall man inte få i en främmande mans händer med andra gubbar som tittar på, bb är farligt. Varför används svinsperma på bb, kanske män borde ta revanch - att föda barn är sexuellt och ibland tror jag att kvinnor är rädda att blotta sig för män och därför aborterar de sina barn,